På årsbasis skulle den som du säger sakta sjunka med tiden (då medelvärdet går ned).Nyfniken skrev:
Men om alla priser frös så skulle väl inflationen vara 0, på månadsbasis ?
Ofta när det skrivs om inflationen nu så är det ju per månad på årsbasis.
Dvs Inflationstakten i Juli var 8%, i Augusti var den 9%. Så skulle den hålla sig över hela året så skulle årsinlflationen vara 9%. Skulle priserna frysa så skulle den siffran vara 0.
I Augusti beräknades årstakten vara 6,8 % exl energi.
Skulle man frysa priserna och få 0 inflation i Oktober- December så borde årsinflationen då bli
(9 *6,8 + 3*0) /12 = 5,1 % ?
https://www.scb.se/hitta-statistik/...tiknyhet/konsumentprisindex-kpi-augusti-2022/
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Är bankernas kamp mot inflationen meningslös?
Centralbanker kan inte sänka inflationen med räntehöjningar. Efter förra veckans massiva räntehöjningar från centralbankerna ifrågasätter flera ekonomer om bankerna verkligen kan påverka inflationen. ”Åderlåtning”, är domen över höjningarna från Nobelprisbelönade Joseph Stiglitz.
Martin Flodén såg sammanbiten ut när han försvarade Riksbankens beslut att chockhöja styrräntan. Iklädd slips och blå kostym beskrev den vice riksbankschefen varför han och hans kolleger i direktionen höjde räntan från 0,75 procent till 1,75 procent – den största höjningen sedan i början av 90-talet.
– När vi dämpar efterfrågan så kommer: det inte bli lika lätt för företagen att höja sina priser, sa Martin Flodén i förra veckan i ett tal inför åskådare från fastighetsbranschen mitt i centrala Stockholm.
Enligt Flodén kommer alltså Riksbankens räntehöjningar leda till att inflationen faller från dagens 9 procent till runt 2 procent om ett drygt år.
Riksbanken är inte ensam. Under förra veckan har centralbanker runt om i världen höjt räntan kraftigt – i till exempel USA, Storbritannien och Norge. Även Europeiska centralbanken höjde nyligen räntan kraftigt för att få ned inflationen. Höjningen var den största sedan eurons införande för över 20 år sedan.
Åtgärderna följer grundkursen i nationalekonomi: när en centralbank höjer räntan, kyls ekonomin ned för både hushåll och företag, direkt genom att göra det dyrare att låna och höja ersättningen för att spara, och indirekt genom att sänka förväntningarna för framtida priser.
Så långt teorin.
Det finns argument för att centralbankers förmåga att pressa ned inflationen emellanåt kan vara högst begränsade.
Det menar i alla fall Andreas Wallström, ekonom och prognoschef på Swedbank. Han pekar på två grafer som Storbritanniens centralbank publicerade i sin senaste penningpolitiska rapport i början av augusti.
Den ena grafen visar hur inflationen hade utvecklats om banken inte hade höjt räntan. Den andra visar vad som hade hänt om centralbanken istället hade höjt räntan ganska kraftigt och i linje med marknadens förväntningar.
Resultatet är uppseendeväckande. Inflationen – alltså prisökningarna – faller bara marginellt mer om banken höjer räntan än om den inte höjer.
– Slutsatsen är att Bank of England egentligen inte kan påverka inflationen så mycket, säger Andreas Wallström, och fortsätter:
– Riksbanken har säkert också in–house–modeller som visar något liknande.
De brittiska graferna bekräftar vad Wallström länge ansett. Att många centralbanker, och framförallt mindre som den svenska, bara har en begränsad möjlighet att pressa tillbaka inflationen med hjälp av räntehöjningar. Anledningen är att små ekonomier bedriver mycket handel och därför i stor utsträckning påverkas av prisutvecklingen i andra länder.
– Vi importerar mycket inflation, säger Wallström.
Undantaget i västvärlden är USA eftersom landet är större och mindre beroende av handel med omvärlden.
