Tog ett ryck med grävaren och gjorde vid basvägen så det går att köra med traktor och skogsvagn utan att välta. Passade på att samla småhögarna i ett par större högar så det går fortare att lasta när det ska köras ut. Det var en fin morgon att vara i skogen.
Det här kan man läsa i boken Bygatan som beskriver livet för runt 1900-skiftet, vid Smålands/Östgötagränsen med fotografier av AC Hulrgren.
"Vårarbete för vinterbehovet. Före dymmelonsdagen (i påskveckan) skulle årets förråd av ved vara huggen och travad, annars sades veden bli klen som bränsle, ”dymmelstickor."
Min egen "tro" utifrån att läst och forskat lite i historia i de smålänska trakterna är att det finns mycket skrönor som istället utgått från när vissa sysslor måste utföras inom dåtidens jordbruk och sedan får annat arbete anpassas utifrån när tid finns. Har även pratat med äldre om när och varför man gjort vissa saker.
Så bilden nedan visar på vårarbete från boken.
Vill man se ca 400 av Hultgrens bilder av livet, platser och personer i de här trakterna finns de på Östergötlands Digitalmuseum.
AC Hultgrens foton
"Vårarbete för vinterbehovet. Före dymmelonsdagen (i påskveckan) skulle årets förråd av ved vara huggen och travad, annars sades veden bli klen som bränsle, ”dymmelstickor."
Min egen "tro" utifrån att läst och forskat lite i historia i de smålänska trakterna är att det finns mycket skrönor som istället utgått från när vissa sysslor måste utföras inom dåtidens jordbruk och sedan får annat arbete anpassas utifrån när tid finns. Har även pratat med äldre om när och varför man gjort vissa saker.
Så bilden nedan visar på vårarbete från boken.
Vill man se ca 400 av Hultgrens bilder av livet, platser och personer i de här trakterna finns de på Östergötlands Digitalmuseum.
AC Hultgrens foton
Bottnen i ugnen består av 4 st täljstens block... Har funderat på att lägga i en hel stenskiva.Hojte skrev:
Steker man direkt på stenarna, kommer stekrester att osa lång tid efter färdigstekt, såvida jag inte öppnar spjället mellan ugn och skorsten. Går utmärkt att steka sen elden falnat.
Och vill jag steka pizza, eldar jag upp temperaturen i bakugnen till typ 250 grader. Steker då direkt på stenarna.
Vanlig matlagning sker på ugnsplåt typ långpanna. Då med fyra små stenmellanlägg inunder. Blir jämnare temperatur runt om.
Bra vid t ex tjälknöl (minst 12 timmar i låg temperatur) eller stekning av bröd.
Funkar även kanon med ett galler typ 3 cm högt.
Men då har jag en folie längst ned.
Värme upp till typ 175 grader är det i stort sett hela tiden i bakugnen vid eldning i eldstaden inunder.
Värmen kommer s a s underifrån, genom en större stenmassa.
Sällan lägre än 125 grader på morgonen, så här års, när vi eldar morgon och kväll.
Vill jag ha hetare i bakugnen så gör man en brasa med något inlägg efteråt... T ex vid brödbakning.
Håller tempen länge, då hela kaminen är byggd i täljsten.
Redigerat:
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 056 inlägg
Jag har hört att veden skulle vara klar före dymmelonsdagen, för låg den fortfarande okapad och oklyvd skulle Dymmelbaggen gå i stockarna då. Vet dock inte om denna skalbagge finns i verkligheten.A AndersS skrev:
Fler av Hultgrens underbara bilder finns också i böckerna Byakistan och Skogsbygd, utgivna av Södra Skogsägarna precis som Bygatan.
Hjälper en släkting med lite efterforskning och han har en del släkt i Bygatan. Vi har fotoalbum med foto tagna av Hultgren och hans äldre bror i Chicago.
Dymmel är annars en träkläpp till kyrkklocka för att under en tid dämpa ljudet.
Medlem
· Västra götaland
· 194 inlägg
Var kubbarna vrånga och vresiga?Norrtull skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 056 inlägg
Vad coolt! Hultgrens livsverk och livsöde är verkligen något utöver det vanliga. Jag undrar om han visste vilken unik insats han gjorde för att föreviga vårt agrara och rurala kulturarv?A AndersS skrev:
Ordet Dymmelonsdagen kommer från dymmeln och den dämpade klockklangen under Stilla Veckan, men att dagen anses höra ihop med vedhuggningen har väl knappast någon kyrklig anknytning?
Var väl mera att man använde dymmelonsdagen som ett tidsbegrepp då det skulle vara gjort, säkert geografiskt olika också beroende av årstiders påverka, finns ju mycket i historien där man använder kyrkans dagar även för annan verksamhet. Kyrkan hade ju förr en helt annan roll i samhället där dess tidsbegrepp även användes i det dagliga livet. Sedan lever det kvar som "fakta/skrönor", där även den nu aktuella tomten är med och styr i torp och gårdar. Jag har hittat på och ljugit samman lite historier med liknande påståenden.😉
Har förstått att du är intresserad av äldre historia Anders och ska gå igenom bilderna 👍A AndersS skrev:
Sitter också och tittar på gamla svart/vita kort och scannar in i datorn ganska ofta , tycker
foto och gamla kort är intressant .
Med tanke på alla snötyngda träd i skogen så måste nog motorsågen fram till våren.