Hammare i byggarens verktygslåda

Hammaren är ett slagverktyg, som oftast består av ett metallhuvud och ett skaft. Slagytan kan vara flat eller rundad och ibland ser man räfflade varianter.

Skaftet kan bestå av trä, ofta hickory eller ask, eller av glasfiber eller stålrör med handtag av gummi. Det finns även hammare där huvudet och skaftet av metall är gjutna i ett stycke. Hur hammaren utformas och hur lång och tung den är beror på vad den ska användas till.

Några hammare har stötdämpning i form av att skallen fylls med stålkulor, som minskar rekylen. Andra hammare har vibrationsdämpning i form av exempelvis en plugg av gummi eller trä. Det finns också hammare med olika typer av finesser, exempelvis en skåra på hammarhuvudet som kan hålla fast spiken med en magnet. På det viset får man ena handen fri.

Klohammare

Klohammaren, även kallad snickarhammaren, är gjord för att slå i spik med och är försedd med en tudelad klo för att dra ut spik.

Ofta består hammarhuvudet av stål, och ju högre kvalitet på stålet, desto hållbarare och dyrare blir oftast hammaren.

Det finns också hammare av titan, som är ett mer kostsamt material och som väger mindre än stål.

Hammarskaftet kan vara av trä, stål eller glasfiber och huvudet och skaftet kan vara gjutna i ett stycke. Det finns för- och nackdelar med alla skaft. Träskaft är ofta mindre kostsamt, men kan också slitas sönder med tiden och i värsta fall kan hammarhuvudet lossna. Stål brukar vara starkare, men kan också ge upphov till mer vibrationer vid arbetet. En hammare där huvudet och skaftet är gjutna i ett stycke kan minska risken att huvudet går av, men är materialet av sämre kvalitet finns det i stället en risk att hammaren blir skev. Materialet till greppen på handtagen kan utgöras av exempelvis PVC eller läder.

Klon har ofta en spetsig vinkel innerst för att få ett bra grepp om spiken vid spikutdragning. Men klon kan också användas som kofot för att bända med, eller för rivningsarbeten, och då kan det vara en fördel med en rakare klo. Slagytan på hammaren är ofta svagt rundad för att lämna mindre märken i materialet. Men det finns också hammare med räfflad slagyta för att greppa bättre om spiken.

En bra snickarhammare ligger i ett bra grepp i handen, har bra balans, och är lagom tung i längden. Är den för tung blir det jobbigt att arbeta längre stunder, och är den för lätt tar det längre tid att slå i spik. Vikten på hammarhuvudet brukar ligga på 450 g, även kallat 16 oz (ounce), eller en större variant på 570 g och 20 oz. Det finns även lite mindre varianter på 370 g eller 13 oz. Det kan vara bra att ha några olika storlekar för olika ändamål. En tyngre hammare fungerar bra att använda till grövre virke och kraftigare spikar och en mindre passar bättre för mindre arbeten. En längre hammare kan ge mer kraft i slaget men också vara svårare att styra.

Läkthammare

Läkthammaren liknar klohammaren men har i stället för två lika långa ben på klon en längre spetsig pik. Piken kan användas för att bearbeta material eller slås in i trästycken. Hammaren används exempelvis när man spikar takläkt. Slagytan är ofta fyrkantig och ibland räfflad.

Penhammare

Penhammaren är ofta lättare än snickarhammaren, och väger omkring 100 till 400 g, men det finns även tyngre varianter. Penhammaren kan användas för metallformning och nitning. Man kan även slå i småspik med penhammaren och den fungerar exempelvis bra när man spikar lister. Den är även bra att använda när man spikar i hörn. Med hammarens kilformade pen kan man exempelvis fästa en mindre spik i trä innan man vänder på hammaren för att slå ner spiken helt.

Listhammare

Ett alternativ till penhammaren när man spikar lister är listhammaren. Någon modell har U-formad slagyta för att göra det enklare att spika nära tak och hörn utan att göra märken. Med en rakare klo kan det vara enklare att komma åt att dra ut spikar eller bända när det är trångt. Några menar att en rak klo ger fler märken än en böjd vid spikutdragning.

Murarhammare

Med murarhammaren kan man bland annat hugga och forma tegelsten eller håltegel eller knacka puts. Precis som snickarhammaren kan murarhammaren ha skaft i trä, stålrör eller glasfiber, eller vara smidd i ett stycke. Slagytan är ofta fyrkantig och hammaren är försedd med mejsel där lutning och utformning kan variera för olika modeller. Några modeller är vibrationsdämpade och några är försedda med spikutdragare. En murarhammare får gärna ha ett bra grepp och balans och lite tyngd så att det går lätt att hugga stenen.

Slägga

En slägga är en grov hammare som kan väga mellan cirka 2 och 10 kg. Det finns också mindre varianter, handsläggor, på cirka 1-1,8 kg. Många släggor har huvud av stål och träskaft, men det finns även i andra material, exempelvis med glasfiberskaft eller skaft av stål.

Några släggor har gummitäckta huvud som används när ytan inte får bli skadad, exempelvis vid plattläggning. Det finns modeller som inte ska ge upphov till gnistor vid träffen mot materialet och några modeller som innehåller stålkulor i skallen för att dämpa stöten och rekylen.

Släggan kan användas till grovt arbete där det tunga huvudet kommer till nytta, exempelvis till smide, rivningsarbete eller till sten-, jord- och betongarbete. Precis som vikten på släggan kan variera mycket så kan även längden på skaftet variera. Vid ett köp kan det vara bra att fundera på vilken typ av arbete som släggan kommer användas mest till. Vid mindre tunga arbeten där mindre kraft behövs kanske det räcker med en lättare och mindre slägga och vice versa.

Fler hammare

En hammare som kan vara bra att ha i vissa fall är plattsättningshammaren som kan användas när man arbetar med keramiska plattor. Den har ofta fyrkantig slagyta och pen. Om man arbetar mycket med betongarbete och formgjutning kan en renshammare kanske vara till nytta. Den kan användas vid formgjutning när man river och rensar betongformarna och rengör ytorna med skrapjärn.

Vilken hammare tycker du är bäst och varför? Dela gärna i forumet!

Några vanliga hammartillverkare och märken

En tillverkare av hammare och handverktyg är Hultafors som startade med att Karl-Hilmer Johansson Kollén konstruerade tumstocken 1883. Numera är Hultafors en del av det globala företaget Hultafors Group.
Vaughan & Bushnell startades av Alexander Vaughan i Illinois på 1800-talet och tillverkar Vaughan-hammare och andra verktyg.

Ett annat känt hammarmärke är Stanley. Företaget grundades av Frederick Stanley som öppnade en liten affär och tillverkning av bland annat skruvar i Connecticut 1843, men numera ingår Stanley i Stanley Black & Decker.

Ytterligare några hammarmärken är Estwing, Picard och Bahco.