Såg just första staren. Eller en hel flock. Tyvärr inte hemma hos oss då tomten är en byggarbetsplats, men hoppas i all fall nån kommer även dit. Jag går och väntar varje år, men verkligen minskat senaste åren. Och trots holkar inga häckningar hos oss.A Abies koreana skrev:
Ägg är det inte, de läggs i boet. Men det ser ju nästan ut som fästingar?MariaiÖstergötland skrev:
Vad har humlan för beigea grejer på sidan? Ägg?? Eller parasiter?[bild]
Ja jag tyckte samma. Vad äckligt!KristinaRT skrev:
Det är kvalster. De gör ingen skada för humlan, men liftar med till hennes nya bo, där de hoppar av igenVad har humlan för beigea grejer på sidan? Ägg?? Eller parasiter?
https://www.nrm.se/faktaomnaturenoc...agorochsvar/vadharhumlanparyggen.9000714.html
Tack! Skönt att det inte är skadligt för humlan och jag antar att kvalster också har en plats i vår trädgård...harry73 skrev:
Igår var en av dessa magiska dagar som bara kan inträffa på våren, vinden mojnade och temperaturen tog flera kliv uppåt, signalen "till allt som varit dött"
En vårdag som igår kan man till och med glädja sig över flugorna som vaknat och surrar över gula vintergäck som sträcker sig mot ljuset.
Humledrottningarna, som jag konstaterat är av arten jordhumlor, och som tillbringat vintern sovande i någon tjälfri jordhåla är nu minst ett tiotal som letar mat i en trädgård som ännu inte riktigt vaknat. Sälgen med sin livsviktiga blomning är lite senfärdig i år.
På baksidan av vedlidret, i skydd mot vårsolen sitter tre fjärilsholkar för övervintrande fjärilar. Kanske har någon av citronfjärilarna eller nässelfjärilarna som nu fladdrar runt i trädgården sovit sin vintersömn där.
Alla levande organismer är underordnade naturlagarna. Hur stor en population kan bli är helt beroende av den omgivande miljöns bärkraft. Rikare trädgård som gynnar liv och artrikedom kan vara en livräddande oas i en omgivning där andra mål har högre prioritet.
Våren är den tid då vi suktar som mest efter blommande växter i våra vintergråa trädgårdar. Marknadsföringen är naturligtvis medveten om detta, därför står dessa ljuvliga vårblommor i givakt utanför trädgårdsbutikerna och ber oss högljutt att få följa med hem. Ibland åtföljs de av en vädjande reklam om att vi skall tänka på pollinatörerna som lider brist på mat.
Tyvärr kan vi omedvetet medverka till att ta hem långlivade bekämpningsmedel till våra trädgårdar. Biologiprofessorn Dave Goulson beskriver i boken "Den vilda trädgården" hur han och hans medarbetare tog sig an uppgiften att analysera dessa tjusiga vårblommande växter som drivits fram i växthus. De flesta innehöll en cocktail av bekämpningsmedel, fungicider (svampdödande medel) och insekticider (insektsdödande medel)
En blommande ljungväxt innehöll fem olika insekticider och fem olika fungicider - en riktig giftbukett.
Idag är det allmänt erkänt att neonikotinoider är oerhört giftiga för bin och är en av huvudorsakerna till binas kraftiga nedgång i vår natur. Ett långvarigt gift som verkar systemiskt, dvs tas upp av hela växten inklusive pollen och nektar. Bland de undersökta växterna innehöll sjuttio procent neonikotinoider.
En vårdag som igår kan man till och med glädja sig över flugorna som vaknat och surrar över gula vintergäck som sträcker sig mot ljuset.
Humledrottningarna, som jag konstaterat är av arten jordhumlor, och som tillbringat vintern sovande i någon tjälfri jordhåla är nu minst ett tiotal som letar mat i en trädgård som ännu inte riktigt vaknat. Sälgen med sin livsviktiga blomning är lite senfärdig i år.
På baksidan av vedlidret, i skydd mot vårsolen sitter tre fjärilsholkar för övervintrande fjärilar. Kanske har någon av citronfjärilarna eller nässelfjärilarna som nu fladdrar runt i trädgården sovit sin vintersömn där.
Alla levande organismer är underordnade naturlagarna. Hur stor en population kan bli är helt beroende av den omgivande miljöns bärkraft. Rikare trädgård som gynnar liv och artrikedom kan vara en livräddande oas i en omgivning där andra mål har högre prioritet.
