Nej det var inte vad jag menadeMikael_L skrev:
Det var kanske lite underförstått, men om den tillförda kraftproduktionen inte matchar behovet så är den troligen dålig. Iom vindkraft inte alls matchar behovet för oss(*), så tillför man vindkraft måste man komplettera med nånting annat samtidigt för täcka upp när vindkraften inte levererar för få till en fungerande/komplett lösning (kommer man dit är den tillförda elkraftproduktionen förstås bra/nödvändig).
Det är fler dimensioner på det dock, överproduktion är oftast en onödig miljöbelastning tex (men kan ändå leda fram till nåt bra om den extra energin öppnar upp för nya möjligheter).
*) jag ska se om jag kan få fram en graph på hur illa det är
Det är väl inte hela sanningen. När det blir kallt och vindstilla så kommer vi att behöva importera el (fossil), denna kommer dock inte att räcka till utan vi behöver troligen värmekraft för elproduktion inom landet också som skall dras igång (eller vara beredd att köras igång i alla fall). I bästa fall är denna baserad på biomassa, men i praktiken så kommer nog en del av denna att bli fossil också.
Om jag skall ha fel enligt ovan, så måste får produktion av el öka mycket snabbare än vår konsumtion. Men då räcker inte ledningarna till, de är ju redan idag rätt ofta maxade i exportriktningen. Så jättebillig el när det blåser och dyr el (med mer fossila inslag än idag) när det inte blåser.
Jag kan väl bara skicka upp denna bild som svar till de två sista
Av Kaj Tallungs - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=104710023
Av Kaj Tallungs - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=104710023
iofs är den rätt kul, man skulle kunna ha den på väggen som tavla i övrigt är den intetsägande och schabloniserad, tänk hur den skulle se ut om vi skulle ha ingen kärnkraft och i stället 10ggr så många vindkraftverk
Ja tänk om
Den är förvisso intressant just nu, men den har förstås inte med de där 80 TWh/år som stålindustrin planerar att behöva. (Plus några TWh för transporter och en okänd mängd för plast- och kemi.)
De kan förstås tänkas erbjuda en rejäl efterfrågeflexibilitet, men då behöver någon förklara för dem att det behöver en ökad mängd snordyra prylar. (Eller så häller staten pengar i det hålet, istället för t.ex. kärnkraftshålet.)
Jomen det har ju nuvarande regering förklarat att det kommer finnas nya kärnkraftverk på plats år 2035, och så några års försening på det, men de får nog till sist sin kraft ska du se.K krfsm skrev:
Det är ju inte så att dessa produktionsanläggningar är igång redan nu heller.
Och kniper det kan vi väl kasta ut de 5 största serverhallarna från Sverige, de som ändå inte ens betalar något för elen*, och få motsvarande nästan 2 reaktorer i produktion, över.
*Du och jag betalar 36 öre/kWh i energiskatt och serverhallarna 0,6 öre
I Kalifornien har man byggt batterilager motsvarande 10 kärnreaktorer. Problemet löst…🙄returen skrev:
Jag tycker såna bilder lätt gömmer problematiken. När det kommer till intermittent kraft behöver man titta på timnivå, inte på månads/årsnivå. Genomsnitten ser alltid mycket bättre ut än verkligheten.
Så här hade det tex sett ut i Sverige om vi haft 50% baskraft o 50% vindkraft.
Den mörkgråa arean är baskraften, ljusgrå är vindkraft vi kan använda själva, blått är vindkraftöverskott (export) och rött är som vi måste importerat. 50% av vindkraften kommer oss tillgodo, 20% exporteras och vi behöver importera 30% överlag. Hade man tittat på årsbasis hade det sett ut som vi max importerar 10% och 90% av tiden är det bra, men det är betydligt mer volatilt än så i praktiken.
(datan är baserad på förbrukning och vind 2022 per timme)
blackarrow skrev:
https://growsverige.se/2024/07/21/kaliforniens-befolkning-kompletterar-solpaneler-med-batterilager/
En helt värdelös uppgift i artikeln, typiskt okunniga journister.
Klarar det att ge 232MW i en sekund eller en månad?
Att ens skriva MW och ordet lagringskapacitet i samma mening betyder att artikelförfattaren bör direkt byta jobb.
läser jag rätt att vindkraften utgör i denna sammanställningen +30twh för 2022
2020 hade vi 1,4GW installerad vk effekt, ett år har 8766timmar det ger ju som max 12TWh
2024 2,4GW det ger ju max 21TWh
så var kommer den betydligt högre siffran ifrån?
edit: jag har hittat nya uppgifter om 10Gw 2020 men vad har vi då 2024?
10GW skulle då ge en max produktion om 87TWh 2022 ca 33% utnyttjande ungefär lika som 6st reaktorer idag.
vad är bäst 4333 vkv eller 6 kkv?
Redigerat:
En Ledarartikel i Göteborgs-posten Publicerad 2022-09-01
Konsumenter i södra Sverige bör ha en buffert på 50 000 kronor inför vinterns elräkningar. Det uppmanar elbolaget Varberg energi, som spår att räkningen för vissa villaägare kan hamna på mellan 15 000 och 40 000 kronor per månad.
Företag inom vitt skilda branscher, däribland livsmedels- och skogsindustrin, drar ned på produktionen och varnar för arbetslöshet som följd. Även med stöd från staten blir det dyrt i vinter, både för företag och hushåll.
