Vem ska betala för underhållet av vägen?

[Tällerydsgård]

Har 1:5 motsatt sig att TS fixar sin del av vägen? Det låter ju som bonden som kör på den första fjärdedelen av vägen på S:1 fixar den, och att det bara är den del som TS använder som återstår? Om det blir två delägare i S:1 varav den ena bara använder 1/4 av vägen så kommer väl TS att få betala 3/4 av vägen själv + hälften av den 1/4 som brukas av båda, borde bli 7/8 av totala kostnaden?

Bonden reparerar bara sin del (1:3). Han reparerar inte delen av 1:5 som han kör över med tung utrustning. Det beror på att 1:5-ägaren inte vill betala något.

 

[tio_Pepe]

Om ni inte blev delägare vid avstyckningen av 1:9 (skall stå i avstyckningsakten i så fall), så är det tyvärr bara att gå till Lantmäteriet och ansöka om förrättning som gäller. Ni kommer få rätt, men det kommer kosta och möjligen skaffar ni en ovän på köpet.

Ibland måste man skaffa sig ovänner, men bara du kan avgöra vad som blir bäst.

Det kan räcka med att man berättar att man tänker begära förrättning och att det blir dyrt för alla parter. Eller har jag fel där? Vem får betala?
Om det är så att alla får betala, då kryper kanske markägaren och grannen med tunga maskinerna till korset och kommer överens i stället.

 

[Claes Sörmland]

Det kan räcka med att man berättar att man tänker begära förrättning och att det blir dyrt för alla parter. Eller har jag fel där? Vem får betala?
Om det är så att alla får betala, då kryper kanske markägaren och grannen med tunga maskinerna till korset och kommer överens i stället.

Man får betala förrättningskostnaderna efter den nytta som fastigheten har av deltagande i t ex en ny gemensamhetsanläggning, typ ens andelstal. Om man inte kommer överens om något annat mellan parterna.

 

[Räknenisse]

Låter rimligt, men varför rita in en samfällighet S:1 över endast 1:5 med bara 1:5 som ägare? Eller har man lagt till 1:9 vid avstyckningen (efter S:1 registrerades?)

Och med vilken rätt tar sig 1:5 ut till vägföreningens(?) över 1:3?

Skulle tro att de bara ritat ut det som de utrett, alltså att vägen i den del som går över tidigare lott 4, nuvarande 1:5 (före styckningen) är samfälld. Även om man lätt kan se vad som i övrigt ingick i vägsamfälligheten 1846 så kan man inte utan att ha tittat i akter från då och framåt säga med någon säkerhet att det fortfarande är så. Ett resultat av att syftet inte var att utreda samfälligheten utan eventuella rättigheter etc. som berörde den fastighet som skulle styckas.

 

[Räknenisse]

Är inte helt säker på Lantmäteriets uttolkning "samfälta delningsmassan"

Byns hela område (oskiftade marken) är den mark som berörs av skiftesförrättningen.

Från den plockar man bort vissa ytor som inte ska ingå i delningen. (som undantag frånräknas)
Dessa (samfällda delningsmassan=samfällighetens område) kommer då att vara fortsatt gemensamt ägda av samma kollektiv av fastigheter med samma andelar som de hade i byn sedan tidigare.

Den resterande marken är sedan det som skiftas, dvs. delas upp på lotter som omformas till den moderna typ av fastigheter vi tänker på idag som utgörs av ett på marken avgränsat område med individuell äganderätt.

 

[SågspånPappspikEternit]

@Räknenisse , tack, då förstår jag!

 

[Räknenisse]

Utvikning: Laga skifte handlar alltså inte bara om att "göra om små spridda markbitar till större sammanhängande markbitar" (och samtidigt med det utflyttning av gårdarnas bebyggelse från en gemensam bykärna till respektive eget markområde) som det ofta förenklas till i övergripande historia som .tex. i skolans lärobok. Det är också en grundläggande förändring i vad markägande innebär.

