Vem ska betala för underhållet av vägen?

[Räknenisse]

Måste vara en vägförening från 1946 antar jag? Lagen om enskilda vägar med vägföreningar kom 1939.

Och vad står det i förrättningshandlingar. na från 1946? Jag har mycket svårt att tro att det bildades en vägförening för endast en fastighet, det stämmer inte med regleringen i lagen om enskilda vägar. Jag gissar att du hittar ett helt gäng med fastigheter som är delägare i samfälligheten i originalhandlingarna, inklusive din egen fastighet.

1846. Jag uppfattar det som att det handlar om en oskiftad bysamfällighet från laga skifte?
Som då förmodligen består av många olika vägar, inte bara denna. (eller möjligen är denna den enda kvarvarande, men delägare lär ändå vara hela byns stamfastigheter och ev. vissa avknoppningar från dessa?)

 

[Claes Sörmland]

Kollade nu på Lantmäteriets karta och det är ju en marksamfällighet "UXXXXXXXXX TXXXXXXX S:1" som omfattar vägen från husen och fram till första korsningen. Med all sannolikhet så är din fastighet delägare i samfälligheten.

 

[Claes Sörmland]

Och en koll på Lantmäteriets historiska kartor ger att TXXXXXXX S:1 är:


Registrerat 2019-04-12. Fixar inte skrivstilen från 1845 års skifte för att förstå § 3... (Bristande skolutbildning som 70-talist. Flumskola.)

 

[Johanbogg]

Och en koll på Lantmäteriets historiska kartor ger att TXXXXXXX S:1 är:
[bild]

Registrerat 2019-04-12. Fixar inte skrivstilen från 1845 års skifte för att förstå § 3... (Bristande skolutbildning som 70-talist. Flumskola.)

6 alnar är lite över 3.5m, duger gott som infartsväg så länge man inte får oväntade möten

kan också vara värt för TS att kolla upp om vägen får statligt eller kommunalt bidrag, då måste man sköta den till en minimistandard och dessutom får man inte bomma eller stänga av den som någon ovan skrev (det får man bara om vägen är bidragsfri), jag skulle dock vilja säga att denna väg skulle vara olaglig att gräva av eller bomma av för skogsägaren ändå då den brukats i gott över 150 år för åtkomst till husen (utminnes hävd) oavsett om servitut funnits eller ej.

 

[polaris78]

lusläs alla gamla dokument från avstyckningar som rör din mark.. mest troligt så står det nånstans att du rätt att använda vägen som går förbi och då har du ett servitut även om det inte står med som servitut idag på lantmäteriet.. Så är det ofta på gamla fastigheter..

Sen tolkar ofta dagens ägare som att det inte finns servitut vilket då såklart ofta är helt felaktigt..


Dock skulle jag hävda med en dåres envishet att det är urminnes hävd som gäller och att du alltid har rätt att färdas på vägen tills nån bevisar motsatsen .. det kan även ha funnits muntliga servitut att använda vägen och det spelar ingen roll hur många ggr saker byter ägare rätten att färdas till och från gården finns kvar ändå.. det var helt lovligt att skapa muntliga servitut när det där styckades av..

Så jag skulle säga att det blir en jäkligt svår uppgift att bevisa att du inte får färdas på vägen..

Sen är det ju svårare med vad som gäller för kostnader för vägunderhåll och exakt hur det är skrivet men det rimliga är väl att du är med och står för underhållet av vägen och oftast så är det det som gäller om inte nå mer ovanliga texter har används..

Det går ju att skapa en vägsamfällighet via lantmäteriförättning om omgivningen tänker fjanta vidare med att nån plötsligt inte skulle få färdas på den väg till huset som har används jäkligt länge men det kommer kosta alla inblandade som har mark längs vägen en bra slant

 

[Räknenisse]

Och en koll på Lantmäteriets historiska kartor ger att TXXXXXXX S:1 är:
[bild]

Registrerat 2019-04-12. Fixar inte skrivstilen från 1845 års skifte för att förstå § 3... (Bristande skolutbildning som 70-talist. Flumskola.)

