Jag tycker mig se ett argumentationsfel här, helt i klass med Radiotjänsts. Med samma logik som Radiotjänst betraktar alla datoter som tv-mottagare, hävdas här att ingen läser eller försöker förstå din argumentation.linusab skrev:
Alldeles självklart förstår åtminstone någon din argumentation, och allra minst någon har också läst.
Argumenten som förs fram i den senaste statliga utredningen är också väldigt tydliga och ligger i linje med argumenten som du har fört fram här. Man pekar där på nackdelarna med andra sätt att finansiera radio och television i allmänhetens tjänst, och föreslår därför en annan finansieringsmodell, där det fortfarande är en avgift, men att den tas upp efter andra kriterier, att man i stället för apparatinnehav tar ut den efter inkomst och per fysisk person.
Utredarna är medvetna om att detta inte skapar millimeterrättvisa, eftersom det då kommer att finnas människor som inte tar del av tjänsten, men som ändå tvingas betala. Fördelarna väger dock tyngre, och det eliminerar de flesta och allvarligaste nackdelarna med systemet vi nu har. Orättvisan blir mindre, och "avgiftsskolket" elimineras helt.
Och jag tycker fortfarande att frågorna är skilda. Jag har inte invänt i princip emot att finansiera "public service", radio och television i allmänhetens tjänst, och jag kan överhuvudtaget inte argumentera i detalj om vilka program som möjligen inte borde täckas av samhällets bidrag, eftersom jag sedan mycket länge inte har sett på svensk television. Jag tycker också att det vore synd att splittra principdiskussionen till frågor som huruvida allmänna medel borde få användas till Fem Myror eller om OS är viktigare än svampplockning.
Jag uppfattar det som skilda frågor att hantera den nuvarande avgiften efter lag som nu gäller, och att såväl ifrågasätta avgiften i sin helhet, som kriterierna för hur den ska tas ut. Inte någon av de två senare frågorna kan beröra den första. Vår Riksdag, har beslutat att innehav av tv-mottagare är avgiftsgrundande, i en modell där en fast avgift tas ut per hushåll och även av juridiska personer (företag). Förslaget i SOU 2012:59 är att fortsatt använda ett system med avgift, men att den tas ut av fysisk person 18 år och äldre, och att dess storlek bestäms av personens inkomst. Argumenten för att fortsätta betala produktion och distribution via samhället är likartade med dem du för fram linusab.
Också andra argument kommer fram här, och de är lika giltiga (som argument). Man skulle kunna kalla det för att det råder tyckfrihet på forumet. Alla tycker inte att vi ska ha radio och tv bekostad av oss själva, utan föreslår exempelvis "pay per view". Detta är en möjlighet när man distribuerar via Internet, eftersom varje program måste beställas från servern, och det går att ta ut avgift på mycket enkelt sätt, helt automatiserat. Man behöver då inte ens veta vem som har beställt programmet, och övriga, som har tv-mottagare skulle kunna betala tv-avgift enligt nuvarande modell parallellt med separat debitering per program via Internet. Samtidigt skulle den som har betalt avgift för tv-mottagare kunna undantas från att betala när programmet tas emot via Internet. Den lösningen skulle vara korrekt att använda så som lagen idag ser ut.
Men av att en delmängd av elementen "dator" skulle kunna vara tv-mottagare, följer inte att alla datorer är tv-mottagare.
Precis de frågor som du tar upp har diskuterats i utredningen(SOU 2012:59), och där redovisas de ekonomiska aspekterna och vinsterna man kan göra på att lägga om systemet för avgiftsupptagningen.Gabbe1 skrev:
Man pekar på att kostnaden minskar och att man slipper den integritetskränkande hanteringen som Radiotjänst ägnar sig åt. Sammantaget anser utredarna att nackdelen med 100 jobb mindre i Kiruna är ett mindre ont än bristen på allmän acceptans av det nuvarande systemet.