Våren är den tid då vi suktar som mest efter blommande växter i våra vintergråa trädgårdar. Marknadsföringen är naturligtvis medveten om detta, därför står dessa ljuvliga vårblommor i givakt utanför trädgårdsbutikerna och ber oss högljutt att få följa med hem. Ibland åtföljs de av en vädjande reklam om att vi skall tänka på pollinatörerna som lider brist på mat.
Tyvärr kan vi omedvetet medverka till att ta hem långlivade bekämpningsmedel till våra trädgårdar. Biologiprofessorn Dave Goulson beskriver i boken "Den vilda trädgården" hur han och hans medarbetare tog sig an uppgiften att analysera dessa tjusiga vårblommande växter som drivits fram i växthus. De flesta innehöll en cocktail av bekämpningsmedel, fungicider (svampdödande medel) och insekticider (insektsdödande medel)
En blommande ljungväxt innehöll fem olika insekticider och fem olika fungicider - en riktig giftbukett.
Idag är det allmänt erkänt att neonikotinoider är oerhört giftiga för bin och är en av huvudorsakerna till binas kraftiga nedgång i vår natur. Ett långvarigt gift som verkar systemiskt, dvs tas upp av hela växten inklusive pollen och nektar. Bland de undersökta växterna innehöll sjuttio procent neonikotinoider.
Inte helt fel gissat då eftersom fästingar och kvalster båda är spindeldjur
(och allt med 8 ben får det att krypa längs ryggraden på mig )Angående nervgiftet neonikotin så är många av dom ämnena förbjudna i både Sverige och EU nu. Som tur är. Även om kemiföretagen brukar gå runt det genom att bara ändra sammansättningen lite så man får en ny kemikalie med samma verkan.
Lösningen är som alltid att handla så mycket svenskt och ekologiskt som möjligt. Mindre gift i maten, färre dödade insekter och mindre gift i deras mat. Ekologisk odling innehåller uppåt tio gånger mer insekter än de besprutade.
Lösningen är som alltid att handla så mycket svenskt och ekologiskt som möjligt. Mindre gift i maten, färre dödade insekter och mindre gift i deras mat. Ekologisk odling innehåller uppåt tio gånger mer insekter än de besprutade.
Ja, så är det, nya preparat kommer som ersätter det som förbjudits. Frankrike var tidigt ute med förbud mot neinicotinoider men har tvingats backa pga stora protester och har nu gett dispans till rödbetsodlareS segv skrev:
Neonikotinoider | ATL
Jag har för mig, inte helt säker, att man tillåter nervgiftet i växthusodling. Apropå vårblommor så är många importerade och odlade i växthus.
Hur ska man undvika detta dilemma, om man nu vill köpa blommor till sina krukor och urnor?
Bra fråga - men jag har inget bra svar. Hittade denna länk https://svenska.yle.fi/artikel/2018...vaxtskyddsmedlet-anses-vara-en-orsak-till-den och det verkar vara så att det ff är tillåtet i växthus.
Alla vårblommor vi köper är ju odlade i växthus. Kanske kan vi använda oss av den berömda konsumentmakten och ställa frågan varifrån plantorna kommer? Inhemsk och ekologisk odling bör ju vara en garanti för att produkterna inte innehåller gifter för pollinerare.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 277 inlägg
Nu har jag rapporterat in min första humla för i år.
Igår såg jag säkert fler än femton fjärilar - Citron, Påfågelöga, Nässel och Sorgmantel. Idag har jag sett de första nyckelpigorna krypa omkring där kärleksörten redan trängt upp flera centimeter. Men inte en humla än...jag som så ivrigt vill rapportera.
Odla växterna själv... Jag producerar egna krukblommor. Sår lite penséer ibland och sedan får de självså sig ute och så samlar jag ihop dem i en kruka. Och vårblommande lökar odlar jag och lyfter upp ur jorden till krukor och sätter tillbaka när de blommat över. Då kan jag peta loss barnen också och sätta på ett nytt ställe. Jag gillar jordvivor så det har jag massor, de är fina att gräva upp och sätta i kruka, och så delar jag dem inför återplanteringen.
Konstigt du inte har humlor. De ska ju egentligen vara först. Det är ju hela meningen med deras stora pälsklädda kroppar. Men lyllos med fjärilarna. Jag tycker jag har ovanligt många så här tidigt men bara nässel och påfågelöga hittills. Planterade faktiskt en brakved förra året bara för att få fler citronfjärilar.Maria T skrev: