88 730 läst · 787 svar
89k läst
787 svar
Rikare trädgård
Kan ju inte annat än instämma. Det är väl tyvärr så att nästan ingen tjänar pengar på att moder jord är frisk. Tvärtom är hela vårt samhälle uppbyggt kring hetsen av konstant tillväxt av både människor och kapital och det sker på bekostnad av allt annat liv på planeten. Och eftersom pengarna bestämmer finns det inte mycket till motkraft och diskutitionen kommer aldrig igång eller hindras rent aktivt. Jag tänker på det här på forumet där man ser hur lite intresse för naturvård det finns i svenska kulturen. Det intressanta här verkar tex vara hur man får tag i tillräckligt giftigt gift att vräka ut på gräsmattan för det är viktigt att den är en steril död grön öken. Och sen är det uppenbart också intressant att klicka hem så mycket billigt skit från alibaba som möjligt och med noll insikt om att man kanske inte borde gynna en gigantisk skitdiktatatur med noll miljöintresse och som utan att blinka förstör planeten för att tjäna några yuan mer.A Abies koreana skrev:
Men eftersom jag är en glasetärhalvfulltkille så vill jag också nämna att det känns som om det har börjat röra sig lite i rätt riktning i västvärlden och beslutsfattare börjar uppenbart få press på sig underifrån och börjar ta en del vettiga beslut. Tex så fick svinen på Bayer, som dränkt hela världen med sina nervgifter och har del i ansvaret för att insektspopulationen världen över totalkraschar, nej på sin överklagan om förbudet av deras gift. Och jag inbillar mig att jag har liiite mer insekter på bilrutan jämfört med tidigare år. Inte överhuvudtaget i närheten av hur det var för bara tio-tjugo år sen när man behövde tvätta framrutan flera gånger om dagen, men iaf. Minsta lilla förbättring är också en förbättring.
He, jag tror det var det första jag satte upp när jag flyttade hit. Svalorna seglade in och cirklade runt i snickarboden och jag fick panik för att de inte hade någonstans att bo. Så jag skruvade ihop några lådor på bara några minuter och satte upp. Inget som helst intresse från svalorna på flera år nu. Men jag förstår dom. Helt fel lådor på helt fel plats. Men det står i högsta grad på min lista. Funderar på att bygga hotell till dom på en helt fristående stolpe. Men listan på saker att göra för att förbättra naturen här på gården är låååång. Igår satte jag tex upp ett stort flerboningshus till fladdermössen. Men just nu bygger jag faktiskt en dagsäng att ställa ute på ängen så att jag kan ligga och njuta av fjärilsfladder och humlesurr. Och fladdermöss.A Abies koreana skrev:
Från mitt sett att se på naturen så finns många hjältar, alla kämpar på för att överleva och reproducera sig. I fåglarnas värld är livet hela tiden fullt av utmaningar, de som stannar kvar i vårt kärva klimat vintertid för en daglig kamp för överlevnad, hittar man ingen mat fryser man ihjäl men fördelen är att man har första tjing på de bästa boplatserna. De som har utsatt sig för den farofyllda färden till varmare klimat får ta det som blir över.
Svartvit flugsnappare är i storlek som en mes och övervintrar söder om Sahara i tropiska Afrika. Den livnär sig enbart på insekter och den anländer till vårt land i början av maj. Då gäller det att hitta bostad, den är holkberoende, samt en partner så att ungarna föds när vår natur har som mest insekter för att ungarna skall överleva. Mesarna som övervintrat har lagt beslag på holkarna och ibland kan en strid på liv och död uppstå, så stark är driften att reproducera sig.
Idag satt den där, utanför en holk i trädgården och sjöng locktoner, hoppades att någon dam därute lyssnade. Från tropiska Afrika till en holk i Mälardalen är en förfärligt lång och farofylld resa, passagen över Sahara kräver många vingslag för den lilla fågeln. Att försöka förstå hur det är möjligt låter sig inte göras, tanken svindlar.
En hjälte i fåglarnas värld och i min.
Svartvit flugsnappare är i storlek som en mes och övervintrar söder om Sahara i tropiska Afrika. Den livnär sig enbart på insekter och den anländer till vårt land i början av maj. Då gäller det att hitta bostad, den är holkberoende, samt en partner så att ungarna föds när vår natur har som mest insekter för att ungarna skall överleva. Mesarna som övervintrat har lagt beslag på holkarna och ibland kan en strid på liv och död uppstå, så stark är driften att reproducera sig.
Idag satt den där, utanför en holk i trädgården och sjöng locktoner, hoppades att någon dam därute lyssnade. Från tropiska Afrika till en holk i Mälardalen är en förfärligt lång och farofylld resa, passagen över Sahara kräver många vingslag för den lilla fågeln. Att försöka förstå hur det är möjligt låter sig inte göras, tanken svindlar.
En hjälte i fåglarnas värld och i min.
Okej, jag kunde inte hålla mig. Detta är första året jag har mycket mer vårblommor än humlorna och bina kan nyttja. Tiotusentals blommor. Så jag har har gott om humledrottningar och då får jag istället panik för att de inte hittar någonstans att bo. Så jag fick helt enkelt bygga två humlebo. Uppochnervända lerkrukor. Första blev en betongplatta på ängen, makadam ovanpå plattan och så krukan på det. Makadam runt krukan och jord ovanpå. En fyrtio centimeter hög kon helt enkelt. Ska en väldigt speciell drottning för att vilja bo där. Så till den andra tänkte jag efter fem minuter först. Grävde halvmeter djupt, makadam i botten, krukan på det, makadam runt och sen jord upp till toppen på krukan. Sen en gång i trä från hålet i krukan strax under jordytan till en öppning trettio centimeter bort. Allt täckt med gräs sen så det enda som syns är det mörka lilla ingångshålet ner till trägången. Ska helt enkelt se ut som ett sorkhål. Inne i krukorna är det bäddat med torrt gräs.
Väldigt låg sannolikhet att nån humla flyttar in, verkar vara några procents chans, men jag har iaf gjort ett försök.
Väldigt låg sannolikhet att nån humla flyttar in, verkar vara några procents chans, men jag har iaf gjort ett försök.
Ett litet tips för oss som älskar fågelkvitter i trädgården. Känner man någon med hästar kan man tigga till sig lite päls från ryktningen och hänga upp i trädgården så kan småfåglarna ta det till att inreda sitt rede. Mjukt och fint ska ju de små liven få ha det. Ja, om man inte är ringduva för då får man bara ett näste av torra hårda kvistar. Eller om man är stare för då får man sitta i en hög av sin egen spillning, så ser det iaf ut som efter utflytten.
Mina fåglar har iaf hittills tagit fem liter hästhår. Har man inte sen bara en anal söndersprayad gräsmatta finns det gott om mjuk fin mossa för dom att inreda med också. Inget av det här är livsviktigt för dom att ha lättillgängligt men vill man maximera mängden fågelkvitter så kan det definitivt inte skada.
La förresten ut lite av mitt eget hår också. Hundra procent naturligt och kemikaliefritt. Men fåglarna ratade det. Otacksamma rackare.
Mina fåglar har iaf hittills tagit fem liter hästhår. Har man inte sen bara en anal söndersprayad gräsmatta finns det gott om mjuk fin mossa för dom att inreda med också. Inget av det här är livsviktigt för dom att ha lättillgängligt men vill man maximera mängden fågelkvitter så kan det definitivt inte skada.
La förresten ut lite av mitt eget hår också. Hundra procent naturligt och kemikaliefritt. Men fåglarna ratade det. Otacksamma rackare.
Idag hade jag två herrar av svartvit flugsnappare i trädgården och ikväll när jag tittade ut genom fönstret på det gamla körsbärsträdet som nu står i full blom så vem sitter inte där? Jo, en dam som säkert lyssnat på locktonerna.
