Tigersågen skrev:
Är lite skeptisk till markduken eftersom det är ett relativt nytt påfund. Min undran är om inte markduken riskerar att bli tilltäppt av leran dvs. vattnet hindras att nå dräneringsröret. Självklart använder man makadam eller singel närmast röret för att sedan gå över till annat fyllningsmaterial av mindre partikelstorlek. Dräneringen måste ändå göras om på 20-30 års sikt.
Intressant diskussion som följde när jag ifrågasatta markdduken :). Det tycks råda två olika skolor, dom som alltid förespråkar markduken och hänvisar till diverse regelverk, sedan har vi dom som har en praktisk lång erfarenhet som hävdar att markduken inte behövs i alla lägen, den kan t.o.m. orsaka mera skada än nytta. Har jag uppfattat detta korrekt?
 
  • Gilla
larsson r
  • Laddar…
Ja, precis - de som arbetar i projekteringsledet verkar ha en åsikt och utförarna en annan.

Nu skall vi ju komma ihåg att Byggahus.se inte är representativt för branschen i stort. Faktum är att jag aldrig ens hamnat i diskussion om detta förrän i detta fora. Detta är ju inte något nytt eller komplicerat egentligen.

Larsson:
Du har ju som du säger lång erfarenhet av den här typen av arbeten och är vad jag förstår helt övertygad om att "det inte fungerar" att göra så som det står i boken så att säga. Det hade med bakgrund av det varit väldigt intressant att höra exakt vad det är som inte fungerar. Om vi nu för diskussionens skull utgår från att du har rätt - hur skall vi andra övertygas? Har du bilder från fall där du grävt upp i samband med åtgärd där man kan se vad som inte fungerat som väntat eller har du några fallbeskrivningar av anekdotisk natur att bjuda på?

För oss som arbetar i andra änden är ju sådan kunskapsåterkoppling givetvis väldigt värdefull.
 
Sedan får man ju inte följa den egna övertygelsen slaviskt ,likaväl som det inte går att följa regelverken slaviskt
Vi bor i ett avlångt land med stora variationer i markförhållanden
Det som fungerar i Skåne funkar inte i norrland o inget av det vi kan funkar på Gotland
Den lokala entreprenören med några år på nacken vet oftast mer om marken än dom flesta andra
Ett bra exempel är svarta hålet i Hallands Åsen
Sedan har vi ju Öresundsbron, där dom byggde en ö av muddermassorna , går att göra med kalkbundna massor men inte med lera
Sedan har vi ju leran på Västkusten contra Mälardalen
På västkusten är varje meter lera komprimeringsbar 10 cm ,Mälardalsleran är komprimeringsbar till 90 cm
Sedan finns det ju områden med så dränerande grus att man får vattna gräsmattan när det regnar
Sedan har vi ju vinter med tjäle på olika sätt
Så att det finns böcker som säger hur vi skall göra är önskvärt ,men fungerar inte alltid
Va senast i fredags o grävde fram en ytränering som låg i ett dike ,Dräneringslang i botten o mc ända upp i änden
Nu rann det ju röfemma ner täppte till mc , fick fundera en stund ,men kom på en lösning
 
Redigerat:
Jo, visst skiljer sig markförhållandena från projekt till projekt men det är ju därför vi schaktar och återfyller med material som har väl kända egenskaper när det kommer till kapillär stighöjd, genomsläppningsförmåga osv.

För att dessa kända egenskaper (som konstruktören räknat med) skall bibehållas så är det ju viktigt att materialet inte förorenas an intilliggande material. Därav markduken.
 
När jag byggde ut fritidsstugan så skippade jag markduken, istället lade jag rejält med makadam 4-8 fraktion runt dräneringsrören och upp mot grundsulan. Ovanpå lade jag en 1-8 fraktion och jag räknar med att det kommer ta åtskilliga år innan dessa fraktioner har blandats och ännu längre tid innan dräneringsrören täpps igen. Ingen jord eller lera alls mot huskroppen, mer än det som bildas genom förmultning av löv och annat organiskt material.
 
  • Gilla
evertb
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.