Om man inte är Amazon, Facebook, Google eller Microsoft vill säga. Dessa amerikanska it-jättar driver verksamhet i Sverige i form av serverhallar. Officiellt är orsaken till att de valde Sverige den att vi har fossilfri el. Men det är nog inte hela sanningen. Regeringen har bokstavligen bönat och bett de amerikanska bolagen om att komma hit. Man har fjäskat, både i ord och i handling.
För två år sedan kunde Aftonbladet avslöja att regeringen 2017 skickat ett insmickrande brev till cheferna för Amazon, Facebook och Google. Ministrarna lovade att ”göra allt” för att företagen skulle komma till Sverige.
Sagt och gjort. 2017 sänkte regeringen energiskatten för datahallar med 97 procent. Facebook och Amazon betalar 0,6 öre i skatt per kWh, lika lågt som företag i den tillväxtdrivande svenska industrin. Hushållen betalar 36 öre i skatt. Utöver det har de amerikanska it-bolagen fått rena bidrag från svenska skattebetalare. Enligt Aftonbladets granskning från 2019 hade Facebook fått 140 miljoner kronor direkt från statskassan.
Tanken med bidragen och skattesubventionerna var att skapa arbetstillfällen. Men så många jobb har det inte blivit. Det behövs inte överdrivet med folk för att driva en serverhall. En utvärdering från Tillväxtverket konstaterar att Facebooks etablering i Luleå haft ”tämligen blygsamma” effekter på sysselsättningen. Det rör sig om knappt 100 jobb. Aftonbladet konstaterade dessutom i sin granskning att jobben som it-jättarna skapar ofta går till arbetskraft utanför EU. Man flyger in expertkompetens från utlandet.
Att de utlovade tusentals jobben uteblivit är dock inte det enda problemet med skatterabatterna till serverhallarna. Ett annat problem är elförbrukningen och serverhallarnas belastning på elsystemet.
Serverhallar slukar enorma mängder energi. I år förväntas de förbruka tre TWh el, enligt rapporten ”Datacenter i Sverige” som SR tagit del av. Det är lika mycket som hela Uppsala län, säger Lars Nordström, professor vid KTH, till SR (30/8). Han menar att det kan leda till att andra industrier inte kan bygga ut då elnätet är begränsat.
Inte heller har techjättarna varit särskilt måna om att vara resurssnåla. I en ny granskning från Riksrevisionen konstaterar myndigheten att regeringen inte ställt några miljökrav på serverhallarna. Enligt granskningen har S-regeringen helt sonika struntat i det faktum att elnätet de kommande åren står inför stora utmaningar. De saftiga skatterabatterna, som fram till år 2021 uppgår till minst 1,3 miljarder kronor, villkorades inte med några som helst krav på energieffektivisering som exempelvis att ta vara på spillvärme.
Svenska hushåll förbereder sig på en vinter med 17 grader inomhus. Svenska arbetare tvingas jobba på natten för att elpriserna då är lägre. Men amerikanska techjättar som Amazon och Facebook kan låta sina serverhallar sluka el för glatta livet. Finansminister Mikael Damberg (S) slår ifrån sig kritiken med floskler om att ”Sverige ska vara ledande i digitaliseringen” (DN 5/4). Det är stötande.
Antar att man helt enkelt kan beskriva det med: klart lägre kapacitetsfaktor.
Och därmed högre kostnad för elpris.
Och därmed sämre konkurrenskraft för kärnkrafts-el.
Och det bidrar till högre pris och dyrare el.
Rostskadorna på de franska kärnreaktorerna påstås bero på termisk stress. Jag har dock inte sett det skrivas ut explicit att man kopplar det till lastföljningen. Men nog ser det ut som att en koppling finns.
I Frankrike har man också modifierat standard-ritningen för reaktorerna för att lastföljning skall kunna ske i stor utsträckning. Det är antagligen en fördyrning.
I Frankrike har man nog inte sett mycket annat val än lastföljning. På något sätt vill man ordna adaptiv el och då blev lastföljning principen man valde. Dock klarar man inte full reglering. Eller rättare sagt så klarar inte Frankrike peak-last. När det blir snorkallt så drar fransmännen elvärmen på max och Frankrike måste importera från Tyskland för att klara sig. Men att bygga fler reaktorer för att klara sällan förekommande peak finns det ju ingen ekonomi i. I sig borde dom väl kunna lösa det med gasturbiner i stället.
Privat sektor i farten gissar jag.
(Men är det verkligen motsv 10 reaktorer)?
Edit: ja 10,379 MW ser jag.
"The amount of demand served by solar hit a new record this week, powering 97.5% of electricity demand." Det var en del. Kommer dom upp i 200% så kanske solel och lagring fixar rubbet dygnet runt.
"The state is projected to need 52,000 MW of energy storage capacity by 2045 to meet its clean energy goals."
Det är bara fortsätta bygga energilager.
Var har du sett att dom inte betalar något för elen???
Dom betalar väl fullt pris för elen.
Staten plundrar dom och andra industrier mindre än oss vanliga. Så dom betalar mindre skatt än oss.
Men dom betalar väl fullt pris för elen.
Redigerat:
Nu började du plötsligt snacka om något helt annat, och dessutom ett "hur skulle det vara ifall verkligheten var en helt annan, tänk ett parallellt universum ..)B Byggmarodören skrev:
Min graf kom av att någon ansåg att det var dumt varje nytt vindkraftverk.
Och jag undrade varför det skulle vara dumt med mer elproduktion, till det vi redan har.
Och nu undrar jag lite vad detta har med den frågeställningen.
Ja kanske inget - du kanske bara började prata om något annat ...