Byn kan närmast beskrivas som en bostadsrättsförening. Du äger en andel i föreningen och sedan är det föreningen som äger huset och din lägenhet har du egentligen bara nyttjanderätt till. Även om det är en väldigt stark rätt att det ska vara exakt den lägenheten och du har frihet att sälja den till andra som du vill. (och i vardagstal säger du att du 'äger' den)

I byn hade du en liknande mycket stark rätt till dina lokaliserade tegar i åker och äng, plus tomtplatsen. Men den kan inte likställas med ägande av en fastighet så som vi tänker på det idag. I grunden var ändå byn den överordnade enheten.

Utmarkerna med skog och bete användes gemensamt som trapphus och gräsmatta i en BRF. Inom ramen för det kunde man ha diverse överenskommelser och nyttjandebegränsningar, ungefär liknande regler om t.ex. tvättider. Typ hur många djur man fick beta i relation till ens andel, att var och en fick ta timmer till husbehov men skulle det huggas för avsalu måste alla vara ense om det.

Så det man gör i skiftesförrättningen är först att bestämma vad som ska ingå i delningen och vad som inte ska ingå i delningen, vad som ska vara kvar i den gamla samfällda byformen och vad som ska överföras till att bli individuella fastigheter.
Därav att bysamfälligheter har en juridiskt annan bakgrund än samfälligheter som tillskapats i andra lantmäteriförrättningar. Det är bokstavligen den undantagna rest-byn som är kvar.

Det har ofta varit naturligt att det bara var "de riktiga jordbruksfastigheterna" som hade andelar och att mindre avstyckningar som gjordes inte hade det. Det behöver inte handla om bara vägar utan kan även vara t.ex. fiske och grustag som man inte ville få in fler nya delägare i, eller sågar och kvarnar som inte berörde de utan jordbruksmark.

Så TS situation att vara beroende av en bysamfälld väg som fastigheten inte är formell delägare i är inte konstig utifrån bakgrunden till det. Likaså är det inte konstigt att ingen koll finns på denna samfällighet, utan att berörda parter löser det ändå.

 

[Claes Sörmland]

Det ska också sägas att sedan 1970-talet så förvaltas gamla bysamfälligheter som t ex trådens vägar enligt lagen om förvaltning av samfälligheter, alltså samma lag som används för moderna gemensamhetsanläggningar. I många fall finns inte en förening och då råder enligt lagen delägarförvaltning, alla delägarna måste vara överens om varje förvaltningsåtgärd.

Jag har ännu inte förstått om det i trådens fall också finns en gammal vägförening som förvaltar trådens samfällda vägar. Det har nämnts en vägföreningar både i trådstart och senare av TS. Oklart för mig om det är två olika vägföreningar som har talats om eller en och vad den verkligen förvaltar.

Hur som helst, finns det en vägförening som har bildats enligt den gamla och idag icke gällande lagen om enskilda vägar så finns den kvar om den inte har ombildats till en modern samfällighetsförening. Den betraktas då som en samfällighetsförening enligt lagen om förvaltning av samfälligheter och är i så fall den juridiska person som förvaltar vägen.

 

[Tällerydsgård]

Vägen jag skriver om faller under en gammal vägförening från 1945 vars tidigare ägare endast är registrerad som ägare med lantmäteriet.
Vägarna runtomkring täcks av en stor modern vägförening som sköter dessa vägar. Men eftersom den här vägen är kortare än 200 meter så ska den här vägen inte vara med, förstod jag på kassör.

Så den juridiska personen som sköter vägen är ansvarig för skötseln men jag kan inte tvinga den att göra något åt skötseln?

 

[Claes Sörmland]

Vägen jag skriver om faller under en gammal vägförening från 1945 vars tidigare ägare endast är registrerad som ägare med lantmäteriet.
Vägarna runtomkring täcks av en stor modern vägförening som sköter dessa vägar. Men eftersom den här vägen är kortare än 200 meter så ska den här vägen inte vara med, förstod jag på kassör.