Det som citeras är sid.14 §3 mom.2 Står inget mer än det som citeras förutom att "samt vägen från hemmanet ut på sistnämnda väg" av någon anledning hoppats över.
Hemmanet verkar genomgående i texten användas som benämning på hela byn (4 delningslotter, men samma ägare till tre av dessa)

Det som avsatts som samfällt innan man skiftar marken är alltså de vägar som syns på kartan. Misstänker att den större som går genom byn kanske förvaltas på annat sätt numera (allmän väg?) Så då kvarstår av praktiskt intresse bara den till Badeboda (vilken enligt TS numera slutar vid hans hus) och snutten från byläget till den större vägen, vilket verkar motsvara vad bonden nu sköter på eget bevåg.

Jag uppfattar det som att gamla nr 4 är lika med 1:5 idag och att när TS köpte så gjordes en avstyckning från denna. I samband med detta har vägfrågan utretts, vilket resulterat i att ovan nämnda registrering gjordes. Och det som TS skriver om att det i köpet inte finns något servitut tolkar jag som att man konstaterade att man inte kan ge servitut i en samfällighet. Gissar också att det TS säger om enda delägare handlar om att det bara är nr4s andel av samfälligheten som utretts, så i verkligheten finns fler delägare.

 

[Räknenisse]

Det vettiga när du har en bonde som granne som redan fixar halva din utfart och även är han som brukar marken jämte dig är att göra en överenskommelse om att han fixar till den övriga delen också.
Frågar du på ett trevligt sätt om en långsiktig överenskommelse kan du nog få ett bra pris eftersom han ändå har maskiner på plats som väger upp att han också sliter på vägen.

Iom att vägen är en i praktiken oförvaltad samfällighet så behöver du inte fundera på att någon skulle neka dig att bruka den.

 

[Claes Sörmland]

Håller med man får laga efter läge. I och med att det är ett dåligt utredd samfällighet från 1800-talet så lär det inte bli fighter med någon obstinat väghållare. Rent lagligt så förvaltas samfälligheten genom delägarna enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Delägarna måste vara överens om alla förvaltningsbeslut. Men om de riktiga delägarna inte ens vet om att de är delägare så lär det inte blir bråk.

Så enklast är betala bonden att ta hand om vägen om han tycker det är en bra idé. Tycker han inte det så är näst bäst idé att ta in någon annan och betala för det i god harmoni med bonden.

Jag undrar om det ens är värt att överväga att lägga en gemensamhetsanläggning med vägändamål på den gamla marksamfälligheten. Det finns ju inga grannar att inkludera. I så fall om de andra vägarna ingår i en redan existerande gemensamhetsanläggning och den kan omprövas till att inkludera även vägen förbi TS fastighet. Fördelen med detta är att då blir förvaltningen ordnad. Men det kostar och kan skapa konflikter.

 

[Chandler]

Om det finns en "vägförening" så är det en så kallad Gemensamhetsanläggning, eller Samfällighet i folkmun. Andelar i en sådan är fastigheter, inte personer. Så när en fastighet som ingår i samfälligheten byter ägare så följer andelen i samfälligheten med, inkl dess förmåner och skyldigheter t.ex. att betala beslutad medlemsavgift.

Stämmer det verkligen att det är bara 1st fastighet som ingår i samfälligheten? Det är lite av pudelns kärna ifall det styckats av flera fastigheter som behöver bruka vägen men de har inte tilldelats andel i samfälligheten.

Lantmäteriet borde kunna titta på den här situationen och se om allt verkligen gått rätt till.

 

[Tällerydsgård]

Måste vara en vägförening från 1946 antar jag? Lagen om enskilda vägar med vägföreningar kom 1939.

Och vad står det i förrättningshandlingarna från 1946? Jag har mycket svårt att tro att det bildades en vägförening för endast en fastighet, det stämmer inte med regleringen i lagen om enskilda vägar. Jag gissar att du hittar ett helt gäng med fastigheter som är delägare i samfälligheten i originalhandlingarna, inklusive din egen fastighet.

Den här fick jag från lantmäteriet:

 

[Tällerydsgård]

lusläs alla gamla dokument från avstyckningar som rör din mark.. mest troligt så står det nånstans att du rätt att använda vägen som går förbi och då har du ett servitut även om det inte står med som servitut idag på lantmäteriet.. Så är det ofta på gamla fastigheter..

