Z Zodde skrev:
Är väl återigen så att man måste definiera ”bra”Z Zodde skrev:
Så kan man ju se det, men det hänger mer ihop med vad man tillsätter för företagsledning. Du behöver inte ha svart bälte i fastighetsförvaltning för att äga ett dito bolag.Z Zodde skrev:
De mindre framgångsrika fastighetsbolags ägarna hamnar förr eller senare i trubbel å blir då ofta uppköpta av de mer framgångsrika.S Snikholt skrev:
För att överleva på sikt måste du tillhöra eliten inom din bransch. Eller ha svart bälte.
Men för å undvika missförstånd (igen) så diskuterar vi stooora bolag, sån storlek som staten skulle eventuellt kunnat äga
Redigerat:
Tycker ändå det saknas empri. Vad mäter vi? Att omsättning och vinst ökar kanske man kan bevisa, men är det enkom ”bra” alltid? För Sverige och dess befolkning alltså.Z Zodde skrev:
Diskussionen är principiell. Ska staten äga företag som konkurrerar med privata i branscher där det öht inte är behov för statlig närvaroS Snikholt skrev:
En annan skribent tar gärna upp DDR å Trabant som exempel på statlig inblandning i branscher där dom inte hör hemma.
Ja, principiell. Så länge staten är ägare, och bolaget bedrivs på lika villkor som andra bolag så tycker jag inte det är några som helst konstigheter att staten äger bolag.Z Zodde skrev:
Statens policy lyder:
”Enligt statens ägarpolicy ska bolag med statligt ägande agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.”
Låter bra i mina öron.
Där var ju privata alternativ inte tillåtna. Det är skillnad.
Det är dina å mina skattepengar som är riskkapital i sådana bolag.S Snikholt skrev:
Noll ägaransvar (ingen i styrelsen har nåt personligt ägande)
All forskning visar att de effektivaste å framgångsrikaste bolagen får man när ledningen också är ägare å inte bara anställda tjänstemän.
Och som sagt tidigare ingår det knappast i statens uppgifter att driva företag i konkurrens med privata näringslivet om inte särskilda skäl föreligger (typ VF)
Där är faktiskt en stor majoritet av riksdagen eniga.
Det där kan man tvista om till leda.Z Zodde skrev:
Förstår inte riktigt problemet som sagt.
Marknaden borde inte heller ha några problem att konkurrera med statliga bolag, på lika villkor. Om de nu sköts så dåligt.
(Vilket de generellt inte gjort)
Kanske är för att marknaden räds statens ägarpolicy. Vad vet jag.
Ett statligt bolag åtnjuter kanske upplevd trygghet, och får konkurrensfördel av det.
Nog där skon klämmer.
Marknaden har inga problem med det nej.S Snikholt skrev:
Poängen är varför vi över statsbudgeten ska ta affärsmässiga risker på irrelevanta marknader där de privata är överlägsna.
Var väl ingen tillfällighet att vid bankkrisen 1990 var det de icke-privatkonttollerade bankerna som tog mest stryk.
De 2 stora helprivata (SHB+SEB) var väl de enda som gick helskinnade ur krisen.
Tvärtom, en konkurrensnackdel. Ingen aktiv ägare som driver på. Tryggheten att inte kunna gå i KK gör snarare att man inte presterar max där man bodde.S Snikholt skrev:
Du argumenterar mot en utveckling som skett i hela Västeuropa sista 40åren och detta om statligt ägande är ett sidospår vi inte bör fortsätta. Vi har olika åsikter, fair enough.
Precis va...suck!🙄Z Zodde skrev:
Och bra exempel på det är Northvolt, Fermenta, Panaxia, Boo.com, Northlands Resourses AB, osv va?
Fastighetsbolaget Nyckel´n skapade Sveriges största kris genom tiderna med 90-tals krashen.
https://www.svd.se/a/df8dda20-e67b-37cc-a4d8-c78fbdb2d41c/fran-miljardar-till-utblottad-hemlos
Tidigare stora är b.la Kreugerkraschen
Tänk om du någon gång kunde sprida verklighetsbaserade fakta!
Är det verkligen din starkaste argumentation?J jawen skrev:
Statligt ägande är bra för det finns exempel på privata konkurser…???🤣🤣🤣
Vad vill du egentligen säga?
De svaga slås ut, de starka blir vinnare. Så funkar en marknadsekonomi.
Sen ännu ett ditekt faktafel. Nyckeln var ett finansbolag (ej fastighetsbolag) som erbjöd finansiering till fastighetsmarknaden där bankerna sa nej.
Man ägde inga egna fastigheter.
Och du svamlar vidare med osanningar!Z Zodde skrev:
Dom 2 mest utsatta bankerna i den krisen var Gota banken & Nordbanken, och BÄGGE dessa var privatdrivna.
Staten tillsatte 65 miljarer, & statliga PK-banken köpte upp Nordbanken & dom delar av Gota banken som ens hade någon framtid.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordbanken
Sedan Gota AB gått i konkurs förvärvade staten i december 1992 samtliga aktier i Gota Bank av Gota AB:s konkursbo. Efter en fusionsprocess införlivades den i Nordbanken i oktober 1994.
Och ditt påstående om SEB är ju heller inte sant, då b.la SEB tog in 5,3 miljarder i nyemissioner under hösten 1993.
(SEB) begärde först hjälp av staten om stöd för att klara situationen, men klarade sig till slut undan konkurs utan statligt ingripande genom att öka vidden mellan in- och utlåningsräntan, vilket innebar att förlusten vältrades över på bankens låntagare. Banken hade lite tur med att marknadsräntan gick ned. Då sänkte man inlåningsräntan, medan utlåningsräntan sänktes bara för kunder med svårigheter vilket medförde att kreditförlusterna kunde skrivas ned
Notera meningen "vilket innebar att förlusten vältrades över på bankens låntagare"
Läs det du länkar till.J jawen skrev:
PK banken köpte upp Nordbanken 1989, alltså innan finanskrisen
”Efter att PKbanken köpt upp sin mindre konkurrent och ändrat namn fick man stora problem under finanskrisen i Sverige 1990-1994.”
SEB behövde inget statligt stöd.
Att man gör en nyemission 1993 betyder noll å nada. Då hade man redan ridit ut krisen.
Alla banker gjorde nyemissioner på 80talet för att stärka sin balansräkning. På den tiden var nyemissioner offensiva och ej som idag då de oftast är nödhjälp.