Kommer inte ihåg vad vår hette men köpte den via Storel samt ingick 2 dagars kurs.Erik_D skrev:
Alltså bb1 samt bb2 behörigheterna är bara att hämta ut när man jobbat visst antal år i yrket samt gått ellinjen på gymnasiet. För AB behörigheten krävs en relativt djuplodande kurs. Om jag får bestämma tycker ja att alla som kallar sig elektriker skulle ha krav på att ha AB behörighet. Det är i 99% av fallen montörerna som gör jobbet och således oxå behöver förstå vad dom gör. Skulle tippa att 5% av sveriges montörer har AB.
Det behöver ju inte vara någon lightvariant. Jag tycker att behörigheten skall vara baserad på kunskap och uppvisad färdighet. Dvs ett teoretiskt samt ett praktiskt prov. Inte som idag då det är inhämtandet av kunskapen som kollas. Dvs uppvisande av fullgjord utbildning samt intyg på utförd praktik.hempularen skrev:
Med ett sådant system slipper man denna diskussion. Om man anser sig ha färdigheten är det bara att anmäla sig till uppkoppling
. Efter genomförd och godkänd uppkoppling har man behörighet på den nivån. Ett heldags teoriprov samt två heldagar med uppvisande av praktisk färdighet sållar nog bort de flesta med otillräcklig kunskap. Avgift någonstans mellan 5 och 10 tusen.Omvänt borde det vara krav på att installatören har behörighet för jobbet. Om uttrycket "under överinseende av behörig installatör" skall finnas kvar så skall det i princip innebära titta över axeln.
/m
Ska man i så fall dra det till sin spets skulle det behövas en ny "uppkörning", säg vart 5:e år, där de får visa att de inte lagt till sig med "ovanor". Alternativt en övervakande myndighet som gör stickprov.Macce skrev:Om man anser sig ha färdigheten är det bara att anmäla sig till uppkoppling
Men jag har lite känslan att detta handlar om att göra en höna av en fjäder; jag har som sagt inte hört talas om speciellt många elolyckor alls... eller är elektrikernas branschtidning full av skräckhistorier månne?
RilleRock, alla dina "juh" säger mig att du inte jobbat speciellt många år som elektriker...?RilleRock skrev:Vad för pålitliga test kan vi utföra med våra dyra instrument?
Det är juh frågan .
Dessa under är de jag använder mest.
- Spänningsprovning
Man kollar allså från central till enhet har fas/faser, nolla och jord fram och att de sitter på rätt "ställe"
Så att tex inte fasen hamnat på jord i ett vägguttag.
Blir juh inte fel i centralen uttan du märker det när du får det i dig eller kan ha isönder ngt utrustning.
- Kontinuitetstest
Man testar i tex i sista vägguttaget att man verkligen har "riktig" jord fram.Visst kan en vanlig testare mäta det?Din vanliga mätare kommer visa Ok även om vägguttaget bara har en kardel från jorden inkopplad.
Det märker vi med vårt och kan åtgärda felet innan skada sker.För hur kul är det att efter några år ha ett uttag utan jord eller flera om det råkar vara ett misstag mitt på en vägguttagsslinga.
Visst det är hypotetiskt men kan inträffa.
När du skalat upp kabeln kan du skalat för djupt.
Så när du väl spänner dit skruven och puttar in allt i dosan kan tråden släppa med allt utom tex en kardel om man har extrem otur.
Mänskliga faktorn.
- Isolationsprovning
Även kallad meggning. Med hjälp av instrumentet skickar man iväg en mätström på på mellan 50-1000V för att se så inga kortslutningar finns imellan trådarna.
Obs så går detta även att göra på Hf don(sitter ofta i nyare armaturer/lampor) och andra elektroniska enheter om man vet hur man skall
Gör man fel så kan de skadas/gå isönder.
- Kortslutningsström
Man testar så att säkring slår ut vid olika felströmmar och tillräckligt snabbt.
- Test av jordfelsbrytare
Brukar ha testaren i Autoläget för detta test och då testar den följande:
Reaktionstid
Urkopplingsström
Beröingsspänning
Mao den testar automatiskt ett antal ggr så att verkligen Jfb löser ut under rätt felspänning och tillräckligt snabbt.Efter det får man ett snittvärde.
Är det inte inom ramarna så byts den ut.
Om er unge stoppar in ngt i ett väggutag och Jfb inte löser luktar ungen snabbt korv.
Det är vårt testinstrument.
Sverre och Erik va har ni för några?
Hur fungerar "kontinuitetstestet" rent tekniskt?
Hur skall isolationsprovningen utföras för att inte skada Hf-don?
Ursäkta mig då ;DTomtebo skrev:RilleRock, alla dina "juh" säger mig att du inte jobbat speciellt många år som elektriker...?
