19 545 läst · 163 svar
20k läst
163 svar
Tjusig prisökning på 4 år
Verktygstokig
· Estocolmo
· 901 inlägg
min timdebitering mot kund har stigit ungefär lika mycket under samma tid
2020 debiterade jag ungefär 450-480 kr/ tim , 2024 debiterar jag 600-650 kr/ tim
Alla priser ex moms
(Är plåtslagare)
2020 debiterade jag ungefär 450-480 kr/ tim , 2024 debiterar jag 600-650 kr/ tim
Alla priser ex moms
(Är plåtslagare)
Jag som skogsägare har ju fått en rejält förfinad prislista så redan första steget har det hänt rejält.Oskick skrev:
Men virket kommer aldrig upp i sitt rätta värde.
Löneökningar sker bara när man byter jobb. På tio år har du hunnit byta jobb flera gånger? Man märker att de som har varit på ett jobb i tre år har varit där länge.torparavgrund skrev:Ja, jag måste lära mig hur fan reallöneökningar fungerar för jag ser det inte hända så som systemet fungerar. Nu när det är "lågkonjunktur" så sänks min lön varje år eftersom "löneökningen" är typ 2.5% medan inflationen är 4-10% senaste åren... men innan dess var det "högkonjunktur" och "löneökningen" (egentligen inflationsjusteringen) var typ 1.95-2% när vi hade en inflation på ca 2%. Så hur funkar det egentligen? Som det ser ut har ju min reallön i köpkraft räknat bara sänkts i ett årtiondes tid eftersom jag i princip alltid fått mindre än inflationen. (Enda gångerna jag fått höjd lön är när jag bytt obb eller hotat lämna min arbetsgivare i sticket när de behövde mig som mest; svensk arbetsmarknad har lärt mig att lojalitet straffar sig).
Ja i princip! Ett sunt företag sätter sina priser så att det vinstmaximerar. På kort eller lång sikt beror lite på "företagsfilosofi". När ett säljföretag vinstmaximerar betyder det att deras kunde "förlustmaximerar", så väldigt förenklat kan man faktiskt säga att företagen sätter sina priser med avsikt att "sno" så mycket pengar från kunderna som möjligt. 😉 Enkel marknadsekonomi...mnils skrev:
Alfredo AB tar 1000 kr av kunderna och tjänar 100 kr per styck.Alfredo skrev:Ja i princip! Ett sunt företag sätter sina priser så att det vinstmaximerar. På kort eller lång sikt beror lite på "företagsfilosofi". När ett säljföretag vinstmaximerar betyder det att deras kunde "förlustmaximerar", så väldigt förenklat kan man faktiskt säga att företagen sätter sina priser med avsikt att "sno" så mycket pengar från kunderna som möjligt. 😉 Enkel marknadsekonomi...
daVinci AB tar 950 kr av kunderna och tjänar 50 kr per styck.
Av för helt obegriplig anledning för Alfredo så föredrar kunderna att handla av daVinci AB. daVinci AB tar 90% av marknaden. Den stora volymen gör att daVinci AB går med vinst. Och den lilla volymen för Alfredo AB gör att Alfredo AB inte går med vinst utan med stor förlust , då marginalen på 100 kr inte räcker på långa vägar till de fasta kostnaderna.
Verkligheten: vinst för företagen -> billigare för kunderna.
Oftast men inte alltid. Jag har haft samma arbetsgivare senaste 12åren med en löneökning på 211%. Det har varit mer när jag bytt roll men senast fick jag 7.5% ökning i samma roll.H HenrikHuslöse skrev:
Anektotisk undantag, absolut. Men så ser det ändå ut inom vissa yrken/brancher
Här kan du räkna.D daVinci skrev:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/
235kr@1992 = 422kr@2024
/Höghus
Sen ska väl alla kunder ha offerter och glömmer räkna på vad det egentligen innebär i mantimmar.pelle plåttak skrev:
Så har man kommit upp i 1500-2000kr timmen i och med offerter så vill man ju ogärna hoppas ner till 500kr på löpande sen
Det borde i så fall synas på bolagsvinsterna, har du några exempel på bolag som bedriver handel mot konsument som rejält ökat sin vinstmarginal de senaste åren?torparavgrund skrev:
När energi och drivmedelspriser går upp på grund av brist så är det väl självklart att producenterna får högre vinster, vad du hävdade var att handlarna skulle tjäna mer, har du några som helst bevis för det?torparavgrund skrev:När man inför en ny valuta eller ny lagstiftning börjar råda är bra exempel. Efter energikrisen -22 var det ju t.ex många bolag inom energi- och drivmedelsbranschen som gjorde helt fantastiska vinster som låg i linje med att man höjt priserna mer än vad man behövt för att kompensera för dyrare energipriser på världsmarknaden.
Vad jag vet har vi fortfarande SEKetas i det här landet.torparavgrund skrev:
Och vad har det med byggladorna som säljer produkter till konsument att göra? Det konstateras ju ständigt här på siten att deras priser ofta är lägre eller samma som vad yrkesfolk får betala för betydligt större kvantiteter. Lägg därtill möjligheten att prismatcha för ytterligare 10 - 13% lägre pris även mot utländska jättar som Amazon.torparavgrund skrev:
Nu är det väl inte vidare många branscher där det bara finns en aktör, speciellt inte idag med e-handel och väldigt bra möjligheter att jämföra priser. Ligger man för högt i pris idag lär det synas på försäljningen tämligen snabbt.Alfredo skrev:Ja i princip! Ett sunt företag sätter sina priser så att det vinstmaximerar. På kort eller lång sikt beror lite på "företagsfilosofi". När ett säljföretag vinstmaximerar betyder det att deras kunde "förlustmaximerar", så väldigt förenklat kan man faktiskt säga att företagen sätter sina priser med avsikt att "sno" så mycket pengar från kunderna som möjligt. 😉 Enkel marknadsekonomi...
Det var ett ganska exceptionellt exempel. Grattis!G g.kraft skrev:
S
SueCia
Elektroniktokig
· Dalarna
· 5 153 inlägg
SueCia
Elektroniktokig
- Dalarna
- 5 153 inlägg
Fast så var det ju inte.torparavgrund skrev:Fan det var tider det. Men men, så går det när handeln får fri lejd att snacka ihop sig och höja priserna 50% för att "kompensera" för en inflation på typ 6-10%.
Gäller inte bara bygg, hela detaljhandeln gör likadant. Antingen har kapitalismen gått sönder genom kartellbildning, eller så är konkurrensen alldeles för liten.
Jag renoverade en toalett för ett tag sedan, från att jag köpte toalettstolen 900kr i oktober-november gick den upp till 1200 kr idag (dvs en ökning med 33% på ett halvår).
Anledningen att priserna skenat och all inflation vi sett fram till idag beror till absolut största delen av helikopterpengar under pandemin.
Innan denna stora inflationen så har vi haft ett mål på 2% inflation, dock har Riksbanken sällan lyckats få detta. Så har du fått 2% dom senaste 10 åren så har du haft en reallöneökning.torparavgrund skrev:Ja, jag måste lära mig hur fan reallöneökningar fungerar för jag ser det inte hända så som systemet fungerar. Nu när det är "lågkonjunktur" så sänks min lön varje år eftersom "löneökningen" är typ 2.5% medan inflationen är 4-10% senaste åren... men innan dess var det "högkonjunktur" och "löneökningen" (egentligen inflationsjusteringen) var typ 1.95-2% när vi hade en inflation på ca 2%. Så hur funkar det egentligen? Som det ser ut har ju min reallön i köpkraft räknat bara sänkts i ett årtiondes tid eftersom jag i princip alltid fått mindre än inflationen. (Enda gångerna jag fått höjd lön är när jag bytt obb eller hotat lämna min arbetsgivare i sticket när de behövde mig som mest; svensk arbetsmarknad har lärt mig att lojalitet straffar sig).
Hur tänker man att detta ska hålla på sikt? För samtidigt säger man att vår ekonomi bygger på konsumtion. Jaha, hur är det tänkt att gå till? "Nej! Inget få betalt! Bara spendera"! För vilka pengar då?