Förslaget i utredningen gäller alltså att lägga ner Radiotjänst, med hänvisning bland annat till att organisationen inte är kostnadseffektiv. Utredningen visar på stora samhälleliga besparingar, inte enbart i den direkta verksamheten, utan också i övrig anknuten verksamhet, som domstolsbehandling och indrivning.
Jag misstänker att radiotjänst (i Kiruna) är rädda att de läggs ner, förr eller senare... förr pga avgiftsskolket, senare pga att folk kollar via datorn istället. därför så började de avgiftsbelägga datorer just nu, lagom innan valet, så att det inte ska verka som om alliansen lägger ner det som hämnd typ därför jagade det tex Reinfeldt nu.
Som belöning för detta kommer heller inte s att lägga ner i Kiruna när de vinner nästa val (med lite hjälp av radiotjänst)
pay per view kommer aldrig att införas, för då skulle man få betala för att få se politikerna intervjuas av svt och det finns inte på kartan.
så man (= politikerna) vill ha det minst impopulära sättet att finansiera svt, men helst nån gång i framtiden - bara inte idag, så de är nog inte helt emot att radiotjänst liksom tagit beslutet från dem, slipper de skulden, så är det nog inte så noga med hur lagstiftningen egentligen ser ut.
/cyniker
Som belöning för detta kommer heller inte s att lägga ner i Kiruna när de vinner nästa val (med lite hjälp av radiotjänst)
pay per view kommer aldrig att införas, för då skulle man få betala för att få se politikerna intervjuas av svt och det finns inte på kartan.
så man (= politikerna) vill ha det minst impopulära sättet att finansiera svt, men helst nån gång i framtiden - bara inte idag, så de är nog inte helt emot att radiotjänst liksom tagit beslutet från dem, slipper de skulden, så är det nog inte så noga med hur lagstiftningen egentligen ser ut.
/cyniker
Jovisst, att betala för att ta del av innehållet via Internet kan genomföras, och det finns inga problem, vare sig tekniska eller med lagstiftningen. Bristen är väl närmast moralisk, då det förutsätts att det ska gå ut till allmänheten, vilket det alltså inte gör via Internet, och det framstår ännu klarare om man spärrar den som inte betalar.BMW fahrer skrev:
Samtidigt spärrar programföretagen de facto de datorer som saknar programmet Flash 10.1 eller senare, genom att inte sända någon dataström. Detta påvisar tydligt att "sändningen" inte går ut till allmänheten, och det ger skäl att iftågasätta om alls någon sändning förekommer. Det kan ju inte vara frågan om "tv-sändning" när man inte sänder. Inte heller borde den dator som vägras dataströmmen klassificeras som tv-mottagare, för vilken tv-avgift ska påföras. Det handlar där inte om en mottagare som tillfälligt är trasig, eller till vilken en mindre del saknas, utan det är inte alls en mottagare. Den kan inte vara mottagare när den vägras sändning. Det brister i logik, när man tidigare har debiterat avgift för tv-mottagare utan antenn eller på platser dit sändningen inte når, att Internet-anslutningen ska vara det avgiftsgrundande kriteriet, om datorn anses vara "utrustning avsedd att ta emot tv-program". Den borde i så fall vara avgiftspliktig även för den som inte har Internet-anslutning.
Reinfeldts missuppfattning om avgiftsplikten visar också att det inte är enkelt att förstå hur den är upplagd, då inte ens en politiker som borde vara insatt i vår lagstiftning och demokratins villkor begrep att det är han själv som måste anmäla att han har en tv-mottagare i sitt hushåll, och att det principiellt är han som ska betala avgiften. Men det är lite synd att det faktiskt handlade om en tv-apparat. Jag tror att läget hade varit ett annat om han inte hade haft en TV, utan att de i stället hade debiterat tv-avgiften för hans dator. Som det nu var handlade det om typiskt avgiftsskolk, och det har ingen likhet med alla mål mot datorägare som för närvarande ligger hos Förvaltningsrätten i Luleå.