Wallström har också två andra förklaringar till varför Riksbankens möjlighet att styra inflationen är begränsad. Kriget i Ukraina och företagens fortsatta problem med globala leveranskedjor.
Riksbanken kan främst trycka tillbaka inflationen genom att minska efterfrågan i ekonomin. Men enligt Wallström beror dagens höga inflation framförallt på att utbudet av olja, gas och till exempel vete har minskat efter kriget i Ukraina – kombinerat med fortsatta leveransproblem i orsakade av coronapandemin. Inte på att efterfrågan är extremt hög.
Hade inflationen främst varit efterfrågedriven hade Riksbanken kunnat styra mer över inflationen genom att höja räntan och därmed se till att hushållen får mindre pengar kvar in sina plånböcker. Men inte nu när den största anledningen till den höga inflationen är ett lågt utbud, säger Andreas Wallström.
Hans argumentation understöds av den högprofilerade ekonomen Joseph Stiglitz, professor på Columbia University. Stiglitz har vunnit Nobelpriset i ekonomi, varit chefsekonom på Världsbanken och ordförande i president Bill Clintons ekonomiska råd.
– Centralbanker runt om i världen låtsas eller agerar som om det var efterfrågan som skapade inflationen, sa Joseph Stiglitz till nyhetsbyrån AFP tidigare i veckan.
Enligt Stiglitz kan räntehöjningar inte öka utbudet av varor eller förbättra de globala leveranskedjeproblemen. I stället riskerar centralbankernas aggressiva politik att trigga en recession – alltså att ekonomin krymper, resonerar Stiglitz.
– Det påminner mig om vad som hände under medeltiden: åderlåtning, sa Stiglitz till AFP.
Åderlåtning var en teknik som användes för att bota patienter från sjukdomar genom att tappa dem på blod, vilket skulle få ”det sjuka” att lämna kroppen genom blodet.
– När de släppte ut blodet återhämtade sig patienten inte, vanligtvis, om inte ett mirakel hände. Och så släppte de ut mer blod och patienten blev sjukare och sjukare. Jag är rädd för att centralbankerna kommer att göra samma sak nu, varnar han.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, är inne på samma spår. Han pekar på att hushållen aldrig har varit lika känsliga för räntehöjningar, på grund av dess rekordhöga skulder.
– Det är inget huvudscenario, men det finns en risk för att vi hamnar i en djup lågkonjunktur, säger Isaksson.
Synen delas av Eric Dor, chef för ekonomiska studier vid IESEG School of Management i Frankrike.
– Hushållen tappar sin köpkraft, löneökningarna är lägre än inflationen och inflationen bromsar konsumtionen, säger han till AFP.
Enligt Andreas Wallström påverkar samtidigt centralbankernas räntehöjningar ekonomin med en ganska lång fördröjning. Långt ifrån alla hushåll och företag har rörliga räntor och drabbas därför inte omedelbart av centralbankernas höjningar.
– Det är först kanske på 18-24 månaders sikt som de har störst effekt, säger Wallström.
I sitt tal till fastighetsbranschen i förra veckan försvarade vice riksbankschef Martin Flodén delvis Riksbankens monsterhöjning med att det nästa år kommer att förhandlas löneökningar för runt hälften av Sveriges löntagare. För att visa att man menar allvar med att få ned inflationen måste Riksbanken därför agera kraftfullt.
Annars riskerar facken att kräva för höga löneökningar för att kompensera för vad de då tror kommer att blir en varaktigt högre inflation. Det kan i sin tur skapa en uppåtgående inflationsspiral, där stora löneökningar leder till hög efterfrågan och ännu högre inflation.
Men Andreas Wallström är inte lika orolig och pekar på att parternas förväntningar om inflationen på några års sikt fortsatt är i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Riksbanken själv vädrar inga större tvivel om sin förmåga att påverka inflationen. På sin hemsida listar banken flera sätt som bankens åtgärder förväntas verka, där dock vissa ”tar längre tid.”
