Det beror på vad du menar med "jobbigt". Nu har jag och flera andra gett några exempel.MathiasS skrev:
Massan (fordon + last) ökar med last i bagageutrymmet, och det påverkar kraften vid retardation. Jag håller med dig.
Det är dock inte så jobbigt om lasten sitter fast och inte kan röra sig alls, då ökar bromssträckan marginellt när massan av bokhyllan adderas till volvons massa (drygt en procent ökning?).
Däremot "jobbigt" om friktionen mellan hylla och Volvo är minimal och volvon hinner stanna medan hyllan kommer farande i 50 km/h och ska retardera på minimal sträcka in i ryggstöden.
Fysikaliskt är det väl iofs samma krafter.
Jag har försökt säga att föremål som sitter fast också blir tyngre när de retarderas, varken mer eller mindre.
Situationen ni pratar om och ger exempel kring analyseras bäst via en betraktelse av rörelsemängd och energi, som bevaras. Det är grundskolefysik och det finns tusen räkneexempel på nätet om man vill ge sig in i det och tappat bort skolboken.
Situationen ni pratar om och ger exempel kring analyseras bäst via en betraktelse av rörelsemängd och energi, som bevaras. Det är grundskolefysik och det finns tusen räkneexempel på nätet om man vill ge sig in i det och tappat bort skolboken.
Redigerat:
Det var mycket prat om krafter och förankring etc, jag tror det bottnar i missförstånd.
Tänk två föremål, a och b, med samma massa m. Båda föremålen färdas i en bil med hastighet v0. Föremål a ligger löst på hatthyllan medan föremål b ligger i trunken, dikt an mot bakre passagerarstolar.
Båda föremålen har energi
e0 = m*v0^2
Och rörelsemängd
p0 = m*v0
Under stoppet påverkar föremål b baksätet med kraften Fb:
Fb = m*a_b, där a_b är accelerationen på föremål b, dvs hastighetsförändringen över tid, så förenklat
Fb =m*(v0-vs)/tb där vs är sluthastigheten (0) och tb är tiden det tog från att stoppet började tills bilen var stilla igen.
Det är kraften F som man slarvigt betecknar som vikt, detta eftersom vikten av ett föremål är massan gånger gravitationsaccelerationen, Vikt = m*g, där g = 9.82 m/s^2. Om accelerationen är större än g är den upplevda vikten högre än än den normala vikten, "g-kraft".
Om vi istället tittar på föremål a (som låg löst på hatthyllan) så är den i stoppögonblicket opåverkad och fortsätter framåt med hastighet v0. Föremål a färdas genom bilen tills det träffar förarstolens huvudstöd och har då samma rörelsemängd p0 och energi e0 som när stoppet inleddes. Den kommer nu påverka huvudstödet med kraften Fa =m*(v0-vs)/ta.
Den enda skillnaden mellan a och b blir således var de påverkar med sin kraft, och under hur långt tid detta sker (vilket ger storleken på kraften).
Säg att stoppet skedde på grund av krock med en betongsugga. Bilen har en krockzon i fronten och krockzonen deformeras 50 cm, om bilen färdades i 50km/h kommer då stoppet ske på 0.00001h dvs 0.035s (förenkling eftersom accelerationen inte är linjär) . Om massan m var 1kg blir då kraften Fb = 385.8025N eller 39kg.
Vad blir kraften Fa? Blir den större för att a kommer flygandes genom bilen? Nej, men huvudstödet på förarstolen kan inte röra sig 0.5m innan det bryts, kanske snarare 10 cm. Då stannar a på 0.0072s och kraften som utverkas på nackstödet blir 196kg.
Dvs det har inget att göra med dynamisk kraft eller liknande. Det har endast att göra med om kommer till ett mer eller mindre plötsligt stopp än bilen, samt på vilket ställe de utverkar kraft (trunken är byggt för detta, det är inte nackstödet).
Tänk två föremål, a och b, med samma massa m. Båda föremålen färdas i en bil med hastighet v0. Föremål a ligger löst på hatthyllan medan föremål b ligger i trunken, dikt an mot bakre passagerarstolar.
Båda föremålen har energi
e0 = m*v0^2
Och rörelsemängd
p0 = m*v0
Under stoppet påverkar föremål b baksätet med kraften Fb:
Fb = m*a_b, där a_b är accelerationen på föremål b, dvs hastighetsförändringen över tid, så förenklat
Fb =m*(v0-vs)/tb där vs är sluthastigheten (0) och tb är tiden det tog från att stoppet började tills bilen var stilla igen.
Det är kraften F som man slarvigt betecknar som vikt, detta eftersom vikten av ett föremål är massan gånger gravitationsaccelerationen, Vikt = m*g, där g = 9.82 m/s^2. Om accelerationen är större än g är den upplevda vikten högre än än den normala vikten, "g-kraft".
Om vi istället tittar på föremål a (som låg löst på hatthyllan) så är den i stoppögonblicket opåverkad och fortsätter framåt med hastighet v0. Föremål a färdas genom bilen tills det träffar förarstolens huvudstöd och har då samma rörelsemängd p0 och energi e0 som när stoppet inleddes. Den kommer nu påverka huvudstödet med kraften Fa =m*(v0-vs)/ta.
Den enda skillnaden mellan a och b blir således var de påverkar med sin kraft, och under hur långt tid detta sker (vilket ger storleken på kraften).
Säg att stoppet skedde på grund av krock med en betongsugga. Bilen har en krockzon i fronten och krockzonen deformeras 50 cm, om bilen färdades i 50km/h kommer då stoppet ske på 0.00001h dvs 0.035s (förenkling eftersom accelerationen inte är linjär) . Om massan m var 1kg blir då kraften Fb = 385.8025N eller 39kg.
Vad blir kraften Fa? Blir den större för att a kommer flygandes genom bilen? Nej, men huvudstödet på förarstolen kan inte röra sig 0.5m innan det bryts, kanske snarare 10 cm. Då stannar a på 0.0072s och kraften som utverkas på nackstödet blir 196kg.
Dvs det har inget att göra med dynamisk kraft eller liknande. Det har endast att göra med om kommer till ett mer eller mindre plötsligt stopp än bilen, samt på vilket ställe de utverkar kraft (trunken är byggt för detta, det är inte nackstödet).
Nja, säg att man kör in i en bergvägg och kollapsar hela bilen deformationszoner. Saker som sitter fast har då hela den sträckan på sig att accelerera till stillastående. Jämför med en pjäxa som kommer farande bakifrån och ska accelerera ner till stillastående mot den nu stationära passagerarens bakhuvud. Om den har en kortare sträcka att göra det blir den resulterande kraften motsvarande mycket högre.
Jag har försökt att förtydliga ett antal gånger vad jag har uttalat mig om men ni envisas med att ge exempel på helt andra saker än det jag har gjort ett inlägg om. Ni får jättegärna diskutera dessa saker, men inte med mig och jag behöver inte övertygas om något eller få någon situation förklarad för mig. Börja med att förstå skillnaden mellan kraft, tyngd, rörelseenergi, lägesenergi och effekt så blir era diskussioner med varandra mycket mer givande.F fiskbuggaren skrev:
Jag tror att jag misstolkade ditt ”varken mer eller mindre” (och på något sätt lyckades jag helt missa hapazards inlägg).
Hur menar du nu? låt oss prata om sakenP Poxeman skrev:
