8 266 läst · 70 svar
8k läst
70 svar
Storförbrukaren av el bor i storstad, har pool, elbil och elektrisk golvvärme
Beklagar mitt tidigare svar.M Martin Lundmark skrev:Jan Young
Jag blir lite besviken på dig. Vem hjälper du med det du skriver?
Du svarade på mitt inlägg, gällande mitt hus,
Mitt svar tillbaka till dig baseras på ett verkligt hus och med uppmätta resultat.
Jag skriver svaret med anledning av ditt inlägg till mig,
När sedan det svaret inte passar dig, då skriver du;
”Men detta enorma energibehov är udda, som en sätesgård kanske”
Jag bor i elprisområde 1, i ett hus som är ca 50 år gammalt, på 125 m2 + 125 m2 (källare) med vidbyggt 60 m2 garage. Mina grannars hus i hela området, ser ungefär likadana ut. Detta är verkligheten här, för mig och mina grannar.
DUT där jag bor är -34 grader och flera bostadsområden byggdes här för el/ved/olja. Nu har vi i flera områden här konverterat till bergvärme eller fjärrvärme som uppvärmning, det finns även elbilar och solceller.
Husen här byggdes när oljan var billig och den historiken finns med när man när man köper huset.
Mina grannar har samma behov, som jag och du, att värma våra hus.
Menar du som energikonsult att man inte skall tro på de uppmätta energisiffrorna, utan besvara en fråga, från någon i liknande situation, om att få hjälp med energikostnaderna som ”udda” med ” enorma energibehov” och boende i ”en sätesgård”.
Jag, som inte är energikonsult, har (med uppmätt resultat) visat att ett 50 år gammalt hus i norra Sverige, kan minska sin energianvändning dramatiskt, utan att behöva byta fönster och tilläggsisolera.
Du verkar inte tro på mig.
Jag blir lite besviken på det sättet du agerar.
Borde vi inte hjälpa människor att långsiktigt, minska sina kostnader istället?
Kort och gott med ett så enormt stort energibehov borde en markvärmepump vara det rätta.
Jag vet inte vad DUT betyder. Men du antyder att du bor i en mkt kärv del av landet och energibehovet ökar då givetvis. Men just 42000 kWh är enormt mkt för ett hus på 125 kvm + biytor som förmodligen hålls svalare.
Det borde löna sig kanske att riva huset och bygga ett nytt istället. För under 2 miljoner får du ett modernt hus med helt andra energivärden, tex. Älvsbyhus. Svårt att veta vad du har för någon ekonomi i plånboken, men om du hade råd att betala för 42000 kWh el innan så skulle jag förmoda att det går att fixa till.
Jag skulle tro att du får samma årskostnad eller lägre till och med, totalt sett, allt allt.
VP kan du flytta över till det nya huset.
Tex. Smålandsvillan cirka 150 kvm förbrukar 7500 kWh/år, all el. I Småland.
Sedan blir det mer elförbrukning ju kärvare klimatet är, men hur mkt mer? Kan det röra sig om 12000 kWh?
Du behöver ju stå ut med att tillfälligt hyra eller fixa något annat, men det kanske är värt det för att få bo ett ett nytt modernt hus?
Solceller?
I Norrland ger de ungefär lika mkt elenergi per år som i Tyskland. Det behöver heller inte vara strålande sol för att de skall producera energi. Många känner inte till solcellerna har en klart sämre verkningsgrad desto varmare det är. Vårt svala klimat gör ofta att det produceras mer el än i varmare klimat.
Myten emot solceller att det inte produceras solel när den behövs som mest på vintern kan man kasta i papperskorgen direkt. För under den ljusa tiden kommer intäkterna för export-elen att ackumuleras hos el-bolaget som du sedan kan utnyttja på vintern. Dessutom får du 60 öre extra + cirka 10-15 öre i bonus för varje såld kWh. Även om skatteavdraget kommer att minska om ett antal år är det säkert en god affär.
Mitt förra och mitt nuvarande hus är ganska lika varandra; Timmerhus i 1,5 plan och delvis källare med drygt 100 kvadratmeter byggyta. Båda har ett nettovärmebehov på drygt 30 000 kWh, så att ett hus som är lite större och har ett garage skulle ha ett 'enormt stort energibehov' håller jag inte med om.J Jan Young skrev:
Välkommen till verkligheten.
Du kan glömma att du får ett nytt hus för dom pengarna inklusive markarbeten etc. Möjligen själva byggsatsen utan montering...J Jan Young skrev:
Sen har ju Martin redan sänkt energiförbrukningen till ~14 000 kWh för en bråkdel av vad det kostar att bygga nytt. På vilket sätt skulle det istället ha lönat sig att låna upp 3 miljoner för att spara ytterligare 2 000 kWh?