Sen tolkar ofta dagens ägare som att det inte finns servitut vilket då såklart ofta är helt felaktigt..


Dock skulle jag hävda med en dåres envishet att det är urminnes hävd som gäller och att du alltid har rätt att färdas på vägen tills nån bevisar motsatsen .. det kan även ha funnits muntliga servitut att använda vägen och det spelar ingen roll hur många ggr saker byter ägare rätten att färdas till och från gården finns kvar ändå.. det var helt lovligt att skapa muntliga servitut när det där styckades av..

Så jag skulle säga att det blir en jäkligt svår uppgift att bevisa att du inte får färdas på vägen..

Sen är det ju svårare med vad som gäller för kostnader för vägunderhåll och exakt hur det är skrivet men det rimliga är väl att du är med och står för underhållet av vägen och oftast så är det det som gäller om inte nå mer ovanliga texter har används..

Det går ju att skapa en vägsamfällighet via lantmäteriförättning om omgivningen tänker fjanta vidare med att nån plötsligt inte skulle få färdas på den väg till huset som har används jäkligt länge men det kommer kosta alla inblandade som har mark längs vägen en bra slant

Jag tycker att det är bra att jag också måste betala en del, men jag vill inte stå för kostnaderna ensam.

 

[Claes Sörmland]

Den här fick jag från lantmäteriet:

Ja det stämmer ju, delägarna från 1845 års skifte av den samfälligheten med vägändamål utgörs av "Tälleryd skifteslag". Kanske är det så att hela det historiska skifteslaget i dag utgörs av fastigheten 1:5 och det förklarar det underliga att en enda fastighet äger en samfällighet? 1:5 är ju en stor skogsfastighet utan bebyggelse, d v s resterna av den gamla byns/skifteslagets mark.

 

[Claes Sörmland]

Jag tycker att det är bra att jag också måste betala en del, men jag vill inte stå för kostnaderna ensam.

Men det finns väl ingen annan som bor längs vägen så någon annan lär inte vara intresserad av att betala tänker jag.

Ägaren av 1:5 har ju bara behov av vägen vid skötsel av skogen på fastigheten och har inget behov av en fin bilväg. I samband med skogsarbetets transporter så återställer som regel skogsägaren skador på vägen. Ägaren 1:5 har formellt rätt att strunta i det eftersom det är den fastighetsägaren som är enda förvaltaren av vägsamfälligheten.

 

[Tällerydsgård]

Jag är inte svensk och jag har bara bott i Sverige i 2 år. Jag kommer från Nederländerna och det finns alla vägar i staten eller kommunen och underhålls av staten eller kommunen.

Jag har gjort förfrågningar till kommunen och lantmäteriet och till allmänna vägföreningen här i närheten. Denna väg är inte en del av den allmänna vägföreningen, Lantmäteriet säger att den gamla vägföreningen från 1945 endast står i säljarens namn. Säljaren chippade våra 3 stycken från sin mark. Den nu återvändsgrände vägen var förr en allmän väg, förstår jag på en gammal ägare som föddes i det här huset (den här mannen dog förra året).
Den första vägsträckan före kröken tillhör en bonde som äger marken intill.
Säljaren sa först att han inte visste vems väg det var och han ringde kommunen, allmänna vägföreningen, med den historien och påpekade att det skulle bli vår väg. När någon från vägföreningen kom för att titta och såg lanmäteriets röda stolpar förstod han att det inte var vår och lyckades ta sig snabbt undan. Han sa senare att säljaren ljög för honom.
Säljaren vill bara inte betala men han vill inte heller lämna över vägen till oss så att vi har ensam kontroll (vi skulle kunna blockera vägen åt honom eller bonde).

 

[Claes Sörmland]

Vad står det i handlingarna från att din fastighet styckades av? Lantmätaren hade då att tillse att din fastighet var lämplig för sitt ändamål och i det ingår rätt till utfart till allmän väg för bostadsfastigheter. Det står med all sannolikhet någon liten mening som förklarar hur detta var tänkt att lösas vid avstyckningen. Eller så menade man att eftersom väg fanns och ägaren också ägde vägen att frågan kunde skjutas på framtiden, t ex bildandet av en GA. Läs förrättningsprotokollet på Min fastighet hos Lantmäteriet!