Vad blir det för mat?

[ullberg]

80-talistkillarna gillar att påpeka det...

jag gör inte carbonara på grädde - men skulle inte kritisera någon som väljer den vägen, eller för den delen de som använder bacon, pancetta eller parmesan (dit jag själv hör allt som oftast) - dvs jag håller 100% med om din kommentar….

… och det trots att jag själv tillhör den skara som pekas ut

Edit (efter Claes like så det är tydligt): inser att jag kanske är skyldig till att kritiserat pancetta vs guanciale tidigare i denna tråd, men om det är fallet var det just för att ge vad som förtjänats till någon som börjat kritisera gräddens vara eller inte vara

 

[AndersMalmgren]

Jag har inget problem med fusion. Men det ska förbättra maten. Och mejerier i carbonara är inte en sådan fusion.

Men what ever floats your boat

 

[simpa81]

Carbonara hade inte grädde i sig på 80 talet heller. I Italien. En äkta italiensk carbonara ska ha Guanciale, pecorino och ägg enbart. Utöver pastan då

Så brukar jag göra min, gärna en slev pastavatten i också. Bland det godaste jag vet!

edit: jag är också kille, från 80-talet…

 

[Claes Sörmland]

jag gör inte carbonara på grädde - men skulle inte kritisera någon som väljer den vägen, eller för den delen de som använder bacon, pancetta eller parmesan (dit jag själv hör allt som oftast) - dvs jag håller 100% med om din kommentar….

… och det trots att jag själv tillhör den skara som pekas ut

Jag tycker det är mest sociologiskt intressant att det är just är millennialmän som låter som gamla repiga skivor som har hakat upp sig angående pastarätter. Det måste ha varit ett generationstrauma som deras föräldrar orsakade.

Som 70-talist känner jag att har man genomlidigt skolans stuvade makaroner, underliga klibbkokta jättespagetti och att vi dessutom har gjort köttfärsås-och-spagetti (med jättemorotsbitar sen 90-talet!) i styv konkurrens med snabbmakaroner och köttbullar (med ketchup!) till nationalrätt så är det liksom inte ens rimligt att koppla svensk husmanskost till italiensk matlagning. Inte ens carbonara, eller ska vi kalla det för karbonara för att förtydliga lite?

Men kanske är det detta som är traumat, att vi är så förbannat provinsiella och det skapar ångest hos de nu vuxna millennalmännen som vill fortsätta skopa i sig barndomens pasta?

 

[AndersMalmgren]

Så brukar jag göra min, gärna en slev pastavatten i också. Bland det godaste jag vet!

edit: jag är också kille, från 80-talet…

Japp det glömde jag nämna, spar pasta vattnet och bland i till önskad konsistens

 

[ullberg]

Jag tycker det är mest sociologiskt intressant att det är just är millennialmän som låter som gamla repiga skivor som har hakat upp sig angående pastarätter. Det måste ha varit ett generationstrauma som deras föräldrar orsakade.

Som 70-talist känner jag att har man genomlidigt skolans stuvade makaroner, underliga klibbkokta jättespagetti och att vi dessutom har gjort köttfärsås-och-spagetti (med jättemorotsbitar sen 90-talet!) i styv konkurrens med snabbmakaroner och köttbullar (med ketchup!) så är det liksom inte ens rimligt att koppla svensk husmanskost till italiensk matlagning. Inte ens carbonara, eller ska vi kalla det för karbonara för att förtydliga lite?

Men kanske är det detta som är traumat, att vi är så förbannat provinsiella och det skapar ångest hos de nu vuxna millennalmännen som vill fortsätta skopa i sig barndomens pasta?

Riktigt så upplyst var i alla fall inte jag/min familj - och det trots att vi under min uppväxt gjorde en nästan astronomisk ”klassresa”.

Om jag, som 80-talist någonsin blev serverad C(K)arbonara i min uppväxt var det garanterat i) bacon ii) grädde och sannolikt iii) ärtor, och så var det nog för den stora majoriteten.

dvs jag tror att det som fostrades var om något en generell besserwisser-mentalitet (och tyvärr händer det att jag själv sållar in där) i ett väldigt välmående Sverige och de kommentarer om ”genuinitet” som jag och mina likar fäller är helt enkelt efterkonstruktioner som skapats sen dot-com eran när det ”rätta” svaret plötsligt bara var en sökning bort… (en ”altavist:ning” för att göra en barn/ungdomstravesti på ett idag välkänt begrepp)

/U

 

[AndersMalmgren]

Lite indisk gryta

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Vitlöksnaan är ett måste

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[AndersMalmgren]

Riktigt så upplyst var i alla fall inte jag/min familj - och det trots att vi under min uppväxt gjorde en nästan astronomisk ”klassresa”.

