Köpa 1970-talshus - 12 vanliga fel som kan ge dålig lukt

Många frågar sig vad det kostar att renovera ett 1970-talshus med dålig lukt. Men för att förstå vad kostnaden kommer att bli, behöver du först ta reda på var lukten kommer ifrån. Ha även i bakhuvudet att den kan komma från flera ställen samtidigt, så även om du hittar en källa kan du behöva leta vidare. 

De vanligaste luktkällorna i 70-talshus är impregnerade syllar, asfaboard, och gamla plastmattor eller lim, men lukten kan som sagt även komma från andra platser i huset.

– Det finns så många potentiella luktkällor i ett hus från den tiden. Det viktigaste är att inte börja med några åtgärder innan man vet exakt vad det är som luktar. Annars kan det bli onödigt kostsamt. Ta in en dokumenterat kvalificerad skadeutredare, det brukar löna sig i längden. Dem hittar du hos SBR eller Byggdoktorerna, säger Pia Engman, besiktningsman och byggdoktor vid Europabesiktning.

Exempel på vad som kan lukta:

• Virke som behandlats med träskyddsmedel (till exempel syllar, takvirke, fönster, gavelpanel)
• Gamla plastmattor
• Asfaboard
• Fuktig isolering

Rötskyddat virke

En vanlig orsak till dålig lukt är träskyddsbehandlat virke. På 70-talet användes kemikalier för att skydda virke från röta. Med denna behandling trodde man att man inte behövde skydda virket från fukt som tidigare och därför lades virke ofta direkt mot betongplatta utan fuktskydd. En betongplatta på marken utan isolering under, som vi bygger idag, har en naturligt hög fukthalt från marken.

– När klorfenol utsätts för fukt kan det omvandlas till ett nytt ämne, kloranisol, som luktar väldigt tydligt även vid låga koncentrationer, säger Pia Engman. Även om det har fungerat i många år kan en plötslig höjning av fuktigheten, till exempel för att dräneringen fungerar sämre med tiden, starta processen. Men även hög luftfuktighet på exempelvis en vind kan orsaka lukt.

Läs mer: Byta syllar - varför, hur du gör och kostnad

För att bli av med lukten behöver materialet bytas ut och återställas på ett fuktsäkert sätt.

Ofta är det som sagt syllarna, men det finns fler platser där man använda träskyddsmedel på den här tiden. Det var exempelvis vanligt att behandla fönster- och dörrar för att skydda mot fukt och röta. Trädetaljer i fasader, som panel och utvändig beklädnad, kunde också behandlas för att förlänga livslängden och motverka angrepp av mögel och insekter. I vissa fall användes Cuprinol (som förr innehöll klorfenol) särskilt om de var exponerade för väder eller hög luftfuktighet, som i krypgrunder.

Jag möter många som gjort syllbyten på rekommendation, där det visat sig i efterhand att det inte alls var syllarna som luktade

– Jag möter många som gjort syllbyten på rekommendation, där det visat sig i efterhand att det inte alls var syllarna som luktade, till exempel var det fasaden osv. Jag hade en annan som hade hållit på i flera år med åtgärder på grund av misstänkt lukt i krypgrunden, och efter en rättstvist förlorat hundratusentals kronor och lukten blev allt värre. Det visade sig sedan att det fanns Cuprinol på deras vind. Så man måste först göra en grundlig utredning och ta reda på var problemet finns, säger Pia Engman.

Läs mer: Renoverar och bygger om 1970-talshus i Husdrömmar

Vid tegelfasader är ofta ett problem att den luftspalt som är tänkt att finnas bakom teglet inte fungerar som tänkt för att murbruket täpper till. Man slarvade i utförandet. Bruket transporterar fukten till fuktkänsliga material i ytterväggen som till exempel asfaboard och virke.