Visst finns det metoder att fuska med avgiften, men det är väl egentligen inte vad diskussionen handlar om. Man kan bryta mot alla lagar som finns, men grundidén i ett samhälle torde väl ändå vara att medborgarna följer lagarna som de själva stiftar genom sin lagstiftande församling.Credde skrev:
Det vi avhandlar här är pro primo den rättsliga hanteringen av datorn gentemot tv-avgiften, och en del av diskussionen berör vilka andra möjligheter som finns för att finansiera radio och tv i allmänhetens tjänst. Ytterligare ett sidospår är frågan om vi överhuvudtaget ska bekosta detta gemensamt och om vi anser att de här tv-programmen tjänar allmänheten.
Så visst; man kan råna en bank, men det får man inte. Om man har gjort det är tv-avgiften knappast något problem, vare sig man blir påkommen eller inte. Också i fängelset får man ta del av tv-program. Andra lagar kan man också bryta emot, köra full eller utan körkort med bil som inte är besiktigad och alldeles för fort framför daghemmet, men allt det är lagbrott, liksom att inte anmäla tv-innehav om man hämtar sin tv i Danmark.
Credde skrev:
...å F!
-Det- har jag helt missat!
Snacka om "Stasi"-verksamhet. Är det där -verkligen- förenligt med svensk lag, grundlag och personlig integritet?
Visst, min inställning om "pay per view" är utopisk; den är inte realistisk (f.n.). Ett mer realistiskt synsätt är nog att lyfta bort byråkratin kring detta med att driva in pengarna; gör det hellre till ett avdrag i deklarationen för vilket ett betalningskvitto måste bifogas deklarationen. Ger högre incitament att betala och minskar dramatiskt de byråkratiska kostnaderna.
Det där låter onödigt gnälligt linusab.linusab skrev:Med knockonwoods senaste inlägg inser jag att ingen läser eller försöker förstå min argumentation.
Jag loggar ur och önskar er alla en god jul!
Ps. Utan Kalle Anka för er del!
I #113 citerade jag dig två gånger.
Att jag inte instämmer i dina argument betyder inte att jag inte läser eller försöker förstå.
God jul önskar jag dig också!
PS
Kalle anka och hans vänner ser man utmärkt, och gratis på Youtube
http://www.youtube.com/watch?v=cTiGVj3bg-w
Enligt Radiotjänst hemsida:
"Förvaltningsrätten i Luleå har under 2013 i ett antal mål avgjort att en dator med internetuppkoppling är en tv-mottagare. Kammarrätten i Sundsvall har 2013-10-29 också bekräftat att detta är en korrekt tillämpning av lagen."
Jag tolkar att det är det som gäller tills annan dom upphäver detta...eller?
I alla fall, det finns ganska mycket orättvisor med det skatte-/avgiftssystem vi har i landet. Det handlar i slutändan om att kompromissa. Som en vän till mig sa en gång i tiden: Varför ska han betala skatt för att kommunen ska kunna bygga och driva förskolor när han inte har eller tänka skaffa barn? Varför ska han betala skatt för att barnfamiljer ska få barnbidrag, andra få socialbidrag, alla får tillgång till skola och universitet osv när han inte behöver dessa bitar? Man kan dra fördelningsfrågor till sina ytterligheter och någonstans får man kanske acceptera att det aldrig kan bli rättvist för alla.
Någonstans i frågan tänker jag att även om jag i dagsläget inte behöver det så kanske jag kan vara med, solidariskt, och bekosta något som medför nytta för någon annan. En dag i framtiden kanske jag behöver dessa tjänster.
Sen ser jag självklart problematiken i fallet med TV-avgift. Om man som privatperson betalar denna avgift, äger ett eller flera företag som också ska betala denna avgift, så kan det kännas om summan hamnar på flera tusen kronor.
Det är nog viktigt att vi inte angriper rättsväsendet vi har i Sverige utan att ha sakliga grunder som stödjer sig på lagtexten. Dessa grunder bör dessutom delas av auktoriteter inom området (inte för att jag säger att dessa automatiskt har mer rätt, men man blir inte auktoritet inom ett ämne utan att faktiskt vara väldigt påläst).
