Framförallt från 1930-1970, de åren hade Sverige bästa tillväxttakten. I början ökande från en lägre nivå, på 70-talet dalande från en tidigare topposition bland I-länder.
Dvs, se inte kurvan som att det plötsligt började gå dåligt för Sverige 1950, utan då var vi i princip världsledande, men silver och bronsplats betyder inte att man blivit ett kasst land.
Vi hade helt enkelt bättre än medlet av länderna ända fram till ca 1990.
(Sen kom finans, bank och bostadsbolagskrisen med den efterföljande finanssaneringen, kan det haft något med det hela att göra ...? Jag antar det, Göran Person brukar ju vara stolt över alla onda saker han åsamkat landet ...)
Dvs, se inte kurvan som att det plötsligt började gå dåligt för Sverige 1950, utan då var vi i princip världsledande, men silver och bronsplats betyder inte att man blivit ett kasst land.
Vi hade helt enkelt bättre än medlet av länderna ända fram till ca 1990.
(Sen kom finans, bank och bostadsbolagskrisen med den efterföljande finanssaneringen, kan det haft något med det hela att göra ...? Jag antar det, Göran Person brukar ju vara stolt över alla onda saker han åsamkat landet ...)
Vad är det som är fakta, enligt dig? Om det är att kapitalet tyckte Sverige vart "för dyrt i drift" kan jag hålla med. Inte så konstigt, bra förutsättningar för befolkningen är svindyrt att bedriva. Men vad är det som säger att sverige inte ska vara det dyraste landet att bedriva verksamhet i till varje medborgares fördel.C Chris11 skrev:
Återigen, sitter du inte i en position där du enbart behöver förränta ditt egna kapital så skjuter du dig själv i foten med din inställning.
Fakta var att vi spenderade lånade pengar så att statsskulden växte till enorma mått. Vi bedrev politik med kraftiga underskott, dvs vi hade fin sjukvård och skola men finansierad med sms lån. När ingen längre ville låna till Sverige till ok ränta så tändes ljuset och partyt var över. Det är fakta. Punkt.N Nils82 skrev:
Tror du måste hålla isär vad du tycker det borde vara och vad som är möjligt och hur historien visat.
Tja, enorma mått, kan väl diskuteras. Jag kan ju väl tycka att det var något typ enorma mått att vi har sniffat på en skuld på 75% av BNP, men samtidigt har massor med Svenska hushåll skulder på typ 500% av sin årslön ...C Chris11 skrev:
Och många länder i världen har statsskulder på över 75% av BNP.
Så här såg Sveriges statsskuld ut i kronor, per 1975 till idag, diagram ifrån riksgälden själv
Men det säger inte så mycket, då vi har stor skillnad på penningvärden och ekonomisk utveckling under perioden, så ifall vi istället kollar diagrammet för statsskuld i procent av BNP så ser det ut såhär:
Under framförallt 80-talet lånade vi in till det som du Chris11 skriver om, det började under 70-talet, men var i mer rimlig nivå då.
Ökningen av statsskuld i första hälften av 90-talet får nog tillskrivas finans/bank/fastighetskrisen som startade sent 1990, för att bli riktig bankkris under 91-92, tillsammans med öht ganska risiga statsfinanser.
Orsaken till krisen 91 vill jag mena till stor del handlar om att politikerna släppte helt greppet om kreditgivningen 1987, med en massiv spekulation som följd med alla de pengar som bankerna vräkte ut i samhället (ja, det finns vissa likheter med situationen idag). Kjell olof Feldt agerade stormkråka och kraxade olycksaligt om att det inte var bra för landet redan typ 1988-89.
Det som skedde 1987 var nödvändigt, den mycket strikta kreditregleringen i Sverige var dålig för landet, och i otakt med omvärlden. Men jag kan dock tycka att politikerna inte riktigt agerade ansvarsfullt, de borde lättat på regleringen lite mer stegvis, eller nåt.
Men hursom, ja Sverige har haft ett par toppar med ordentligt stor inlåning (mycket har lånats inom landet dock, tro inte att vi i första hand vänder oss till andra länder), men det är inte uppseendeväckande stor statsskuld.
USA som exempel har t.ex. lite över 100% av BNP, och har haft över 75% sedan 2008.
Grekland, Japan, Italien är fler länder som har betydligt över 100% av BNP i statsskuld.
Så våran topp på 75% av BNP var ju ingen skön känsla, men det får nog anses vara en hanterbar statsskuld.
Här blir det lurigt för nu måste man separera var belåningen kommer ifrån. Japan har stor statsskuld men är nationellt positivt sparande. De har mer sparat i befolkningen än landet har i lån, inga problem, de kan låna mycket mer om de vill.Mikael_L skrev:
Italien är i lite samma sits, den offentliga statsskulden är hög men det finns stort ansamlat kapital.
Sverige var annorlunda vi lånade pengar ”utan säkerhet”, för konsumtion. Helt rätt så länge tillväxten belånad överskrider avkastningskravet. Men det gjorde det inte för att vi inte växte rätt delar av ekonomin på 70 och 80 talet
Till det kan läggas att när räntorna steg dramatiskt, som en följd av ovanstående, så släpptes kronkursen fri vilket ledde till en mycket kraftig devalvering, dvs. beloppet på lån i utlandet steg plötsligt kraftigt räknat i svenska kronor.
Ja det gick jag inte in något djupare i. Dels för att jag inte har någon större koll och inte ids försöka leta efter fakta (finns säkert bland riksgäldens alla offentliga databaser eller att någon (person/tidning/journalist/ekonom) har sammanställt data).C Chris11 skrev:
Men jag vet så mycket att hal statsskulden har aldrig någonsin varit helt inlånad från utlandet, utan Svenska banker och kreditinstitut har alltid haft en hel del statslån i sin utlåningsstock, även privatpersoner - jag själv har faktiskt haft statsobligationer som var låsta i 5 år innan jag fick tillgång till mina pengar och räntan på dessa igen. Detta spenderade jag sen noggrant som Svensk konsumtion, så staten fick både äta kakan och ha den kvar.
Men Chris, jag driver en tes om fördelningspolitik i tråden. Ditt svar här driver åt ett annat håll.C Chris11 skrev:
För att hålla det på dagisnivå: Varje såld timme till arbetsgivaren ska avlönas så mycket det bara går. Det borde vara varje löntagares krav. Jag menar att du driver en tes i motsatt riktning. Frågan är varför.
Var glad att du har dessa möjligheter! Alla har det inte.P Pappanille skrev:
Sedan dök frågan upp varför det skrevs om Rut, när det här är en bygg och hantverk sida. Så kom vi dit vi är.BirgitS skrev: