Att lägga massiva trägolv
Massiva trägolv är vackra och ger huset en genuin känsla, men en del oroar sig över krångligt underhåll. Väljer du rätt träslag och behandling minimerar du underhållsbehovet.
Man använder olika tekniker när man lägger trägolv beroende på underlag. Det kan skruvas eller spikas på reglar eller limmas på underlaget.
Limning lämpar sig bäst för mindre golvytor och rektangulära rum som är max sex meter breda. Ska man limma golvet behövs specialspånt. Tänk också på att använda ett fukttåligt lim.
Ska golvet däremot läggas på ett befintligt trägolv eller på spånskivor bör en grålumppapp läggas emellan för att förhindra att golvet knarrar.
Vilken tjocklek man väljer på brädorna beror också på underlaget. Tjocka brädor passar bra att lägga på reglar och tunnare brädor på spånskiva.
– Man kan lägga massiva trägolv nästan var som helst utom i våtutrymmen. I groventrén är det också bra att ha klinker, säger Anders Bihlar, marknadschef på Siljan.
Ska golvet läggas i ett kök, badrum, tvättstuga eller ovanpå en källare eller plintgrund, ska en tät fuktspärr läggas direkt på undergolvet innan man lägger plankorna.
Funderar du på att ha golvvärme under det massiva trägolvet ska du tänka på att det påverkar träets fuktkvot. Se till att värmen läggs jämnt under golvet. Lägg en fuktspärr mellan plankan och värmeslingan. Trägolv med golvvärme ska helst skruvas. Det är också viktigt att aldrig ha en högre temperatur än 27 grader i golvet.
Golvbrädornas bredd har ingen praktisk betydelse, utan man väljer vad som ser bäst ut.
– I små rum är det bättre med mindre plank medan bredare plankor passar i större utrymmen för att det ska harmoniera med rummet, säger Anders Bihlar.
Anna Meiby, på golvfirman BBM Golv & Kakel, berättar att brädorna finns i bredder från 115 till 200 millimeter.
Kvadratmeterpriset för massivt trägolv kan vara upp till 1 000 kronor kvadratmetern beroende på brädornas tjocklek. Brädorna finns i tjocklek upp till 30 millimeter. Anna Meiby menar att det inte är så vanligt att de lägger in massiva trägolv i nybyggda hus.
– Det kostar lite mer med massiva trägolv än de billiga parkettgolven som folk hittar på stormarknader och det blir ofta lite högre arbetskostnader att lägga in trägolv då det är mer jobb.
De vanligaste träslagen som används är furu, men även ek och gran förekommer. Furugolv finns ofta i olika sorteringar, beroende på hur mycket kvistar som förekommer i virket.
– Ska man lägga ett furuplank är det också bra om man lägga ut det först så att det blir spridning på kvistarna, så det ser bra ut, säger Anna Meiby.
Ett mer exotiskt träslag är bambu. Bambu är ett hårt och vackert träslag, som egentligen är ett snabbväxande gräs, vilket gör det till ett bra miljöval.
Traditionen med trägolv sträcker sig långt tillbaka i tiden.
– Så fort husen blev mer än en våning höga så gick det inte att använda jordgolv längre. I medeltida hus och kyrkor har man trägolv, så det har funnits åtminstone ända sedan Medeltiden, berättar Örjan Molander, antikvarie och enhetschef på byggnadsvårdsenheten på Kalmar läns museum.
Trägolv har använts i hela landet och man använde plankor på samma sätt då som man gör idag, även om det förstås var mer handtillverkat förr. Det har egentligen inte hänt så mycket med de trägolven som användes förr mot de som används idag.
– De vanligaste träslagen har alltid varit furu, gran och ek, så det är en lång kontinuitet med trägolv, säger Örjan Molander.
Träet kan behandlas på olika sätt. Vad man väljer för behandling beror dels på tycke och smak och dels på vilket träslag man valt.
– Furu och gran är mjuka träslag som med fördel oljas in. Det är bra att olja in träet eftersom det gör att det blir följsamt och man kan lätt blöta bort tryck- och knackmärken som uppstår, säger Anders Bihlar.
Även ekgolv kan oljas, men det kan också lackas. Lack är bra eftersom det stöter ifrån sig smuts och därför är enkelt att städa.
– Problemet är att när det blir slitet och får revor åker städvattnet in under lacken och gör att det riskerar att snabbt bli risigt och fult, säger Anders Bihlar.
Andra golvbehandlingar är:
– Såpskurning, då ytan blir mättad med såpa. Den blir hårdare på sikt och får en gråvit färgton.
– Lutning kombineras ofta med inoljning och såpning, vilket gör att golven inte gulnar och mörknar.
– Kalkning och betsning av golvet är en infärgning av golv, som kan kombineras med oljning. Kalken ger en ljus färgton. Bets finns i olika färger.
– Målning eller lasering. Är bra om man vill variera golvets utseende. Färgskikt kan dock vara känsliga mot slitage.
Nu finns det även UV-oljor som är som ett mellanting mellan olja och lack. De är segare än lack och inte riktigt lika känsliga för repor men svårare att underhålla än olja.
– Oljat golv är att föredra långsiktigt sett, säger Anders Bihlar.
Folk är rädda för att ett oljat golv ska behöva tidskrävande underhåll, men ett oljat furugolv håller länge och behöver oftast inte oljas om, menar Anders Bihlar.
– Ekgolv är lite känsligare eftersom träet har stora porer som suger åt sig mer olja. Det gör att det kräver mer olja och lättare torkar ut, vilket gör att man kan behöva olja om golvet.
Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna bör brädorna läggas i rummets längdriktning för att få så långa skarvfria brädor som möjligt. Det bästa är att lägga dem mot rummets fönster för att längdskarvarna ska synas minst i det infallande ljuset.
Något annat som är viktigt att tänka på när man lägger trägolv är att man måste vara beredd på att golvet rör sig lite.
Kommentarer
9