Vad vill jag ha sagt med allt detta då? Acceptera att läget är som det är. Lägg energi på att skapa förutsättningar för att dessa "hinder" bli så små som möjligt. Skulle jag driva eget skulle jag lagt min energi på att tänka ut ett sätt att dra in mer pengar än att fokusera på denna avgift. Trots allt så är avgiften inte speciellt stor så länge det finns lönsamhet i företaget. Och finns det ingen lönsamhet så kanske man bör tänka på något annat...
"Förvaltningsrätten i Luleå har under 2013 i ett antal mål avgjort att en dator med internetuppkoppling är en tv-mottagare. Kammarrätten i Sundsvall har 2013-10-29 också bekräftat att detta är en korrekt tillämpning av lagen."
Jag tolkar att det är det som gäller tills annan dom upphäver detta...eller?
I alla fall, det finns ganska mycket orättvisor med det skatte-/avgiftssystem vi har i landet. Det handlar i slutändan om att kompromissa. Som en vän till mig sa en gång i tiden: Varför ska han betala skatt för att kommunen ska kunna bygga och driva förskolor när han inte har eller tänka skaffa barn? Varför ska han betala skatt för att barnfamiljer ska få barnbidrag, andra få socialbidrag, alla får tillgång till skola och universitet osv när han inte behöver dessa bitar? Man kan dra fördelningsfrågor till sina ytterligheter och någonstans får man kanske acceptera att det aldrig kan bli rättvist för alla.
Någonstans i frågan tänker jag att även om jag i dagsläget inte behöver det så kanske jag kan vara med, solidariskt, och bekosta något som medför nytta för någon annan. En dag i framtiden kanske jag behöver dessa tjänster.
Sen ser jag självklart problematiken i fallet med TV-avgift. Om man som privatperson betalar denna avgift, äger ett eller flera företag som också ska betala denna avgift, så kan det kännas om summan hamnar på flera tusen kronor.
Det är nog viktigt att vi inte angriper rättsväsendet vi har i Sverige utan att ha sakliga grunder som stödjer sig på lagtexten. Dessa grunder bör dessutom delas av auktoriteter inom området (inte för att jag säger att dessa automatiskt har mer rätt, men man blir inte auktoritet inom ett ämne utan att faktiskt vara väldigt påläst).
Vad vill jag ha sagt med allt detta då? Acceptera att läget är som det är. Lägg energi på att skapa förutsättningar för att dessa "hinder" bli så små som möjligt. Skulle jag driva eget skulle jag lagt min energi på att tänka ut ett sätt att dra in mer pengar än att fokusera på denna avgift. Trots allt så är avgiften inte speciellt stor så länge det finns lönsamhet i företaget. Och finns det ingen lönsamhet så kanske man bör tänka på något annat...
De domar som är överklagade har inte vunnit laga kraft och gäller därför inte. De som inte är överklagade när tiden för överklagan gått ut gäller tillsvidare.Unclebans skrev:
Det är nog ingen här som har sagt att lagen är fel, utan poängen är att Radiotjänst skall följa lagen.Unclebans skrev:
Tvärtom är det mycket viktigt att vi håller rättsväsendet under luppen, speciellt som vi vanliga medborgare ligger i ett starkt underläge gentemot dem som är "pålästa".Unclebans skrev:
Det är säkerligen ingen företagare som fokuserar mer på denna kostnad än någonting annat som kostar 2500 kr per år och dessutom är avdragsgillt i verksamheten. Det handlar inte om detta, utan om att vi inte skall utsättas för godtycke i lagens namn.Unclebans skrev:Vad vill jag ha sagt med allt detta då? Acceptera att läget är som det är. Lägg energi på att skapa förutsättningar för att dessa "hinder" bli så små som möjligt. Skulle jag driva eget skulle jag lagt min energi på att tänka ut ett sätt att dra in mer pengar än att fokusera på denna avgift. Trots allt så är avgiften inte speciellt stor så länge det finns lönsamhet i företaget. Och finns det ingen lönsamhet så kanske man bör tänka på något annat...
Domen från den tjugonionde oktober är inte vägledande för fortsatta domar, då den inte har vunnit laga kraft. Det handlar om mål 2057-13. Domen är överklagad och ligger för närvarande hos Högsta Förvaltningsdomstolen. Hänvisningen till denna dom är ohemul, och domen i sig innehåller också en underlighet som tidigare har redovisats i den här tråden, då ett av domskälen hänvisar till en proposition som ligger framåt i tiden. Man har alltså dömt utefter förväntningar om en framtida tolkning eller ändring av lagen, inte efter dess nuvarande bokstav.Unclebans skrev:
Texten hos Radiotjänst, som är part i målet, är därför missledande.
De här frågorna saknar relevans för det aktuella ärendet. Vi har en lag, och den lagen ska följas. Radiotjänst följer inte lagen, och som har visats med hänvisningen på deras webbsida, desinformerar de också om tillämpningarna. Domen i Kammarrätten har egentligen inte mer domskäl än att Radiotjänst tycker så här och Förvaltningsrätten har dömt så, och då dömer vi likadant. När Radiotjänst hänvisar till domen som inte har vunnit laga kraft är cirkeln sluten.Unclebans skrev:
Visst ska man betala det man är skyldig att betala, men man ska inte betala sådant som krävs i strid mot gällande lag.
Och visst gör den det.Unclebans skrev:
Det stora flertalet av dem som Radiotjänst avkräver avgift är vanliga privatpersoner, många av dem pensionärer, och inte alla har tillräckligt för att trygga sin försörjning. Bland dessa finns folk som är tvungna att söka äldreförsörjningsstöd för att kunna köpa mat och betala bostaden, och det handlar om ett årligt uttag av drygt tvåtusen kronor, uppräknat med 2 % årligen under obestämd tid, alltså omkring femtiotusen kronor totalt. Det är ett allvarligt ingrepp i den privata ekonomin, stöld av en väsentlig summa från den som inte har tillräckligt för sin försörjning, och stölden är inte ringa, då den satt i system uppgår till åtskilliga miljoner per år; under en tioårsperiod cirka en miljard.
När rättsväsendet handlar i strid mot lagen, när man i domar hänvisar till att man har dömt förut, vilket Förvaltningsrätten gör när de pekar på den ej ilagakraftvunna domen i Kammarrätten, och när Kammarrätten som domskäl anger en proposition, vilken inte har lett till lagändring och som ligger i framtiden, då finns all orsak att angripa detta.Unclebans skrev:
Jag är faktiskt påläst i den här frågan, och jag har läst igenom flera av domarna i Förvaltningsrätten och också den i Kammarrätten, och jag har läst den aktuella lagen och alla dess förarbeten, liksom också förarbeten av senare datum, som ännu inte har lett till ändring av lagen.
Jag är också insatt i den tekniska sidan när det gäller datorn, och det finns ett kardinalfel i resonemanget, när man likställer dator och tv-mottagare, vilket Radiotjänst gör. Felet är i korthet att man argumenterar som i fallet med kattens sju svansar. En katt har en svans, och ingen katt har ingen svans. En katt har alltså en svans mer än ingen katt. Ingen katt har sex svansar. Och eftersom en katt har en svans mer än ingen katt har alltså en katt sju svansar.
Problemet med resonemanget om datorn är att även om en delmängd av alla datorer är tv-mottagare, så innebär inte det att alla datorer är tv-mottagare. Det finns också datorer som inte är tv-mottagare, men det förnekar Radiotjänst och Förvaltningsdomstolen vid påförandet av avgift och i de domar som har fällts.
Det handlar inte om företag, då företag i princip är undantagna från den här hanteringen. Jag hoppas du skojar om du föreslår att pension ska vara lönsam. För en fattigpensionär är 2078 kronor inte en struntsumma.Unclebans skrev:Vad vill jag ha sagt med allt detta då? Acceptera att läget är som det är. Lägg energi på att skapa förutsättningar för att dessa "hinder" bli så små som möjligt. Skulle jag driva eget skulle jag lagt min energi på att tänka ut ett sätt att dra in mer pengar än att fokusera på denna avgift. Trots allt så är avgiften inte speciellt stor så länge det finns lönsamhet i företaget. Och finns det ingen lönsamhet så kanske man bör tänka på något annat...
Redigerat:
Exakt. Varför ska staten ta ut en avgift får något som, om man ska använda det, kräver att man köper produkter från en specifik kommerciell aktör?cocuyo skrev:
Vi som kör Linux? BSD? QNX? OS/2? FreeDOS? AmigaOS? Jag skulle lätt kunna lista 50 OS som de inte har stöd för.
Ska de kräva en avgift från alla datorer så är väl det minsta man kan kräva att de tillhandahåller en tjänst som funkar på alla datorer.
Den kommersiella aktören i fallet Flash, tar inte betalt för programmet. Det gör däremot Microsoft och Apple, för operativsystemet som Flash fungerar på.Troberg skrev:
Det betyder att om man i stället har till exempel Gnash, så får man inte någon dataström från SVT, även om programmet skulle kunna hantera den.
Alla webbläsare kan inte heller hantera rörlig bild. Ett exempel är Lynx, och ett annat är bobcat som fungerar på Microsoft DOS 3.3. Inget av programmen i textläge klarar skripten på SVT:s webbsida.
Och Internet-abonnemang betyder inte att man har en dator som kan ta emot rörlig bild. Jag hade länge enbart en SIP-box (Linksys router med telefonutgång) kopplad till mitt Internet-abonnemang.
Om datorn utan Internet är undantagen från avgiftsplikten, så räcker det att dra ur sladden för att slippa avgiften, men det argumentet har ju aldrig tidigare godtagits. Jag tycker att det inte ser konsekvent ut. Man har alltså en annan syn på datorn än på vad som tidigare har varit tv-mottagare, där en tv med avstämningsdelen borttagen har ansetts permanent obrukbar som mottagare. Datorns analogi till avstämningsdelen är just programmet Flash, eftersom det ur funktionshänseende inte spelar någon roll om man löser en uppgift med hård- eller mjukvara.
Och att det inte skulle vara datorns ägare som avgör vilka program som ska stoppas i är ju ett övergrepp. Det finns faktiskt datorägare som vägrar alla proprietära program och enbart installerar fri mjukvara med öppen källkod. Om Flash levereras som öppen källkod, kan jag kompilera programmet till min dator. Men så länge källkoden inte finns, så slipper programmet inte över tröskeln.
För rätt många år sedan införde Digital Equipment Corporation (DEC) en beteckning på sina småburkar, som kallades PDP, Programmed Data Processor. Skälen var två. Det ena var att man ville marknadsföra dem som något annat än datorer, då datorer (computers) vid den tiden uppfattades som väldigt stora saker, och det här var minidatorer, alltså datorer som tog mindre plats än ett rum. De tog ungefär lika stor plats som en rad på fem klädskåp i ett omklädningsrum.
Det andra skälet var att det lyfte vissa exportrestriktioner, som hindrade försäljning av datorer utomlands. Jag har alltså en programmerad databehandlare, men ingen dator. Därmed är jag inte heller skyldig att betala tv-avgift, då min programmerade databehandlare inte är konstruerad för att ta emot tv-program.
http://en.wikipedia.org/wiki/Programmed_Data_Processor
Eftersom enligt Radiotjänst och två rättsinstanser, "dator" betyder tv-mottagare, och inga tv-program sänds till min programmerade databehandlare, så är den inte en dator. Jag har fortfarande inget bra namn för den och är ganska irriterad över att namnet "dator" har stulits av juristmaffian.
