79 354 läst · 453 svar
79k läst
453 svar
Recensera min lastning
Ja den har jag också känt viss relation till...MathiasS skrev:
Precis som det framgår är det ju helt lagligt dessutom, Vi 2 som kör har stora familjer och det där går åt på ett drygt år...
Det fina är att man förbeställer mängdvarorna och får det lastat med truck i Puttgarden. Slänger av 2 tompallar till dem, plastar och säkrar och går in och handlar whisky...
/M
Heij83
Lösvirkesbyggare
· Västra Götaland
· 1 026 inlägg
Heij83
Lösvirkesbyggare
- Västra Götaland
- 1 026 inlägg
Citat från Trafikverket:M Marcus-AA skrev:
Släpkärra
All last på släpkärran måste säkras så att den inte kan förskjutas eller falla av. Spännband med spännare rekommenderas. De trycker lasten bäst mot flaket.
Som jag har lärt mig får lasten röra sig max motsvarande höjden på en lastpall om man använder sig av förstängning.Heij83 skrev:
Dvs 144mm.
Givetvis är det bäst om lasten inte rör sig alls.
https://www.transportstyrelsen.se/s...k/Gods-och-buss/Matt-och-vikt/Att-lasta-ratt/
Lasten ska motstå en kraft av 80% av vikten framåt, hälften bakåt/åt sidorna. Tolkar man detta som att lasten ska kunna röra sig, så vettefan om man ska lasta något överhuvudtaget... Förstängning är undantaget för rörelsemån, som knipo påpekar. Dock är det max 15 cm glipa som gäller, men man brukar säga 'ungefär en EU-pall'. Se TSFS 2017:25 i länken ovan.
Lasten ska motstå en kraft av 80% av vikten framåt, hälften bakåt/åt sidorna. Tolkar man detta som att lasten ska kunna röra sig, så vettefan om man ska lasta något överhuvudtaget... Förstängning är undantaget för rörelsemån, som knipo påpekar. Dock är det max 15 cm glipa som gäller, men man brukar säga 'ungefär en EU-pall'. Se TSFS 2017:25 i länken ovan.
Heij83
Lösvirkesbyggare
· Västra Götaland
· 1 026 inlägg
Heij83
Lösvirkesbyggare
- Västra Götaland
- 1 026 inlägg
Såg ett skräckexempel i lastutbildningen.
En lastbil transporterade tre stora metallrör på flaket. Två av dom var lastade mot framstammen, det tredje hade en dm luft fram.
Ut framför lastbilen körde det ut en buss och tvinga chauffören till en panik bromsning.
Resultatet var att två av rören låg precis där dom skulle men det tredje flög rakt igenom hytten och ut genom framrutan.
Chauffören överlevde men kommer aldrig att gå igen.
Den decimetern spelade ganska stor roll.
En lastbil transporterade tre stora metallrör på flaket. Två av dom var lastade mot framstammen, det tredje hade en dm luft fram.
Ut framför lastbilen körde det ut en buss och tvinga chauffören till en panik bromsning.
Resultatet var att två av rören låg precis där dom skulle men det tredje flög rakt igenom hytten och ut genom framrutan.
Chauffören överlevde men kommer aldrig att gå igen.
Den decimetern spelade ganska stor roll.
Jo, och det är det många inte förstår. Högre vikt ger högre rörelseenergi, och då krävs desto bättre lastning. Just järnrör är särskilt svårt, eftersom de kan ha hög vikt på relativt låg area, eller anslagsyta rättare sagt om röret är ihåligt, och dessutom brukar vara ganska svåra att surra fast på ett tillräckligt bra sätt.Heij83 skrev:Såg ett skräckexempel i lastutbildningen.
En lastbil transporterade tre stora metallrör på flaket. Två av dom var lastade mot framstammen, det tredje hade en dm luft fram.
Ut framför lastbilen körde det ut en buss och tvinga chauffören till en panik bromsning.
Resultatet var att två av rören låg precis där dom skulle men det tredje flög rakt igenom hytten och ut genom framrutan.
Chauffören överlevde men kommer aldrig att gå igen.
Den decimetern spelade ganska stor roll.
I exemplet du gav var ändå röret förstängt enligt lagens mening, men det var alltså ändå inte lämpligt att lasta så.
Det gäller väl inte för vanliga personbilar?O oas skrev:[länk]
Lasten ska motstå en kraft av 80% av vikten framåt, hälften bakåt/åt sidorna. Tolkar man detta som att lasten ska kunna röra sig, så vettefan om man ska lasta något överhuvudtaget... Förstängning är undantaget för rörelsemån, som knipo påpekar. Dock är det max 15 cm glipa som gäller, men man brukar säga 'ungefär en EU-pall'. Se TSFS 2017:25 i länken ovan.
"4 § Bestämmelserna i 11–16§§ gällerendast följande kategorier av nytto-fordon med en konstruktionshastighetsom överstiger 25km/tim och släp-vagnar eller terrängsläp som dras av sådana fordon:
1.Tung lastbil.
2.Tung buss.
3.Hjultraktor T5 med konstruktionshastighetöver 40km/tim.
4.Släpvagn som överstiger 3,5ton och som dras av sådana fordon"
Det är i 16 § som förstänging tas upp.
Det finns inget generellt förbud mot rörelser i last, det är omöjligt att undvika med vissa typer av gods. Vätskor, pellets, sand etc kan naturligtvis röra på sig. Även lösa persedlar i en bil är last och kan och får röra sig.O oas skrev:Lasten ska motstå en kraft av 80% av vikten framåt, hälften bakåt/åt sidorna. Tolkar man detta som att lasten ska kunna röra sig, så vettefan om man ska lasta något överhuvudtaget... Förstängning är undantaget för rörelsemån, som knipo påpekar. Dock är det max 15 cm glipa som gäller, men man brukar säga 'ungefär en EU-pall'. Se TSFS 2017:25 i länken ovan.
Frågan jag citerade tidigare ÄR lite av en kuggfråga. Men får man bara svara ja eller nej så är svaret ja, last får röra på sig. Men inte så långt att det uppstår sådana krafter att den kan komma "fri".
"Tabellen anger vilofriktion och gäller endast om båda kontaktytorna är torra, rena och fria från frost, is och snö. Vid användning av en lastsäkringsmetod som tillåter viss rörlighet för godset (loopsurrning, grimma och rak surrning) bör glidfriktion användas. Glidfriktionen antas vara 70 % av vilofriktionen. "
/M
Det var ju exakt det jag skrev?M Marcus-AA skrev:Det finns inget generellt förbud mot rörelser i last, det är omöjligt att undvika med vissa typer av gods. Vätskor, pellets, sand etc kan naturligtvis röra på sig. Även lösa persedlar i en bil är last och kan och får röra sig.
Frågan jag citerade tidigare ÄR lite av en kuggfråga. Men får man bara svara ja eller nej så är svaret ja, last får röra på sig. Men inte så långt att det uppstår sådana krafter att den kan komma "fri".
"Tabellen anger vilofriktion och gäller endast om båda kontaktytorna är torra, rena och fria från frost, is och snö. Vid användning av en lastsäkringsmetod som tillåter viss rörlighet för godset (loopsurrning, grimma och rak surrning) bör glidfriktion användas. Glidfriktionen antas vara 70 % av vilofriktionen. "
/M
Lasten får röra sig, men då måste den vara förstängd. Dvs den ska som mest kunna röra sig 15 cm i vardera riktning.
Vätskor är förstängda, eftersom de rinner ut mot sidorna på behållaren.
Här kommer en säsongsbetonad lastning för dissekering av trådens expertis. Jag är rätt ovan att lasta fordon, och tycker det är lurigt med fjädringen. Jag har huvudsakligen försökt säkra i ofjädrade delar.
I princip har jag säkrat skotern genom att surra runt teleskop-benen fram:
Sedan satte jag dessutom några mindre spännband som hjälper till att hålla emot krafter som vill flytta skotern bakåt. Dessa tror jag egentligen är onödiga, men det är väl bättre med ett par band för mycket, än några för få:
Till sist det som vållat mig mest huvudbry: Hur jag hindrar bakdelen av skotern att kunna röra sig i sidled. Det finns inget bra ofjädrat bak som jag kan surra i. Att lägga en loop runt bandet skulle nog bara dra sönder det. Jag löste det genom att införskaffa spännband med karbinhake istället för krok:
Då kan spännbanden slacka utan att de släpper från släpet. Jag har bara dragit åt så att banden inte slackar när ekipaget står still. Att dra hårt här skulle motsvara att köra skotern i 80km/h alldeles för tungt lastad. Jag tror inte den är byggd för det. Nu kan skotern fjädra, och banden kan slacka, samtidigt som någon nämnvärd sidorörelse förhindras. Desstom tar det bort risken att skotern gör en framåtvolt i någon extrem situation.
Skoterkapellet är på också, men jag tog ingen bild på det.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
I princip har jag säkrat skotern genom att surra runt teleskop-benen fram:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Sedan satte jag dessutom några mindre spännband som hjälper till att hålla emot krafter som vill flytta skotern bakåt. Dessa tror jag egentligen är onödiga, men det är väl bättre med ett par band för mycket, än några för få:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Till sist det som vållat mig mest huvudbry: Hur jag hindrar bakdelen av skotern att kunna röra sig i sidled. Det finns inget bra ofjädrat bak som jag kan surra i. Att lägga en loop runt bandet skulle nog bara dra sönder det. Jag löste det genom att införskaffa spännband med karbinhake istället för krok:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Då kan spännbanden slacka utan att de släpper från släpet. Jag har bara dragit åt så att banden inte slackar när ekipaget står still. Att dra hårt här skulle motsvara att köra skotern i 80km/h alldeles för tungt lastad. Jag tror inte den är byggd för det. Nu kan skotern fjädra, och banden kan slacka, samtidigt som någon nämnvärd sidorörelse förhindras. Desstom tar det bort risken att skotern gör en framåtvolt i någon extrem situation.
Skoterkapellet är på också, men jag tog ingen bild på det.
Var några år sen jag körde skoter på släpet men har alltid spänt ner fjädringen rätt ordentligt, så att skotern är ett med släpet och inte fjädrar själv. Några 100 mil har det väl blivit utan problem.