Om jag, som 80-talist någonsin blev serverad C(K)arbonara i min uppväxt var det garanterat i) bacon ii) grädde och sannolikt iii) ärtor, och så var det nog för den stora majoriteten.

dvs jag tror att det som fostrades var om något en generell besserwisser-mentalitet (och tyvärr händer det att jag själv sållar in där) i ett väldigt välmående Sverige och de kommentarer om ”genuinitet” som jag och mina likar fäller är helt enkelt efterkonstruktioner som skapats sen dot-com eran när det ”rätta” svaret plötsligt bara var en sökning bort… (en ”altavist:ning” för att göra en barn/ungdomstravesti på ett idag välkänt begrepp)

/U

Enda sättet att äta korrekt italienskt förr var när man var i Italien. Det var iallafall där som jag och mina föräldrar lärde oss hur det skulle vara. Franskt fanns rätt bra i Stockholm på 80 talet men italienskt var det svårare med. Stockholm var rätt magert på 80 talet, jag mins vi gick till grand, operakällaren och Cattelin

 

[TowaTei]

70-talist här. Hemma hos oss på 80-talet åts både carbonara (ur någon gammal svensk kokbok (vår kokbok?): spaghetti, bacon, svartpeppar, ost och äggula) och skinksås (någon gräddig sås med bacon och ärter).

i vuxen ålder kör jag fortfarande den första varianten ibland, tydliga smaker och mycket svartpeppar. Ibland hädar jag på riktigt och har i lite lök, jag tycker att det tar rätten åt ett annat håll som också är gott. Däremot använder jag aldrig grädde - vill jag ha en krämig carbonara så brukar jag blanda ägg med osten (ofta både parmesan och pecorino) och svartpeppar. När pastan kokar färdigt blandar jag den med fläsket (jag tar pga lathet ofta pancetta) och rör ner såsen klickvis så att den blir krämig tillsammans pastan. Vid behov späder jag med pastavatten.

 

[Claes Sörmland]

70-talist här. Hemma hos oss på 80-talet åts både carbonara (ur någon gammal svensk kokbok (vår kokbok?): spaghetti, bacon, svartpeppar, ost och äggula) och skinksås (någon gräddig sås med bacon och ärter).

Bonnier's nya kokbok från 80-talets början har det receptet på carbonara. Kollade härom veckan, redan då började jag undra över carbonaran i Sverige.

 

[AndersMalmgren]

Bonnier's nya kokbok från 80-talets början har det receptet på carbonara. Kollade härom veckan, redan då började jag undra över carbonaran i Sverige.

Jag kom ihåg när vi bodde på en vingård i Toscana andra hälften av 80 talet och tanten i huset lagade carbonara till oss. Då fick man lära sig hur det skulle smaka.

 

[Claes Sörmland]

Jag kom ihåg när vi bodde på en vingård i Toscana andra hälften av 80 talet och tanten i huset lagade carbonara till oss. Då fick man lära sig hur det skulle smaka.

Jag tänker att det typiskt sett inte riktigt är kunskapens väg in i gruppen 80-talistmän.

 

[AndersMalmgren]

Jag tänker att det typiskt sett inte riktigt är kunskapens väg in i gruppen 80-talistmän.

Hon lagade äkta napolitansk pizza också även om de inte var lika bra som dagens hipsterpizzor så förändrade ju det helt synen för oss på de svenska sunkpuzzorna som fanns hemma. Jag kommer ihåg när Pizza Alvik öppnade på 90 talet och hade vedugn, även om det inte var så bra med dagens mått så var det himmelriket på den tiden

 

[AndersMalmgren]

Och kineserna ska vi inte pratat om. Fyfan idag kan man få äkta kinamat, tex Hemma hos dong är superbra

 

[RoAd]

Och kineserna ska vi inte pratat om. Fyfan idag kan man få äkta kinamat, tex Hemma hos dong är superbra

Äkta kinamat (iallafall en stor del av det) är bland det enda jag inte kan äta med njutning. Kändes som om allt jag blev serverad var hälften brosk

Å andra sidan undrar säkert kineserna vad svenska kinarestauranger serverar för skit. Kulturkrock.