Det andra skälet var att det lyfte vissa exportrestriktioner, som hindrade försäljning av datorer utomlands. Jag har alltså en programmerad databehandlare, men ingen dator. Därmed är jag inte heller skyldig att betala tv-avgift, då min programmerade databehandlare inte är konstruerad för att ta emot tv-program.
http://en.wikipedia.org/wiki/Programmed_Data_Processor
Eftersom enligt Radiotjänst och två rättsinstanser, "dator" betyder tv-mottagare, och inga tv-program sänds till min programmerade databehandlare, så är den inte en dator. Jag har fortfarande inget bra namn för den och är ganska irriterad över att namnet "dator" har stulits av juristmaffian.
Redigerat:
Jag vet inte om jag tillför något nytt i debatten men jag gjorde ett tafatt försök att lyssna med regeringen i frågan, som lämnade följande svar.
Svar 1:
"Du har skrivit till Statsrådsberedningen om radio- och tv-avgiften. Eftersom radio- och tv-frågor hanteras av Kulturdepartementet har ditt brev överlämnats hit.
Regeringen beslutade den 19 juni 2013 att överlämna propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014­–2019 till riksdagen. I propositionen framgår att regeringen anser att det nuvarande radio- och tv-avgiftssystemet bör kvarstå tills vidare. Skälen som anges är bl.a. att finansieringsmodellen garanterar programföretagens oberoende och självständighet och att den fungerar som finansieringsform för verksamheten. En särskild utredning ska tillsättas under den kommande tillståndsperioden avseende en eventuell ny avgiftsmodell som ska kunna börja gälla 2020. Propositionen beslutades av riksdagen den 21 november 2013. Du kan ta del av propositionen på regeringens webbplats, se länk:
http://www.regeringen.se/sb/d/16860/a/219688
Vänliga hälsningar
Pia Kjellander
Ämnesråd
Enheten för medier, film och idrott
Kulturdepartementet
Regeringskansliet"
När jag inte riktigt tyckte att jag fick svar på det jag hade synpunkter om (Radiotjänst tvivelaktiga framfart) fick jag även svar 2:
"Som framgår av det svar som du har fått nedan planerar regeringen för närvarande inga förslag om ändringar i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, där definitionen av tv-mottagare ingår. Det är Radiotjänst som tolkar och tillämpar den nämnda lagen. Om man är missnöjd med Radiotjänsts beslut kan man begära omprövning. Radiotjänsts omprövningsbeslut kan överklagas till förvaltningsrätten, vars dom kan överklagas till kammarrätten. Kammarrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen kan inte påverka rättstillämpningen."
Svar 1:
"Du har skrivit till Statsrådsberedningen om radio- och tv-avgiften. Eftersom radio- och tv-frågor hanteras av Kulturdepartementet har ditt brev överlämnats hit.
Regeringen beslutade den 19 juni 2013 att överlämna propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014­–2019 till riksdagen. I propositionen framgår att regeringen anser att det nuvarande radio- och tv-avgiftssystemet bör kvarstå tills vidare. Skälen som anges är bl.a. att finansieringsmodellen garanterar programföretagens oberoende och självständighet och att den fungerar som finansieringsform för verksamheten. En särskild utredning ska tillsättas under den kommande tillståndsperioden avseende en eventuell ny avgiftsmodell som ska kunna börja gälla 2020. Propositionen beslutades av riksdagen den 21 november 2013. Du kan ta del av propositionen på regeringens webbplats, se länk:
http://www.regeringen.se/sb/d/16860/a/219688
Vänliga hälsningar
Pia Kjellander
Ämnesråd
Enheten för medier, film och idrott
Kulturdepartementet
Regeringskansliet"
När jag inte riktigt tyckte att jag fick svar på det jag hade synpunkter om (Radiotjänst tvivelaktiga framfart) fick jag även svar 2:
"Som framgår av det svar som du har fått nedan planerar regeringen för närvarande inga förslag om ändringar i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, där definitionen av tv-mottagare ingår. Det är Radiotjänst som tolkar och tillämpar den nämnda lagen. Om man är missnöjd med Radiotjänsts beslut kan man begära omprövning. Radiotjänsts omprövningsbeslut kan överklagas till förvaltningsrätten, vars dom kan överklagas till kammarrätten. Kammarrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen kan inte påverka rättstillämpningen."