Så den juridiska personen som sköter vägen är ansvarig för skötseln men jag kan inte tvinga den att göra något åt skötseln?

Ta kontakt med Lantmäteriet via email och be dem lämna ut alla akter som gäller vägföreningen från 1945. Det är offentlig handling så du får del av dem utan kostnad. Du får en bibba gamla maskinskrivna papper som där troligen beskriver exakt vilka fastigheter som är delägare (medlemmar) i den gamla vägföreningen och vilka ägar som omfattas.

Begär också ut alla akter för den moderna stora vägföreningen. Jag gissar nämligen att delar av den gamla vägföreningens vägar från 1945 har förts över från den gamla vägföreningen; att man har bildat en gemensamhetsanläggning av dem. Har du riktig tur så har även din väg (eller snarare samfälligheten S:1) förts över men styrelsen/medlemmarna förstår inte riktigt akterna och har inte stenkoll på vilka vägar de förvaltar. I så fall kan det vara så att den moderna vägföreningen har en underhållsskyldighet även av din vägsnutt. Du ska då så snart som möjligt komma överens med vägföreningens styrelse om att inträda i den förvaltade gemensamhetsanläggningen och sen är vägfrågan löst juridiskt för dig.

Läs mer här om hur du kommer överens med vägföreningen att inträda:

https://www.lantmateriet.se/sv/fast...nskommelse-om-andelstal-43--anlaggningslagen/

 

[Räknenisse]

Min gissning är att det är reglerna för vägbidrag som gjort att man medvetet valt att lägga den här vägen utanför.

Tillägg: även om man inte får komma in i vägföreningen så kan man förmodligen prata ihop sig om att anlita samma folk till skötseln för att kunna dra nytta av de bilar redan kör i närheten, och att TS då betalar sin faktura för det separat

 

[polaris78]

frågan är ju också OM uppgiften att din fastighet inte är med i samfälligheten verkligen är den korrekta..
Att den "enda" nu aktiva medlemmen i samfälligheten påstår det men det är troligen inte möjligt ens om man en stund äger båda att ta bort din fastighet ur vägföreningen bara för att han en stund suttit på två stolar då han ägt flera olika fastigheter längs vägen.. det är vad jag kan förstå inte så att andelen i föreningen är upp till honom att "ta med sig" utan den andelen som gäller din fastighet är mest troligt egentligen kvar på din fastighet när den byter ägare.. det där borde redan mäklaren reagerat på och förklarat för den som säljer fastigheten att normalt sett så följer andelar i vägförening med huset när det byter ägare.. tvivlar att man ens kan skriva bort den möjligheten då väg till fastighet är svår att ta bort då det normalt sett är en nödvändighet för att fastigheter ska funka.. inte alltid ja vet men här har vi ju redan väg dit och den är gammal..

Nån duktig advokat kan ev även tvinga sig in i föreningen som redan finns.. men det bästa vore troligen nya andelstal för alla som har mark längs vägen och en ny modern vägsamfällighet där vägen är gemensam, om man inte kan komma överens på egen hand.

men allt hänger ju lite på när din fastighet vart avstyckad och vad som står i vägföreningen och dess handlingar...

Men många gamla stollar som äger lite mark nånstans tror att sånt här är helt upp till dom själva medans verkligheten ofta är reglerad i gamla papper ofta innan dessa ens var födda.. och kunskaperna är ofta noll och förståelsen för lagar och regler och varför vägföreningar finns och hur dess andelar byter ägare vid försäljningar och avstyckningar.. men det är mycket "det är mitt ,,, jag bestämmer ,, jag är ensam i vägföreningen" även om det är nåt helt annat som ofta gäller i verkligheten

bästa vore ju troligen att vägen tas med i den andra större vägföreningen där det redan finns en fungerande vägförening / vägsamfällighet