”Erfarenheterna efter skuldkrisen 2011, såväl i Sverige som internationellt, att inflationen under lång tid kan hamna under målet trots mycket låga eller till och med negativa styrräntor.”
Riksbankens bedrev då en stimulerande penningpolitik under nära ett decennium utan att inflationen rörde sig märkbart.
Martin Flodén är fortfarande tjänstledig professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, vid sidan av jobbet i Riksbanken, och en av dem i banken som reflekterat mest kring inflation. Men den här dagen svarade han inte på frågor efteråt.
I sitt tal försvarade han dock den senaste räntehöjningen bland annat genom att hänvisa till kronan. Om Riksbanken höjer räntan mindre än andra centralbanker riskerar den redan rekordsvaga kronan att tappa ännu mer.
Men ekonomerna som SvD talat med köper inte heller det argumentet fullt ut. Flodén har visserligen rätt. Ränteskillnader spelar roll. Men enligt Torbjörn Isaksson finns det samtidigt risker förknippade med om Riksbanken höjer räntan för mycket.
– Kronan är ett dilemma för Riksbanken. Om Riksbanken inte höjer räntan tillräckligt snabbt så kan kronan försvagas på grund av ränteskillnader. Å andra sidan. Om Riksbanken höjer räntan för snabbt och för mycket så kan det knäcka bostadsmarknaden och då kan kronan försvagas av det skälet, säger han.
Både Isaksson på Nordea och Wallström på Swedbank är eniga: Riksbanken borde vara försiktigare med att höja.
– Centralbankerna i Europa, inklusive Riksbanken, borde gå lite lugnare fram med sina räntehöjningar, säger Wallström.
Wallström efterlyser också att Riksbanken, precis som till exempel den amerikanska och ECB, håller mer regelbundna räntemöten. På så sätt kan den höja räntan mer gradvist och därmed anpassa situationen om världen förändras.
Även Torbjörn Isaksson tycker att Riksbanken tog i för mycket när de mer än dubblade räntan tidigare i veckan. Enligt Isaksson är det visserligen nödvändigt att höja räntan. Tillsammans kan centralbanker dämpa inflationen som han menar också drivs av hög efterfrågan – framförallt i USA men också i Europa.
– Långsiktigt bör räntan vara högre än vad den har varit de senaste tio åren. Men det måste vara en gradvis process så att man ger hushåll och företag en chans att anpassa sig, säger Torbjörn Isaksson.
– Det som händer nu är närmast en chock för hushåll och företag. Riksbanken har gasat för mycket de senaste åren och nu finns det en risk att man bromsar för hårt.
--
https://www.svd.se/a/q1RVRz/ekonomer-centralbanker-kan-inte-sanka-inflationen-med-rantehojningar
Centralbanker kan inte sänka inflationen med räntehöjningar. Efter förra veckans massiva räntehöjningar från centralbankerna ifrågasätter flera ekonomer om bankerna verkligen kan påverka inflationen. ”Åderlåtning”, är domen över höjningarna från Nobelprisbelönade Joseph Stiglitz.
Martin Flodén såg sammanbiten ut när han försvarade Riksbankens beslut att chockhöja styrräntan. Iklädd slips och blå kostym beskrev den vice riksbankschefen varför han och hans kolleger i direktionen höjde räntan från 0,75 procent till 1,75 procent – den största höjningen sedan i början av 90-talet.
– När vi dämpar efterfrågan så kommer: det inte bli lika lätt för företagen att höja sina priser, sa Martin Flodén i förra veckan i ett tal inför åskådare från fastighetsbranschen mitt i centrala Stockholm.
Enligt Flodén kommer alltså Riksbankens räntehöjningar leda till att inflationen faller från dagens 9 procent till runt 2 procent om ett drygt år.
Riksbanken är inte ensam. Under förra veckan har centralbanker runt om i världen höjt räntan kraftigt – i till exempel USA, Storbritannien och Norge. Även Europeiska centralbanken höjde nyligen räntan kraftigt för att få ned inflationen. Höjningen var den största sedan eurons införande för över 20 år sedan.
