Mögel i huset, hälsa och åtgärder
Mögelsvampar är en naturlig del av vår miljö och förekommer även i olika former i våra bostäder. Men vad är egentligen mögel – och vad krävs för att mögelsvampar ska växa och utgöra en hälsorisk? I denna artikel får du veta mer om mögel i våra hus.
Vi ställde 16 frågor om mögel i hus till Åslög Dahl, forskningschef vid Botaniska Analysgruppen på Göteborgs Universitet. Hon arbetar bland annat med frågor som rör allergier och överkänslighetsreaktioner framkallade av växter och svampar.
Vad är mögel?
Mögel är en beteckning på svampar som växer ytligt på sitt underlag. Svampar är byggda av celltrådar, så kallade hyfer. Mögel kan därför ibland uppfattas som ett ludd. Det är alltså ett sätt att leva – det handlar om många olika organismer med i övrigt olika egenskaper.
Vilka vanliga mögelsorter förekommer i våra bostäder?
Normalt är det samma sorters mögel inomhus som utomhus, men i lägre koncentration så länge byggnaden är ”frisk”. I fuktskadade byggnader finns till exempel Penicillium chrysogenum, Aspergillus versicolor, Cladosporium herbarum, Mucor-arter med flera.
Vilka omständigheter krävs för att mögel ska växa?
Det skall finnas näring och fukt. Näring finns alltid, men fukttillgången varierar. Det handlar då om fukthalten i underlaget. Olika mögelslag har olika fuktbehov.
Hur sprids mögel i inomhusluften?
Med sporer, som knoppas av från hyferna, eller fragment av hyfer. I båda fallen är de oftast så små att de kan spridas även med svaga luftströmmar.
I vilka områden av huset brukar mögel oftast påträffas?
Mögel finns där det finns tillräckligt med fukt. Krypgrund, kalla väggar där fukt kan kondenseras, kallvindar, otäta fönster, badrum, eller var som helst det har inträffat en fuktskada.
Det är viktigt att komma ihåg att mögelsporer och hyfer ständigt finns i luften, utom i så kallade renrum på laboratorier och sjukhus. Vid en fuktskada blir det en ”onormal” tillväxt.
Är vissa typer av huskonstruktioner mer utsatta för mögelangrepp än andra?
Ja, det finns vanliga så kallade riskkonstruktioner som löper stor risk att drabbas av mögel, till exempel:
- Våtrum
- Krypgrund
- Kallvind
- Isolerade källare
- Skalmur
- Platta eller låglutande tak
- Trä direkt mot betong
- Platta på mark med överliggande isolering
Läs mer: Riskkonstruktionerna du behöver se upp med
Är vissa typer av byggmaterial mer utsatta för mögelpåväxt än andra?
Sådant material där det svampen vill ha – i de flesta fall socker eller cellulosa – är lättillgängligt eller material som har blivit kontaminerat av jord och smuts, drabbas ofta av mögelpåväxt. Vid för mycket fukt kan många olika material drabbas: trä, spånplattor, gipsskivor, murbruk, betong, linoleum med mera. Snabbtorkat virke har ofta socker på ytan, som trängt ut ur veden. Ibland har byggnadsmaterialet kontaminerats under byggtiden, till exempel att man förvarat virke direkt på marken eller trampat på det med jordiga ytterskor.
Vad menas med det vanligt förekommande begreppet "svartmögel"?
Inom forskningen använder vi inte begreppet svartmögel annat än när vi skall reda ut missförstånd. Flera olika mögelslag är svarta/mörka, och de får då namnet svartmögel av personer som inte har svampkunskap. Men det rör sig om ett flertal olika släkten och arter med olika egenskaper. En del är riktigt otrevliga, andra inte i samma utsträckning.
Är det vanligt att det förekommer mögel som inte går att upptäcka med blotta ögat?
Ja, det är vanligt, även när det är aktiv tillväxt av mögel. Och det går inte heller alltid att upptäcka möglet med näsan! Mögel luktar långt ifrån alltid.
Hur kan vår hälsa påverkas av mögel?
Till att börja med är det viktigt att påpeka att friska personer (alltså de flesta av oss) klarar av en viss belastning av mögel i inandningsluften, eftersom det ständigt finns en viss mängd i omgivningsluften. Vårt immunförsvar har under lång tid utvecklat en ”första försvarslinje” för att kunna hantera mögel, så länge halterna inte är ordentligt förhöjda.
Under vissa omständigheter blir exponeringen för enskilda mögelslag emellertid högre än vad sårbara personers försvar kan hantera, och ju högre de blir, desto fler reagerar.
Vad kan hög mögelförekomst ge för symptom?
Åtskilliga studier som gjorts under senare tid visar att personer som bor eller arbetar i fuktskadade byggnader där mögelhalten är förhöjd har en ökad risk för symptom från andningsvägarna, luftvägsinfektioner och astmaanfall. Det finns visst stöd för en ökad risk för allergi och för att man utvecklar astma, om man inte redan har det. Det är dock sällsynt att man faktiskt blir allergisk mot möglet själv, och de personer som reagerar med att bilda antikroppar mot mögel har ofta flera andra allergier samtidigt. Det finns stöd för att inflammatoriska och toxiska reaktioner kan förekomma vid kraftig exponering. Men människor är olika känsliga, och har olika toleransnivå.
Det är också accepterat att risken ökar för vissa sällsynta tillstånd i en möglig miljö, till exempel för allergisk alveolit och en viss typ av bihåleinflammation. Men det är framför allt i yrkessammanhang i mycket belastade miljöer som exempelvis sågverk, i samband med tröskning eller vid arbete i duvslag.
Finns det mögelsorter som är särskilt skadliga?
Ja, det finns några som är riktigt otrevliga, t ex Stachybotrys chartarum som kan producera toxiska ämnen, och några Aspergillus-arter. Det beror förstås på graden av exponering.
Läs mer: Information om mögelgifter
Hur kan man spåra och upptäcka mögel?
Man kan till exempel göra en spormätning i luften, eller ta DNA-prov från sedimenterat damm för att upptäcka mögel. Naturligtvis krävs det in viss kunskap att göra utvärderingen. Om man tar ett DNA-prov bör man veta hur gammalt det damm som man provtagit har legat. Dessa prover kan bara bedömas om man vet hur höga koncentrationerna är samtidigt utomhus – det är det enda man kan referera till. Som nämnts ovan, läcker det in sporer och hyfer i byggnaden från utomhusluften, och det är när halterna inomhus av vissa mögelslag är högre än ute, som man kan förstå att något är fel. Observera att dessa provtagningar inte ger något exakt mått på hur mycket brukarna av byggnaden exponerats för mögel. Resultatet kan huvudsakligen användas som indikation på förekomsten av en fuktskada, inte på hur mycket eller på vilket sätt de kommer att reagera.
Slutligen, om man misstänker att ett bestämt ställe blivit utsatt för fukt kan man göra direktanalys i mikroskop på byggnadsmaterialet, och bedöma om mängden funnet mögel på ytan är ”normalt” eller tyder på fuktskada.
Hur bör man agera när man upptäcker mögel?
Vid förhöjd förekomst av mögel bör man ta bort det och inte minst åtgärda förutsättningarna, nämligen fuktproblemet. I en del fall kan det vara fråga om dåliga städrutiner, eller att mögeltillväxten beror på ansamling av material i ventilationstrummor. Då bör man göra något åt dessa faktorer.
Om brukarna kan använda lokalerna i väntan på sanering måste bedömas från fall till fall och på hur mycket mögel det är fråga om.
Den som praktiskt genomför saneringen av ett mycket mögligt utrymme bör använda andningsskydd, eftersom koncentrationerna kan bli så höga att även friska personer reagerar. Då bör förstås inte brukarna heller vara i närheten.
När är det lämpligt att utreda vilken typ av mögel som förekommer i huset?
Vid förhöjda halter skall mögeltillväxten alltid åtgärdas, och på så vis behöver man inte veta vilket det är. Men det kan vara bra att veta vilken art eller släkte man har att göra med, eftersom man då ibland kan dra slutsatser om var skadan sitter eller få en förklaring till vissa symptom (om det till exempel är den giftiga Stachybotrys chartarum).
Ge exempel på hur man kan åtgärda/sanera mögelpåväxt
Se fråga 14 – Ibland måste man byta ut material, om materialet också är fuktskadat, ibland räcker det med städning. Hårda material kan tvättas rent från mögel med såp- eller diskmedelslösning.