Sen är det ju inte direkt miljövänligt att riva fungerande hus och bygga nytt...
Ser man på total elförbrukning vad det kostar, inte bara uppvämningen? +useless skrev:Mitt förra och mitt nuvarande hus är ganska lika varandra; Timmerhus i 1,5 plan och delvis källare med drygt 100 kvadratmeter byggyta. Båda har ett nettovärmebehov på drygt 30 000 kWh, så att ett hus som är lite större och har ett garage skulle ha ett 'enormt stort energibehov' håller jag inte med om.
Välkommen till verkligheten.
Verkligheten är säkert att det går att spara en del på det.
Du kan glömma att du får ett nytt hus för dom pengarna inklusive markarbeten etc. Möjligen själva byggsatsen utan montering...
Sen har ju Martin redan sänkt energiförbrukningen till ~14 000 kWh för en bråkdel av vad det kostar att bygga nytt. På vilket sätt skulle det istället ha lönat sig att låna upp 3 miljoner för att spara ytterligare 2 000 kWh?
Sen är det ju inte direkt miljövänligt att riva fungerande hus och bygga nytt...
Jag skrev från början att ved inte skulle tas med. Men det skrivs om det ändå,av Martin Lundmark. Då blir det nästan omöjligt att estimera. Håller man sig lite utanför ämnet blir det lätt fel i svaren eller vad man inte förväntade sig. Så 42000 kWh + lite ved också, detta låter totalt utanför alls sans och logik. Säkert finns något annat som förbrukar el också, bastu?
Har själv varit inkopplad i nytt i samband med Älvsbyhus och nybyggen. Vi optimerade och programmerade värmesystemet för de som önskade solceller och v.v. paneler. En villa kostade under 2 milj kr nyckelfärdigt med grund och allt, år 2021. Allt var framdraget från början och marken var avslätad.
Ej solceller med i kostnaden.
Redigerat:
Det du glömmer, som många andra, är vad kapitalet hade kunnat ge om du istället investerade. Jag har i mitt sparande aldrig hittills kommit under 10% i värdeökning per år, de flesta år betydligt högre. Men om man räknar 10% på mellanskillnaden (125-67) så blir det knappt 6000 om året du hade kunnat lägga på värme. Din skillnad på 10 000 om året minskar då till kanske 4000:- och det tar 2,5 gånger längre att finansiera pumpen som du skriver. Det kan mycket väl hända att det ÄNDÅ är bästa alternativet men många glömmer denna detalj, dels för att det är hyfsat svårt att sätta en korrekt kalkylränta och inte helt enkelt att beräkna.U Utsliten och utdömd skrev:det beror ju helt på vart man bor
Vi har installationskostnader på fjärrvärme på 67.000kr, fast avgift på 6700kr/år och 0.93kr/kwh
Då ser kalkylen helt annorlunda ut mot en LVVP som har kostar 125’ i installation och cop 3 med totalt elpris på 1.5kr/kwh (troligen högre i framtiden)
förbrukade 21 Mwh/år (totalt) med elpanna + 2 kubik ved
edit: räknar jag på ett värmebehov på 15Mwh/år (hus byggt 1850) så är kostnaden för vp (cop3) 10.000kr/år räknat på 2kr/kwh.
Kostnad för fjärrvärme är 20.000kr/år
Så på 15 år har jag finansierat en ny vp genom att inte installera fjärrvärme. Inte räknat på installationskostnaden för FV.
Första pumpen är då finansierad redan efter 8år.
Därtill ska man egentligen göra en uppskattning på hur el-priset kommer se ut, hur frjärrvärmepriset kommer se ut osv osv.
Tillsammans med en värdeökning på huset blir kalkylen ännu svårare! Ibland kan ju en renovering eller uppgradering av värmesystem öka husets värde MER än investeringskostnaden
Detta var en av målen jag ville komma till, att någon skulle tänka på precis detta.Tomtom79 skrev:Det du glömmer, som många andra, är vad kapitalet hade kunnat ge om du istället investerade. Jag har i mitt sparande aldrig hittills kommit under 10% i värdeökning per år, de flesta år betydligt högre. Men om man räknar 10% på mellanskillnaden (125-67) så blir det knappt 6000 om året du hade kunnat lägga på värme. Din skillnad på 10 000 om året minskar då till kanske 4000:- och det tar 2,5 gånger längre att finansiera pumpen som du skriver. Det kan mycket väl hända att det ÄNDÅ är bästa alternativet men många glömmer denna detalj, dels för att det är hyfsat svårt att sätta en korrekt kalkylränta och inte helt enkelt att beräkna.