Åtgärderna följer grundkursen i nationalekonomi: när en centralbank höjer räntan, kyls ekonomin ned för både hushåll och företag, direkt genom att göra det dyrare att låna och höja ersättningen för att spara, och indirekt genom att sänka förväntningarna för framtida priser.
Så långt teorin.
Det finns argument för att centralbankers förmåga att pressa ned inflationen emellanåt kan vara högst begränsade.
Det menar i alla fall Andreas Wallström, ekonom och prognoschef på Swedbank. Han pekar på två grafer som Storbritanniens centralbank publicerade i sin senaste penningpolitiska rapport i början av augusti.
Den ena grafen visar hur inflationen hade utvecklats om banken inte hade höjt räntan. Den andra visar vad som hade hänt om centralbanken istället hade höjt räntan ganska kraftigt och i linje med marknadens förväntningar.
Resultatet är uppseendeväckande. Inflationen – alltså prisökningarna – faller bara marginellt mer om banken höjer räntan än om den inte höjer.
– Slutsatsen är att Bank of England egentligen inte kan påverka inflationen så mycket, säger Andreas Wallström, och fortsätter:
– Riksbanken har säkert också in–house–modeller som visar något liknande.
De brittiska graferna bekräftar vad Wallström länge ansett. Att många centralbanker, och framförallt mindre som den svenska, bara har en begränsad möjlighet att pressa tillbaka inflationen med hjälp av räntehöjningar. Anledningen är att små ekonomier bedriver mycket handel och därför i stor utsträckning påverkas av prisutvecklingen i andra länder.
– Vi importerar mycket inflation, säger Wallström.
Undantaget i västvärlden är USA eftersom landet är större och mindre beroende av handel med omvärlden.
Wallström har också två andra förklaringar till varför Riksbankens möjlighet att styra inflationen är begränsad. Kriget i Ukraina och företagens fortsatta problem med globala leveranskedjor.
Riksbanken kan främst trycka tillbaka inflationen genom att minska efterfrågan i ekonomin. Men enligt Wallström beror dagens höga inflation framförallt på att utbudet av olja, gas och till exempel vete har minskat efter kriget i Ukraina – kombinerat med fortsatta leveransproblem i orsakade av coronapandemin. Inte på att efterfrågan är extremt hög.
Hade inflationen främst varit efterfrågedriven hade Riksbanken kunnat styra mer över inflationen genom att höja räntan och därmed se till att hushållen får mindre pengar kvar in sina plånböcker. Men inte nu när den största anledningen till den höga inflationen är ett lågt utbud, säger Andreas Wallström.
Hans argumentation understöds av den högprofilerade ekonomen Joseph Stiglitz, professor på Columbia University. Stiglitz har vunnit Nobelpriset i ekonomi, varit chefsekonom på Världsbanken och ordförande i president Bill Clintons ekonomiska råd.
– Centralbanker runt om i världen låtsas eller agerar som om det var efterfrågan som skapade inflationen, sa Joseph Stiglitz till nyhetsbyrån AFP tidigare i veckan.
Enligt Stiglitz kan räntehöjningar inte öka utbudet av varor eller förbättra de globala leveranskedjeproblemen. I stället riskerar centralbankernas aggressiva politik att trigga en recession – alltså att ekonomin krymper, resonerar Stiglitz.
– Det påminner mig om vad som hände under medeltiden: åderlåtning, sa Stiglitz till AFP.
Åderlåtning var en teknik som användes för att bota patienter från sjukdomar genom att tappa dem på blod, vilket skulle få ”det sjuka” att lämna kroppen genom blodet.
– När de släppte ut blodet återhämtade sig patienten inte, vanligtvis, om inte ett mirakel hände. Och så släppte de ut mer blod och patienten blev sjukare och sjukare. Jag är rädd för att centralbankerna kommer att göra samma sak nu, varnar han.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, är inne på samma spår. Han pekar på att hushållen aldrig har varit lika känsliga för räntehöjningar, på grund av dess rekordhöga skulder.
– Det är inget huvudscenario, men det finns en risk för att vi hamnar i en djup lågkonjunktur, säger Isaksson.
Synen delas av Eric Dor, chef för ekonomiska studier vid IESEG School of Management i Frankrike.
– Hushållen tappar sin köpkraft, löneökningarna är lägre än inflationen och inflationen bromsar konsumtionen, säger han till AFP.
Enligt Andreas Wallström påverkar samtidigt centralbankernas räntehöjningar ekonomin med en ganska lång fördröjning. Långt ifrån alla hushåll och företag har rörliga räntor och drabbas därför inte omedelbart av centralbankernas höjningar.
– Det är först kanske på 18-24 månaders sikt som de har störst effekt, säger Wallström.
I sitt tal till fastighetsbranschen i förra veckan försvarade vice riksbankschef Martin Flodén delvis Riksbankens monsterhöjning med att det nästa år kommer att förhandlas löneökningar för runt hälften av Sveriges löntagare. För att visa att man menar allvar med att få ned inflationen måste Riksbanken därför agera kraftfullt.
Annars riskerar facken att kräva för höga löneökningar för att kompensera för vad de då tror kommer att blir en varaktigt högre inflation. Det kan i sin tur skapa en uppåtgående inflationsspiral, där stora löneökningar leder till hög efterfrågan och ännu högre inflation.
Men Andreas Wallström är inte lika orolig och pekar på att parternas förväntningar om inflationen på några års sikt fortsatt är i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Riksbanken själv vädrar inga större tvivel om sin förmåga att påverka inflationen. På sin hemsida listar banken flera sätt som bankens åtgärder förväntas verka, där dock vissa ”tar längre tid.”
”Erfarenheterna efter skuldkrisen 2011, såväl i Sverige som internationellt, att inflationen under lång tid kan hamna under målet trots mycket låga eller till och med negativa styrräntor.”
Riksbankens bedrev då en stimulerande penningpolitik under nära ett decennium utan att inflationen rörde sig märkbart.
Martin Flodén är fortfarande tjänstledig professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, vid sidan av jobbet i Riksbanken, och en av dem i banken som reflekterat mest kring inflation. Men den här dagen svarade han inte på frågor efteråt.
I sitt tal försvarade han dock den senaste räntehöjningen bland annat genom att hänvisa till kronan. Om Riksbanken höjer räntan mindre än andra centralbanker riskerar den redan rekordsvaga kronan att tappa ännu mer.
Men ekonomerna som SvD talat med köper inte heller det argumentet fullt ut. Flodén har visserligen rätt. Ränteskillnader spelar roll. Men enligt Torbjörn Isaksson finns det samtidigt risker förknippade med om Riksbanken höjer räntan för mycket.
– Kronan är ett dilemma för Riksbanken. Om Riksbanken inte höjer räntan tillräckligt snabbt så kan kronan försvagas på grund av ränteskillnader. Å andra sidan. Om Riksbanken höjer räntan för snabbt och för mycket så kan det knäcka bostadsmarknaden och då kan kronan försvagas av det skälet, säger han.
Både Isaksson på Nordea och Wallström på Swedbank är eniga: Riksbanken borde vara försiktigare med att höja.
– Centralbankerna i Europa, inklusive Riksbanken, borde gå lite lugnare fram med sina räntehöjningar, säger Wallström.
Wallström efterlyser också att Riksbanken, precis som till exempel den amerikanska och ECB, håller mer regelbundna räntemöten. På så sätt kan den höja räntan mer gradvist och därmed anpassa situationen om världen förändras.
Även Torbjörn Isaksson tycker att Riksbanken tog i för mycket när de mer än dubblade räntan tidigare i veckan. Enligt Isaksson är det visserligen nödvändigt att höja räntan. Tillsammans kan centralbanker dämpa inflationen som han menar också drivs av hög efterfrågan – framförallt i USA men också i Europa.
– Långsiktigt bör räntan vara högre än vad den har varit de senaste tio åren. Men det måste vara en gradvis process så att man ger hushåll och företag en chans att anpassa sig, säger Torbjörn Isaksson.
– Det som händer nu är närmast en chock för hushåll och företag. Riksbanken har gasat för mycket de senaste åren och nu finns det en risk att man bromsar för hårt.
--
https://www.svd.se/a/q1RVRz/ekonomer-centralbanker-kan-inte-sanka-inflationen-med-rantehojningar
Effekt kan det säkert ha, problemet är väl att det samtidigt kyler ekonomin i onödan. När det är efterfrågedriven inflation kan man kyla överhettning i ekonomin och inflationen samtidigt. vid utbudsdriven står det emellan att bekämpa inflation eller arbetslöshet.klaskarlsson skrev:
Det absurda i det hela är att vi ändå har kraftigt negativa realräntor. Har man råd och möjlighet att låna och vet att det man lägger pengarna på kommer att följa med inflationen upp i pris, då kommer inflationen äta upp värdet på skulderna. Lite konstigt att man ens behöver amortera när inflationen samtidigt äter av värdet på skulden. Realräntan är just nu ca minus 6 procent om man kan låna för 3 procent och inflationen är på 9 procent. Skulle det hålla i sig över tid så skulle det betyda att ens reella skuld minskar med 6 procent per år om man inte hade behövt amortera.
Jag tycker RB och övriga Centralbanker borde ha höjt till 3-4 procent så fort inflationen tog fart. Då hade man kunnat kyla den på en gång och sedan sänka igen, nu är risken att räntan hela tiden laggar efter inflationen och så måste man höja än mer längre fram i tiden, eftersom man fortsätter låta realräntan vara kraftigt negativ.
Allvetare
· Östergötland
· 3 946 inlägg
Fast hjälper det oss så mycket just nu innan löner m.m. kommer ifatt?K Kojfabriken skrev:
Men visst skulle man kunna tänka sig att minska amorteringskravet en smula på grund av ovanstående.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Angående gårdagen torsdag den 28 september 2022 då
Storbritannien var nära finansiell kollaps (Den hälsosamme ekonomisten)
"Bank of England (BOE) tvingades i dag stödköpa långa obligationer, alltså värdepapper som ger löften om återbetalning om tio eller trettio år. Skälet är troligen att pensionsfonder använder långa räntepapper som säkerheter. När avkastningen på dessa värdepapper går upp sjunker värdet på säkerheterna. Det leder i sin tur till att pensionsfonderna betraktas som insolventa och att långivare därför kräver andra säkerheter. Processen är känd som "margin call" och det har till och med gjorts en film med samma namn."
https://www.ekonomism.us/storbritannien-naera-finansiell-kollaps
Storbritannien var nära finansiell kollaps (Den hälsosamme ekonomisten)
"Bank of England (BOE) tvingades i dag stödköpa långa obligationer, alltså värdepapper som ger löften om återbetalning om tio eller trettio år. Skälet är troligen att pensionsfonder använder långa räntepapper som säkerheter. När avkastningen på dessa värdepapper går upp sjunker värdet på säkerheterna. Det leder i sin tur till att pensionsfonderna betraktas som insolventa och att långivare därför kräver andra säkerheter. Processen är känd som "margin call" och det har till och med gjorts en film med samma namn."
https://www.ekonomism.us/storbritannien-naera-finansiell-kollaps
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 311 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 311 inlägg
Verkar ha gått lite snabbt här... I går den 28:e var en onsdag. Avkastningen på obligationer/räntepapper är fix. Däremot går värdet på befintliga räntepapper ner om räntan på nyemitterade är högre, så slutresultatet stämmer.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Problemet är, vem VET vad som följer inflationen uppåt? Några insider tips?K Kojfabriken skrev:
I flera år har man kunnat låna till bostäder som har haft en enorm "inflation" - marknadsprisökning och det har varit absurt! Bankerna borde för länge sedan fått regler att inte låna ut så mycket som de gjort i Sverige, det hade dämpat prisökningen. Om banker får fria händer går det alltid åt pipan, det visa historien gång på gång.
Precis det har redan skett, hänger du inte med?G OMathson skrev:Problemet är, vem VET vad som följer inflationen uppåt? Några insider tips?
I flera år har man kunnat låna till bostäder som har haft en enorm "inflation" - marknadsprisökning och det har varit absurt! Bankerna borde för länge sedan fått regler att inte låna ut så mycket som de gjort i Sverige, det hade dämpat prisökningen. Om banker får fria händer går det alltid åt pipan, det visa historien gång på gång.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Jo, men vems fel är det? Finansinspektionen? Jag började frågasätta detta för flers år sen men de flesta man pratade om tycke det va bra, "jag tjänar ju på uppgången". Varje gång man flyttar ska man ju alltid sälja med stor vinst, helt sjukt!Jonatan79 skrev:
Man köper en helt ny brf i en skuldsatt förening, sliter några år på bostaden/vitvaror osv sen säljer man med vinst, ofta högre än man tjänar på att jobba om brf ligger bra till...
Förvisso kostar ju nästa bostad också mer om den inte är mycket sämre/ligger på en billigar plats men då gick en del till reavinst.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Haha, det blev visst lite hjärnsläpp med datumet.
FT Alphaville har en intressant teori. Det handlar om att pensionsfondernas krympande säkerheter triggar margin-calls. Man försöker m a o förhindra en kollaps liknande den i Fannie Mae och Freddie Mac - fast i pensionssystemet.
Lite mer om ämnet som svensk media inte verkar vara medvetna eller inte bryr sig om:
"The economy was closer to crashing today than you might have imagined."
Bloomberg - The Day the Bank Stepped In: The Readout With Allegra Stratton
BoE intervenes in gilt market to restore order
FT - Bank of England launches £65bn move to calm markets
WSJ konstaterar att det finns CDO:er med i spelet:
WSJ - Why Did Bank of England Have to Prop Up Bond Market?
Problemen med obalansen med löptiderna (maturities mismatch)
WEF - What is maturity mismatch, and why is it a problem?
Många ogillar att UK inför konkurrenskraftigare skatter
CAPX - Why does the IMF care more about equality than growth?
Min teori på vem som är ansvarig faller på Rheinfelt/Borg. När de ändrade fastighetsskatten fanns möjligheten att trappa ned/ta bort ränteavdraget. Utan ränteavdrag torde värdet på fastigheter idag vara betydligt lägre.G OMathson skrev:
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Fastighetsskatten finns kvar men är sänkt något och omdöpt till avgift, deb äldre skatten höll på att driva folk från sina hem, tex "fattiga" ska inte bo i dyra områden . Ska fortfarande betalas med redan skattade pengar.B Bogeymannen skrev:
Ränteavdraget är som en del av skattesystemet då skatten på kapital är exakt samma, tex kapitalinkomster kvittas mot kapitalkostnader, 30% åt båda håll. Om avdraget ska bort, hur ska då kapitalinkomster skattas eller ska de vara skattefria? Visst har Reinfeldt/Borg en del skuld men de senaste åtta åren borde verkligen något gjorts.
Man kan väl konstatera att handeln med värdepapper och värderingsinstrument har utvecklats till ett gigantiskt Casino. Där robotar slåss mot vanliga människor i om att vara den bästa och snabbaste mönstertolkaren. Att länder eller riksbanker behöver föda korthuset med pengar för att rädda pensionen för vanligt folk är inget annat än sjukt.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Bra skrivet, jag skrev något liknande för drygt ett år sedan och fick en hel del mothugg. Nu ser det annorlunda ut. "Vi såg det inte komma"...Unikt namn skrev:
Man kan väl konstatera att handeln med värdepapper och värderingsinstrument har utvecklats till ett gigantiskt Casino. Där robotar slåss mot vanliga människor i om att vara den bästa och snabbaste mönstertolkaren. Att länder eller riksbanker behöver föda korthuset med pengar för att rädda pensionen för vanligt folk är inget annat än sjukt.