Hur fungerar "kontinuitetstestet" rent tekniskt?
Hur skall isolationsprovningen utföras för att inte skada Hf-don?
Är ingen gamall ståfil men har 12 år inom yrket
Även delägare i elfirma.
Jobbar både som elmontör, teletekniker samt Ledande montör.
Har vart med farsan sen ja kunde gå så jag har det kanske i blodet
1. Du mäter från jord i centralen till sista jordpunkten på vare slinga.
2. Man lägger ihop fas + nolla och isolationsmäter mot jord.
Nu talar jag återigen emot mina hempularambitioner. Men,
Elfel är en väldigt vanlig brandorsak.
Att ha respek för el handlar faktiskt även om att ex. byta ut gamla TV apaprater osv.
Jag är 47 år, jag har upplevt 2 brandincidenter i hemmet (blev aldrig brand men brandkårsutryckning och uppbrutna golv och tak). En nära släkting äger ett litet hyreshus som brann ner till grunden. Samtliga elfel, visserligen bara installationsrelaterat vid ett tillfälle, en skadad isolering i en kabel i gammalt plåtrör i golvet på mitt barndomsrum. Det skulle upptäckts om elektrikern som gjorde instalaltionen 10 år tidigare använt isolationsprovare. Nu började det pyra, metallröret var vitglödgat när brandkåren frilade det, bjälken det satt mot var kolnad. Detta hände för 30 år sedan, men bara för 2 år sedan var vi tvugna att kalla på brandkåren sedan ett lysrör inbyggt i vårt kökstak stått och blinkat någon dag, drosseln blev så varm att taket förkolnade och brandkåren bröt upp det för att kontrollera att det inte börjat pyra i spånisoleringen ovanför. Om jag minns rätt så mätte dom upp 215 grader i sågspånen 15 minuter efter att vi stängt av elen. Drosseln hade deformerats av värmen. Det var ju iosfs inget instalaltionsfel. Hyreshuset brann ned för att en 30 år gammal TV började brinna, och första räddningsstyrkan som räddade lägenhetsinnehavaren (90 år gammal) glömde stänga dörren efter sig, trapphuset blev som en blåslampa, och övriga boende fick hoppa från (vissa) 2 trappor innan brankåren hann fram, på 6 minuter. Och sedan dessutom incidenten med lossad PEN ledare jag nämnde i tidigare medelande, men det drabbade mina grannr inte min trappuppgång. Där var ju också ren tur att det inte började brinna. En kabelTV dekoder låg som en glödande plastklump ovanpå den lika förstörda TVn.
Förtydligande.hempularen skrev:
Vem som helst kan dom inte anställa eftersom föreskriften säger "yrkesman under överinseende av elenstallatör"
En elinstallatör skall se till att den som utför elinstallationer under hans överinseende har tillräckliga kunskaper och färdigheter som erfodras. Yrkesmannen och elinstallatören vara anställda inom samma företag.
Det är den behöriga installatören som åker dit om det händer något.
För varje arbete skall det finnas en organisations plan som vissar vilka yrkesmän elinstallatören har överinseende.
Har man BB1 och BB2 kan man inte utföra några nyinstallationer, eftersom man inte från dra installationsrör och man inte får dra nya gruppledningar.
Inträffade inte de flesta av dessa vid arbeten med högspänningsanläggningar i industrier, eller likt den tragiska dödsolyckan under skogsröjningen längs ellinjer efter stormen i vintras?MickeM skrev:
Vet du hur många som var i privata bostäder under dessa tio år? Är inte dessa ytterligt sällsynta? (Jag har i alla fall den uppfattningen - rätt eller fel?)
Jag kan inte fördelingen i huvudet då får jag leta upp rapporten och återkomma.
Man delar upp olyckorna på yrkesmän, lekmän på arbetet och fritidsolyckor.
De flesta olyckorna där yrkesmän är inblandade beroro på att man inte spänningsprovat skärmat av och/eller vidtagit andra säkerhetsårgärder.
När det gäller lekmän är det oftast någon form av tekniskt fel.
Vad gäller fritidsolyckorna så finns mycket dåligt underlag eftersom dessa oftast inte anmäls.
Under perioden var det 6 stycken som dog i "fritidsolyckor".
Man delar upp olyckorna på yrkesmän, lekmän på arbetet och fritidsolyckor.
De flesta olyckorna där yrkesmän är inblandade beroro på att man inte spänningsprovat skärmat av och/eller vidtagit andra säkerhetsårgärder.
När det gäller lekmän är det oftast någon form av tekniskt fel.
Vad gäller fritidsolyckorna så finns mycket dåligt underlag eftersom dessa oftast inte anmäls.
Under perioden var det 6 stycken som dog i "fritidsolyckor".