Hur räknar ni? spännande fortsättning
Jag ser generellt sett att det är får som räknar alls. Det ser man på många av inläggen, de kommer med påståenden utan kalkyleringar. Men det är jättesvårt att räkna om man inte har kollen på alla faktorer.Tomtom79 skrev:
Det är där vi kommer in.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 853 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 853 inlägg
Absolut det finns många aspekter som väger in.Tomtom79 skrev:Det du glömmer, som många andra, är vad kapitalet hade kunnat ge om du istället investerade. Jag har i mitt sparande aldrig hittills kommit under 10% i värdeökning per år, de flesta år betydligt högre. Men om man räknar 10% på mellanskillnaden (125-67) så blir det knappt 6000 om året du hade kunnat lägga på värme. Din skillnad på 10 000 om året minskar då till kanske 4000:- och det tar 2,5 gånger längre att finansiera pumpen som du skriver. Det kan mycket väl hända att det ÄNDÅ är bästa alternativet men många glömmer denna detalj, dels för att det är hyfsat svårt att sätta en korrekt kalkylränta och inte helt enkelt att beräkna.
Därtill ska man egentligen göra en uppskattning på hur el-priset kommer se ut, hur frjärrvärmepriset kommer se ut osv osv.
Tillsammans med en värdeökning på huset blir kalkylen ännu svårare! Ibland kan ju en renovering eller uppgradering av värmesystem öka husets värde MER än investeringskostnaden
Nu är det dock inte så att mellanskillnaden skulle investeras som kapital utan det skulle användas för att renovera andra delar i huset. Det gör det mycket svårare att kalkylera också. Speciellt med dagens svajiga huspriser.
Andra aspekter som också kan väga in idag är installationstiden. Fjärrvärme skulle ta 1år att få indraget från att vi hörde av oss till nätägaren. VP va kortare då, men med dagens leveranstider är det också uppe i ungefär ett år. Vår gamla elpanna hade frusit sönder så det va en ganska viktig aspekt i våra kalkyler som är svårt att värdesätta i reella pengar.
Hej, JanJ Jan Young skrev:Beklagar mitt tidigare svar.
Kort och gott med ett så enormt stort energibehov borde en markvärmepump vara det rätta.
Jag vet inte vad DUT betyder. Men du antyder att du bor i en mkt kärv del av landet och energibehovet ökar då givetvis. Men just 42000 kWh är enormt mkt för ett hus på 125 kvm + biytor som förmodligen hålls svalare.
Det borde löna sig kanske att riva huset och bygga ett nytt istället. För under 2 miljoner får du ett modernt hus med helt andra energivärden, tex. Älvsbyhus. Svårt att veta vad du har för någon ekonomi i plånboken, men om du hade råd att betala för 42000 kWh el innan så skulle jag förmoda att det går att fixa till.
Jag skulle tro att du får samma årskostnad eller lägre till och med, totalt sett, allt allt.
VP kan du flytta över till det nya huset.
Tex. Smålandsvillan cirka 150 kvm förbrukar 7500 kWh/år, all el. I Småland.
Sedan blir det mer elförbrukning ju kärvare klimatet är, men hur mkt mer? Kan det röra sig om 12000 kWh?
Du behöver ju stå ut med att tillfälligt hyra eller fixa något annat, men det kanske är värt det för att få bo ett ett nytt modernt hus?
Solceller?
I Norrland ger de ungefär lika mkt elenergi per år som i Tyskland. Det behöver heller inte vara strålande sol för att de skall producera energi. Många känner inte till solcellerna har en klart sämre verkningsgrad desto varmare det är. Vårt svala klimat gör ofta att det produceras mer el än i varmare klimat.
Myten emot solceller att det inte produceras solel när den behövs som mest på vintern kan man kasta i papperskorgen direkt. För under den ljusa tiden kommer intäkterna för export-elen att ackumuleras hos el-bolaget som du sedan kan utnyttja på vintern. Dessutom får du 60 öre extra + cirka 10-15 öre i bonus för varje såld kWh. Även om skatteavdraget kommer att minska om ett antal år är det säkert en god affär.
Tack för din respons, på mitt inlägg
DUT, dimensionerad utetemperatur är det värde som man använder när man dimensionerar en byggnads värmesystem.
Exempel på tillämpning vid dimensionering värme/kyla;
https://www.webiq.se/dimensionering/
Se även här;
https://www.arvidsjaur.se/globalassets/teknisk-standard-for-fjarrvarmecentraler-smahus-2007.pdf
https://www.energipartner.se/wp-content/uploads/2018/08/Dimensionering-47876.pdf
Dialogen börjar att kännas bisarr!
Här försöker jag berätta för de som är bekymrade över kostnaden för uppvärmning (elkraftbehovet) i t.ex. äldre hus.
Jag beskriver att det faktiskt är möjligt (och var enkelt för mig) att sänka elanvändningen i ett 50 år gammalt (jättetrevligt och ändamålsenligt) hus så det närmar sig kraven på nybyggda hus.
Jag har mätningar och beräkningar som bekräftar.
Jag är inte klar än med alla åtgärder, men investeringarna hitintills har återbetalat sig (genom kostnadsminskningar) sedan flera år.
Ökade inkomster beskattas oftast, men däremot så beskattas inte kostnadsminskningar.
Jag räknar med att klara att skydda huset och att kunna bo i huset, vid t.ex. en veckas strömavbrott
Då föreslår en energikonsult att jag skall riva huset och bygga nytt!
Varför?
Borde vi inte föra en seriös dialog?
Redigerat:
Den siffran gäller väl bara de minsta husen typ VILLA NÄSBY boarea 95 m2.J Jan Young skrev:
Villa Vetlanda, 146 m² drar mer normala 9 000-11 600 kWh inkl allt.
Villa Nybro 119 m2, region Malmö drar enligt broschyren 9 000-11 800 kWh inkl hushållsel.
Mitt betonghus byggt 1955 130 m² 1,5 plan + 84 m² källare helt i originalskick utan några ombyggnader eller förbättringar förutom oljepanna till LVVP, originalfönster tvåglas m.m.
i samma region drar ~10 000- 11 000kWh inkl hushållsel beroende på hur lång och kall vintern är.
Såå himla fantastigt mycket bättre är inte en toppmodern Smålandsvilla!
Och vad du glömmer, precis som många gör, är att historisk avkastning inte är en tillförlitlig indikator på framtida avkastning. Det är till och med en riktigt dålig indikator. Att prata om "vad det hade kunnat ge" och sen prata om hur mycket man själv minsann har tjänat, utan att nämna begreppet risk, visar att man inte riktigt är redo att ge sig in i ämnet ekonomisk rådgivning.Tomtom79 skrev:
DVUT kanske du menar? Det är den lägsta utomhustemperatur som man vill att värmesystemet skall klara att hålla huset varmt under vintern.M Martin Lundmark skrev:Hej, Jan
Tack för din respons, på mitt inlägg
DUT, dimensionerad utetemperatur är det värde som man använder när man dimensionerar en byggnads värmesystem.
Exempel på tillämpning vid dimensionering värme/kyla;
[länk]
Se även här;
[länk]
[länk]
Dialogen börjar att kännas bisarr!
Här försöker jag berätta för de som är bekymrade över kostnaden för uppvärmning (elkraftbehovet) i t.ex. äldre hus.
Jag beskriver att det faktiskt är möjligt (och var enkelt för mig) att sänka elanvändningen i ett 50 år gammalt (jättetrevligt och ändamålsenligt) hus så det närmar sig kraven på nybyggda hus.
Jag har mätningar och beräkningar som bekräftar.
Jag är inte klar än med alla åtgärder, men investeringarna hitintills har återbetalat sig (genom kostnadsminskningar) sedan flera år.
Ökade inkomster beskattas oftast, men däremot så beskattas inte kostnadsminskningar.
Jag räknar med att klara att skydda huset och att kunna bo i huset, vid t.ex. en veckas strömavbrott
Då föreslår en energikonsult att jag skall riva huset och bygga nytt!
Varför?
Borde vi inte föra en seriös dialog?
1,2,3,4,6,8,10 eller 12 dagar brukar man välja mellan.
Ju fler dagar man väljer desto högre temperatur blir snittet för årets lägsta temperaturdimensionering som värmesystemets kapacitet dimensioneras därmed efter. Ju fler dagar man väljer snittet för desto billigare och mindre system, i så fall får man stå ut med att någon dag om året blir det lite kallare inomhus.
Jag kollade upp DUT och det kan användas för sommarstugor tex. Syftet är att dimensionera värmesystemet för den kallaste bruksperioden.
Känsligt ämne:
Säkert är ditt hus trevligt och ändamålsenligt för dig men att bygga nytt kan vara reell tanke för andra.
Inget fel med ny kärnkraft.V videopac skrev:Vad är felet med att bygga nya kärnkraftverk? Nu när vidskepelsen från 80-talet förhoppningsvis är borta.
Självklart går det att bygga på kortare tid än så, det gör man i andra länder (ja, inte Finland då... ). Vad är det som tar sådan tid? Tillståndsprocesser av allsköns slag skulle jag tro. Kanske man kan göra där som man vill göra för slumpkraftsgeneratorerna, tvinga eller muta sig till acceptans.
Det är bara en politisk vilja som saknas. Men vi vill väl följa Tyskland ner i avgrunden gissar jag...
Tillstånds-&utredningsprocesser behöver snabbas på, ja.