När du har identifierat platserna lukten kommer ifrån och vilket material det är som orsakar den så behöver du byta ut skadat material och göra om konstruktionen på ett fuktsäkert sätt. Man bör också vara medveten om att även material som egentligen inte är fuktskadat kan ha ”smittats” av dålig lukt och behöva bytas ut. Detta gäller i synnerhet mineralull. Vänta därför inte för länge med att åtgärda.

Experimenterade med nya material 

Många byggmaterial från 70-talet innehöll kemikalier, som formaldehyd eller lösningsmedel, inte bara de impregnerade delarna. Ofta är det just kemikalier som luktar - de kan läcka ut och orsaka dålig lukt. Man experimenterade mycket med nya material och konstruktioner på 70-talet, detta för att möta behovet av nya bostäder. Tyvärr testades inte de nya lösningarna tillräckligt innan de släpptes på marknaden.

Platta på mark med isolering ovanpå plattan

Många 70-talshus byggdes med isolering ovanpå plattan. Det är egentligen ingen felkonstruerad betongplatta, betong tål vatten. Men på 70-talet hade man ett bristfälligt fuktskydd mot det som ansluter till den, såsom de impregnerade syllarna.

– Med isolering på ovansidan av betongplattan blev det varmare golv. Men på undersidan av reglarna och isoleringen blir det kallt och fuktigt, särskilt om man har ett tätt golv, som till exempel en plastmatta. Då kan det uppstå fuktskador, som mögel och dålig lukt, säger Pia Engman.

Mineralull, asfaboard, plastmattor, lim, krypgrund

Mineralull från 70-talet kan börja lukta kemiskt, särskilt om den har blivit fuktig eller kommit i kontakt med impregnerade trädetaljer. Lukten kan vara kemisk eller unken.

En annan vanlig källa till lukt är asfaboard, en typ av träfiberskiva behandlad med bitumen. Den användes ofta som vindskydd och i väggkonstruktioner. Med tiden kan bitumenet börja lukta, särskilt om det utsatts för hög värme eller fukt. Lukten påminner om tjära eller asfalt och kan märkas i väggarna, särskilt om ventilationen är dålig.

Plastmattor och lim från 70-talet kan brytas ned och börja avge lukt. Limmet innehöll ibland fenoler eller andra kemikalier som med tiden kan börja lukta unket eller kemiskt. Lukten är mest märkbar i rum med originalgolv från den tiden och kan förstärkas av värme.

Om huset har en krypgrund kan organiskt material börja lukta när det utsätts för fukt. Krypgrunder är också känsliga för mögel och svampangrepp. Lukten kan vara unken eller jordig och märks ofta mest i nedre våningar eller källare.

Köpa 1970-talshus

Den som funderar på att köpa ett hus bör alltid göra en egen besiktning, inte lita på den som är gjord av säljaren. 

– Du kan inte vara hundra procent säker på att den besiktningsman som anlitas av en mäklare är helt objektiv. Det finns en hovrättsdom där en köpare förlorade bland annat med hänvisning till att man övertagit säljarens besiktning istället för att göra en egen. Och fyra ögon ser bättre än två, säger Pia och fortsätter:

– Om en besiktningsman rekommenderar vidare teknisk utredning på grund av lukt, så är det viktigt att följa upp det ordentligt. Att man förstår att man inte har en aning om vad kostnaden kommer att bli om man inte vet vad det är som luktar.

Vanliga frågor

Varför byggde man källare på 1970-talet?

Källare är en fin tillgång till huset som ger skydd från översvämningar och extra utrymme. Idag är arbetskostnaden mycket högre, varför många tvingas välja bort källare när de bygger nytt.

Vilket årtionde byggdes bäst hus?

Många menar att de mest gedigna husen byggdes runt sekelskiftet 1900 och i början av 1900-talet.

Hur vet  man om man har fukt i väggarna?

En fuktskada kan visa sig som färgförändringar i väggar, tak eller golv. Ibland uppstår mögel och ibland kan man känna att det är blött. Fukthalten mäts med en fuktmätare.