Det går bra med både katt- och hundhår också
Det går bra med både katt- och hundhår också
Jag behöver fler damer här! Ja, inte jag men mina fågelherrar. Sädesärlan, rödstjärten och koltrasten är fortfarande singlar. Jag trodde ju koltrasten häckade men det är nog bara en hane än så länge. Men han imponerar väldeliga när han trippar runt med fem maskar hängande ur näbben som han sen sitter och visar upp i trädkronorna. Jag blir iaf imponerad men tydligen ingen hona. Och för första gången har jag ett steglitspar som har tagit min gård som revir och håller konkurrenter borta. De har börjat på två olika bon men ingen riktig inflyttning än.A Abies koreana skrev:
En rolig sak förresten. Jag har lärt mig att prata fågelspråket. Iaf har jag lärt mig hur både blåmesar och starar skriker ’sparvhök!’. Många gånger när jag sitter i solstolen och filosoferar så hoppar jag till när jag hör blåmesarna varna för sparvhök. Ett mycket distinkt högfrekvent pipande. Då går jag upp och skrämmer bort höken. Igår hörde jag hur ett häckande starpar varnade trots att jag inte var nära dom. Så jag gick dit och visst satt sparvhöken och vaktade vid holken. Vi är ett bra team, fåglarna och jag. Inget ont om sparvhöken, den är fin, men den får gärna jaga på nån av granngårdarna istället. Men höken vet också att jag är ofarlig så den flyger bort när jag viftar men kommer ofta tillbaka efter ett tag. Men det jag inte ser lider jag inte av. Iaf inte lika mycket.
Det varningslätet känner jag väl, på vintrarna sitter jag ofta och fotar småfåglarna och sparvhöken patrullerar regelbundet där. I vintras flög den in i min toppluva men det gick så rasande fort så den var borta innan tanken var tänkt.
Hur i hela friden kan en fågel som kan jaga en mes inne i en snårig syren och loopa runt och runt med trippel salkov och gud vet vad i peak i full fart, sen flyga in i en förmodligen väldigt stillastående toppluva? Du skulle alkotestat den!A Abies koreana skrev:
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 277 inlägg
Vi har haft några svalor som gjort bo i takutsprånget uppe vid nock förr.
Jag har gärna svalor i trädgården, men är det en olämplig plats?
Har också tankar på fladdermusholkar.
Jag har gärna svalor i trädgården, men är det en olämplig plats?
Har också tankar på fladdermusholkar.
En lite udda gäst i vardagsrummet igår. En liten skogsödla. Ett barn. Har förmodligen liftat in i mina kläder. Blev glad när jag kollade upp den i artfakta.se. Biotop ängsmark. Check. Söker skydd i dött träd och ved. Check.
Det är verkligen fantastisk hur fort naturen fyller upp alla nya biotoper. Kommer att tänka på uttrycket ’horror vacui’, naturen skyr vakuum. Egentligen menat om fysik men det gäller ju inom biologi också. Så fort du lägger upp en hög med gräs eller löv, lägger en död trädstump eller bygger en kompost eller nåt så kommer naturen snabbt att fylla den nya biotopen med liv. Så även minsta lilla man gör kommer att göra nytta för mångfalden.
Det är verkligen fantastisk hur fort naturen fyller upp alla nya biotoper. Kommer att tänka på uttrycket ’horror vacui’, naturen skyr vakuum. Egentligen menat om fysik men det gäller ju inom biologi också. Så fort du lägger upp en hög med gräs eller löv, lägger en död trädstump eller bygger en kompost eller nåt så kommer naturen snabbt att fylla den nya biotopen med liv. Så även minsta lilla man gör kommer att göra nytta för mångfalden.
”Har hört” att långt hår kan de trassla in sig i och riskerar strypas, fågelungarna i vilket fall. Så man kanske ska vara lite försiktig då? Nån bättre vetande kanske kan bekräfta eller dementera.S segv skrev:
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 277 inlägg