Det uppskattas, Badtastex! De där översta spröjsen får mig nästan lite sjösjuk, har faktiskt inte sett sådana förut, intressant! Ozean, din typ av spröjsmöten! 
Ser ut att vara första halvan 1800-tal, tunn fin mittpost. Det har suttit stapelgångjärn på dem, men fönstrena verkar vara fastspikade nu...?
Ser ut att vara första halvan 1800-tal, tunn fin mittpost. Det har suttit stapelgångjärn på dem, men fönstrena verkar vara fastspikade nu...?Processen att ta fram färdigdimensionerade bitar till bågar (och karmar) från okantat virke innehåller ganska många delmoment och beslut som måste tas under vägens gång. Mitt okantade virke är runt 5 meter långt, med torksprickor i mitten. I ideala fall kan man få fyra bågstycken i bredd.
Skall man börja med att kapa virket, eller först klyva det på mitten? Fördelen med att klyva virket först är att det är lättare att hitta lämpliga kapsnitt eftersom det då finns färre antal knastar på varje halv 5-metersdel. För de aktuella bågarna valde jag ändå att kapa först (med sänksåg), så slapp jag flytta runt styrskenan längsmed virket:
Det är inte alltid lätt att finna bra kapsnitt, eftersom man vill undvika kvistar på olämpliga ställen; för ytterbågar vill man inte ha kvistar alls. Knastarna på virket syns oftast bara på ena sidan virket, och det kan vara svårt utifrån att se hur de går inne i virket:
Dessutom ligger knastarna gärna mot mitten av virket, d.v.s. i kärnvirket. Det gäller alltså att planera sina kap noga!
Efter kapningen klöv jag de breda bitarna på mitten vid torrsprickorna. Även detta gjordes med sänksåg och styrskena. Därefter kantades bitarna i bordssågen (de kan också kantas med sänksågen innan klyvningen):
Det sägs att fuktkvoten för fönstervirke är perfekt runt 12%. En test av virkets fuktkvot gav ett mycket bra resultat:
Nu hade jag fått plankor redo för riktning (en sida och kant) med dessa verktyg:
Förutom winding sticks och straight edges - samt lilla vinkeln för kanten - så brukar jag testa om bredsidan är platt genom att vända sidan ner mot bordet och kolla om plankan vickar. Ibland blir plankan sämre när jag jobbar med den, så jag måste fortfarande förbättra min hyvlingsteknik, t.ex. genom att bara använda tekniken med winding sticks och straight edges. Jag misslyckades t.o.m. med en planka, som till slut blev för tunn, så det blev till att kapa en ny bit från virket:
Alla plankor är markerade med vilka bågbitar jag tror jag kan få ut av plankorna, vilket också noteras på papper för att kunna hålla koll på allt. Detta kan ändras om kommande hyvling och sågning påvisar okända sprickor och/eller knastar.
Nu var plankorna redo för planhyvling...
...till slutlig tjocklek med min lilla lunchbox:
Bordssågning gav sedan två parallella kanter.
Virket var nu grovdimensionerat, och det var dags att såga ut varje enskild bågbit. Först klövs plankorna till slutliga bågbitsbredder och därefter kapades de till slutliga längder (innan kapningen planhyvlades för en andra gång de bitar som skulle bli innerbågar, eftersom de skulle vara något tunnare än ytterbågarna):
Snitten blev fina om man förde kapsågen långsamt genom virket. Ibland kapade jag 4 stycken samtidigt, och då tejpade jag sista biten för att säkra ett fint snitt. Vid kapningen blev det ett antal bitar över som kan vara bra att ha vid kommande fogning och fräsning.
Nu ligger alla bitar - uppdelade i ytterbågar, innerbågar och innerbågar för stallfönstren - redo för ihopsättning:
Morgonen efter att alla bitarna blev färdiga kom jag på att jag hade kapat innerbågarnas under- och överstycken för korta...!!!
Innerbågarna blir med den kortare längden inte överlappande - halv om halv - i mötet mellan två innerbågar mot mittposten. Men eftersom de skall sitta i ett kallutrymme och inte har samma behov av tätning som i ett varmutrymme så spelar det mindre roll, så jag kör på ändå.
Skall man börja med att kapa virket, eller först klyva det på mitten? Fördelen med att klyva virket först är att det är lättare att hitta lämpliga kapsnitt eftersom det då finns färre antal knastar på varje halv 5-metersdel. För de aktuella bågarna valde jag ändå att kapa först (med sänksåg), så slapp jag flytta runt styrskenan längsmed virket:
Det är inte alltid lätt att finna bra kapsnitt, eftersom man vill undvika kvistar på olämpliga ställen; för ytterbågar vill man inte ha kvistar alls. Knastarna på virket syns oftast bara på ena sidan virket, och det kan vara svårt utifrån att se hur de går inne i virket:
Dessutom ligger knastarna gärna mot mitten av virket, d.v.s. i kärnvirket. Det gäller alltså att planera sina kap noga!
Efter kapningen klöv jag de breda bitarna på mitten vid torrsprickorna. Även detta gjordes med sänksåg och styrskena. Därefter kantades bitarna i bordssågen (de kan också kantas med sänksågen innan klyvningen):
Det sägs att fuktkvoten för fönstervirke är perfekt runt 12%. En test av virkets fuktkvot gav ett mycket bra resultat:
Nu hade jag fått plankor redo för riktning (en sida och kant) med dessa verktyg:
Förutom winding sticks och straight edges - samt lilla vinkeln för kanten - så brukar jag testa om bredsidan är platt genom att vända sidan ner mot bordet och kolla om plankan vickar. Ibland blir plankan sämre när jag jobbar med den, så jag måste fortfarande förbättra min hyvlingsteknik, t.ex. genom att bara använda tekniken med winding sticks och straight edges. Jag misslyckades t.o.m. med en planka, som till slut blev för tunn, så det blev till att kapa en ny bit från virket:
Alla plankor är markerade med vilka bågbitar jag tror jag kan få ut av plankorna, vilket också noteras på papper för att kunna hålla koll på allt. Detta kan ändras om kommande hyvling och sågning påvisar okända sprickor och/eller knastar.
Nu var plankorna redo för planhyvling...
...till slutlig tjocklek med min lilla lunchbox:
Bordssågning gav sedan två parallella kanter.
Virket var nu grovdimensionerat, och det var dags att såga ut varje enskild bågbit. Först klövs plankorna till slutliga bågbitsbredder och därefter kapades de till slutliga längder (innan kapningen planhyvlades för en andra gång de bitar som skulle bli innerbågar, eftersom de skulle vara något tunnare än ytterbågarna):
Snitten blev fina om man förde kapsågen långsamt genom virket. Ibland kapade jag 4 stycken samtidigt, och då tejpade jag sista biten för att säkra ett fint snitt. Vid kapningen blev det ett antal bitar över som kan vara bra att ha vid kommande fogning och fräsning.
Nu ligger alla bitar - uppdelade i ytterbågar, innerbågar och innerbågar för stallfönstren - redo för ihopsättning:
Morgonen efter att alla bitarna blev färdiga kom jag på att jag hade kapat innerbågarnas under- och överstycken för korta...!!!
Innerbågarna blir med den kortare längden inte överlappande - halv om halv - i mötet mellan två innerbågar mot mittposten. Men eftersom de skall sitta i ett kallutrymme och inte har samma behov av tätning som i ett varmutrymme så spelar det mindre roll, så jag kör på ändå.
Redigerat:
Tackar som frågar!
Jag hade ju hoppats ha alla bågar färdiga för glasning nu, men tiden verkar rusa fram på steroider för tillfället...
Alla sidostycken är slitsade och spröjshålen är färdiga. När jag skulle göra tapparna insåg jag att det skulle innebära hundratals vinkelräta fräsningar, och att om jag någonsin skulle skaffa justerbord så var det dags nu! Sagt och gjort:
Det går betydligt smidigare med justerbordet!
Men efter att ha fräst några gånger så förstod jag att mitt stora frässtål hade blivit för slött (den där fräsvaggan slet nog ganska bra på stålet, skönt att ha fimpat den). Efter fåfänga försök att slipa stålet gav jag upp och beställde ett nytt 40mm-stål, och det lär förhoppningsvis dyka upp i morgon.
Så lite hinder, väntetider och en del annat har det varit, och där försvann augusti ur sikte...
Jag hade ju hoppats ha alla bågar färdiga för glasning nu, men tiden verkar rusa fram på steroider för tillfället...
Alla sidostycken är slitsade och spröjshålen är färdiga. När jag skulle göra tapparna insåg jag att det skulle innebära hundratals vinkelräta fräsningar, och att om jag någonsin skulle skaffa justerbord så var det dags nu! Sagt och gjort:
Det går betydligt smidigare med justerbordet!
Men efter att ha fräst några gånger så förstod jag att mitt stora frässtål hade blivit för slött (den där fräsvaggan slet nog ganska bra på stålet, skönt att ha fimpat den). Efter fåfänga försök att slipa stålet gav jag upp och beställde ett nytt 40mm-stål, och det lär förhoppningsvis dyka upp i morgon.
Så lite hinder, väntetider och en del annat har det varit, och där försvann augusti ur sikte...
Alltid roligt att se dina framsteg! Ja, justerbordet är guld värt. Har ett som jag normalt har på bordet för bänksågen. Tappar brukar jag göra i denna bänksåg istället för fräsen, men det går ju säkert fortare att köra med fräsen.Microkatten skrev:
Tackar som frågar!
Jag hade ju hoppats ha alla bågar färdiga för glasning nu, men tiden verkar rusa fram på steroider för tillfället...
Alla sidostycken är slitsade och spröjshålen är färdiga. När jag skulle göra tapparna insåg jag att det skulle innebära hundratals vinkelräta fräsningar, och att om jag någonsin skulle skaffa justerbord så var det dags nu! Sagt och gjort:
[bild]
Det går betydligt smidigare med justerbordet!
Men efter att ha fräst några gånger så förstod jag att mitt stora frässtål hade blivit för slött (den där fräsvaggan slet nog ganska bra på stålet, skönt att ha fimpat den). Efter fåfänga försök att slipa stålet gav jag upp och beställde ett nytt 40mm-stål, och det lär förhoppningsvis dyka upp i morgon.
Så lite hinder, väntetider och en del annat har det varit, och där försvann augusti ur sikte...
Fick hem nya frässtålet idag. Provkörde. Herreduminskapare. Mina fönsterstycken har förvandlats till smör!
Verktygstokig
· Halland
· 7 548 inlägg
Dags att lämna in det gamla frässtålet till slipning då så det är redo när det nya börjar slöa till?
Den förra sliparen (inga namn nämnda, men det har något med en väldigt liten katt att göra..) misslyckades totalt med att slipa frässtålet, men du menar alltså att det finns folk som vet hur man slipar superslöa skaftfrässtål?
Oj, nu blev här panik!!
Tanken är att bredden på de lösa innerbågarna skall vara större än bredden på ytterbågarna, eftersom innerbågarna skall mötas över mittposten. Dock skall själva glasbredden (den synliga delen på över/understycke) vara lika, och innerbågarna har istället ett bredare sidostycke vid mittposten.
Jag fräste precis klart tapparna (förutom kontraprofilen) och noterade till min fasa att den synliga (glasets) bredden på inner- och ytterbåge skiljer sig åt en halv cm:
Vojne, vojne!!!
Enligt mina anteckningar skall ytterbågarnas under/överstycken vara 455mm, men någonstans på vägen från karmmätningen till kapningen har jag missat 5 mm! €$£@£$£@!!
Eftersom karmarnas båghål sinsemellan varierade max ca 3mm så var dock 455mm måttat för att hyvla ner varje båge till individuell bredd. Efter att i panik rusat till karmarna och passat in ett ytterbågstycke i varje båghål så visade det sig att de fortfarande är användbara! Puuuhhh!!! Inga marginaler kvar dock, och glasen i innerbågen kommer att vara 5mm bredare, vilket går att leva med.
Detta är den andra grova missen jag gjort med bågarna, men i båda fallen har det gått att fortsätta ändå, ta i trä! Men jag lever farligt...nu måste jag vila upp mig efter denna pärs!
Tanken är att bredden på de lösa innerbågarna skall vara större än bredden på ytterbågarna, eftersom innerbågarna skall mötas över mittposten. Dock skall själva glasbredden (den synliga delen på över/understycke) vara lika, och innerbågarna har istället ett bredare sidostycke vid mittposten.
Jag fräste precis klart tapparna (förutom kontraprofilen) och noterade till min fasa att den synliga (glasets) bredden på inner- och ytterbåge skiljer sig åt en halv cm:
Vojne, vojne!!!
Enligt mina anteckningar skall ytterbågarnas under/överstycken vara 455mm, men någonstans på vägen från karmmätningen till kapningen har jag missat 5 mm! €$£@£$£@!!
Eftersom karmarnas båghål sinsemellan varierade max ca 3mm så var dock 455mm måttat för att hyvla ner varje båge till individuell bredd. Efter att i panik rusat till karmarna och passat in ett ytterbågstycke i varje båghål så visade det sig att de fortfarande är användbara! Puuuhhh!!! Inga marginaler kvar dock, och glasen i innerbågen kommer att vara 5mm bredare, vilket går att leva med.
Detta är den andra grova missen jag gjort med bågarna, men i båda fallen har det gått att fortsätta ändå, ta i trä! Men jag lever farligt...nu måste jag vila upp mig efter denna pärs!
Då var kittfalsarna, kvartsprofilen på insidan och dess kontraprofil klara, d.v.s all fräsning!
Utan större missöden, vad jag vet nu, men jag har å andra sidan inte provmonterat fogarna...
Den egentillverkade featherboarden var utmärkt att använda, speciellt för spröjsen, då fjädern har så bra stabiliserande verkan. Föredrar faktiskt den framför Festools lösning; får modifiera min vertikala variant - som endast klarar högre arbetsstycken - så jag slipper den där stången som sticker ut:
Det nya justerbordet, finfint!
För att undvika flisning av kvartsprofilen vid vinkelräta kontraprofilfräsningen så tillverkade jag ett kontraprofilfräsningsflisskydd (lång svårt ord!) som Daniel föreslog i början av denna tråd. Fungerade bra:
De två klossarna bak (en för ytter-, en för innerbågarna, eftersom dessa har olika tjocklek) på bilden är skydden.
En sak som är lite irriterande är att fräsbordets anhåll bara går att flytta manuellt, vilket gör det svårt att ställa in en helt korrekt position. Jag skulle vilja ha någon form av justeringsskruv istället. När jag fräste vinkelrät med justerbordet - t.ex. kontraprofilen - så använde jag anhållet bara som ett stopp. Kom då på att jag kunde använda justerskruven som finns bara för den ena sidan och skjuta/ta bort den andra sidan, vilket förenklade fininställningen betydligt:
Då är det "bara" kvar att kapa spröjstapparna och passa in spröjsen i sina tapphål, provmontera och justera fogarna, såga pinnar, pinna ihop bågarna, anpassa varje båge till respektive karm, fixa gång/hörnjärn, montera gång/hörnjärn, slipning, grundning, målning, fixa glas, skära glas, kitta, måla igen, montera karm och säkert någonting till jag glömt!
Utan större missöden, vad jag vet nu, men jag har å andra sidan inte provmonterat fogarna...
Den egentillverkade featherboarden var utmärkt att använda, speciellt för spröjsen, då fjädern har så bra stabiliserande verkan. Föredrar faktiskt den framför Festools lösning; får modifiera min vertikala variant - som endast klarar högre arbetsstycken - så jag slipper den där stången som sticker ut:
Det nya justerbordet, finfint!
För att undvika flisning av kvartsprofilen vid vinkelräta kontraprofilfräsningen så tillverkade jag ett kontraprofilfräsningsflisskydd (lång svårt ord!) som Daniel föreslog i början av denna tråd. Fungerade bra:
De två klossarna bak (en för ytter-, en för innerbågarna, eftersom dessa har olika tjocklek) på bilden är skydden.
En sak som är lite irriterande är att fräsbordets anhåll bara går att flytta manuellt, vilket gör det svårt att ställa in en helt korrekt position. Jag skulle vilja ha någon form av justeringsskruv istället. När jag fräste vinkelrät med justerbordet - t.ex. kontraprofilen - så använde jag anhållet bara som ett stopp. Kom då på att jag kunde använda justerskruven som finns bara för den ena sidan och skjuta/ta bort den andra sidan, vilket förenklade fininställningen betydligt:
Då är det "bara" kvar att kapa spröjstapparna och passa in spröjsen i sina tapphål, provmontera och justera fogarna, såga pinnar, pinna ihop bågarna, anpassa varje båge till respektive karm, fixa gång/hörnjärn, montera gång/hörnjärn, slipning, grundning, målning, fixa glas, skära glas, kitta, måla igen, montera karm och säkert någonting till jag glömt!
Jag hade samma bekymmer med mitt Festool fräsanhåll. Jag löste problemet med hemmagjorda mikrojusteringar som fungerade utmärkt. När jag sålde Basis-fräsinsatsen gav jag mikrojusteringarna till Daniel_N, som beskrev dem här på forumet. Jag tror inte att han använder dem längre.
Tillägg: Här är Daniels tråd:
https://www.byggahus.se/forum/threa...ol-basis-cms-fraesbord-a-la-maetgubbe.147453/
Tillägg: Här är Daniels tråd:
https://www.byggahus.se/forum/threa...ol-basis-cms-fraesbord-a-la-maetgubbe.147453/
Redigerat:
Microjusteringarna funkade bra, fast blev lite meckiga när man skulle flytta anhållet lite längre. Idag använder jag varken justeringarna eller fräsbordet längre, blir vertikalfräs istället. Fräsbordet är tom till salu.mattiasp skrev:
Där ser man, tack för info, @mattiasp och @Daniel_N! Får fundera på en liknande lösning, men kanske inte just nu. Även Festool har sina fläckar, som Daniel sa i den gamla tråden. Featherboards, mikrojustering av anhåll och avsaknad av tracks på bordet. Jag börjar förstå varför man vill tillverka sitt eget fräsbord!
Lånar tråden för att visa ett sätt att tappa ihop fönster för att slippa ta hänsyn till falser och motprofiler.
Håller på och gör en helt ny port med överljus till ett 20-talshus.
Överljuset sitter i en fast båge och har lite kul dekorer. Jag tänker mig då förstås att jag gör en helt vanlig (nåja) båge som jag tar med för sig när jag monterar. Då slipper jag montera karmaset (1640 x 2940) med ett svintungt P6B glas i toppen.
Jag började med att göra laminerade ämnen. Visst hade det gått fortare att hyvla upp massiv ek. Men massivt virke kan få för sig saker. Bli krokigt dagen efter och liknande. Dessutom visar erfarenheten att laminerade fönster och dörrdelar rör sig mindre. De spricker inte och vrider sig inte heller.
Därför värt någon extratimme för att kunna lita på att det håller över tid.
Har inga bilder på ämnen. Inte mycket att se heller. Raka pinnar som riktats och planhyvlats och kapats.
Jag kapade allt i stumt mått. Meningen är att det skall vara 3mm luft på tre sidor när det är monterat. Det ger mig 6mm att justera med på bredden och 3mm på höjden efter att ramen är ihoplimmad.
Frånsågen anväönde jag för att provköra tappar och slitsar.
Steg ett är att såga en liten gering på insidan av alla delar. Både de stående och de liggande.
Därefter sågar jag bort överskottet utanför geringen.
Efter det så sågar jag alla tappar.
Tapparna är då lika mycket smalare och kortare som djupet på geringen.
Hur det ser ut ihopsatt ser ni i förgrunden.
Efter att ha sågat klart alla delar i bågen så kortade jag ner tapparna 1mm för att kunna trycka ihop limfogarna med knektar. Går tapparna ända ut så kommer trycket bara på tappen.
Knekten på mitten sitter där för att en av de långa bitarna lik förbannat hade en svag böj. Geringarna ger ett distinkt stopp. Så det är väldigt enkelt att få allt precis där det skall vara. Bara och dra åt spännverktygen så lägger sig allt tillrätta.
Notera de tunna mdfbitarna jag skjutit in under de långa knektarna. Missar man det så blir det fula märken efter knektarna där.
Det här är sådant som snickare gillar. När jag lyfte upp för att se om undersidan var lika fin som ovansidan. Då har limmet trängt ut jämt i alla fogar.
När bågen satt i spänn gjorde jag ämnen till dekorerna.
Sedan fick det räcka för i dag.
Några fräsningar kvar att göra. Samt glaslister.
Kunde inte motstå en tanke som jag fick om provbitarna.
Borrade upp axelhål och slipade till på fri hand. Blev ett par gångjärn
Eller fällkonsoler. Något hittar jag väl på...
Mvh Findus
Håller på och gör en helt ny port med överljus till ett 20-talshus.
Överljuset sitter i en fast båge och har lite kul dekorer. Jag tänker mig då förstås att jag gör en helt vanlig (nåja) båge som jag tar med för sig när jag monterar. Då slipper jag montera karmaset (1640 x 2940) med ett svintungt P6B glas i toppen.
Jag började med att göra laminerade ämnen. Visst hade det gått fortare att hyvla upp massiv ek. Men massivt virke kan få för sig saker. Bli krokigt dagen efter och liknande. Dessutom visar erfarenheten att laminerade fönster och dörrdelar rör sig mindre. De spricker inte och vrider sig inte heller.
Därför värt någon extratimme för att kunna lita på att det håller över tid.
Har inga bilder på ämnen. Inte mycket att se heller. Raka pinnar som riktats och planhyvlats och kapats.
Jag kapade allt i stumt mått. Meningen är att det skall vara 3mm luft på tre sidor när det är monterat. Det ger mig 6mm att justera med på bredden och 3mm på höjden efter att ramen är ihoplimmad.
Frånsågen anväönde jag för att provköra tappar och slitsar.
Steg ett är att såga en liten gering på insidan av alla delar. Både de stående och de liggande.
Därefter sågar jag bort överskottet utanför geringen.
Efter det så sågar jag alla tappar.
Tapparna är då lika mycket smalare och kortare som djupet på geringen.
Hur det ser ut ihopsatt ser ni i förgrunden.
Efter att ha sågat klart alla delar i bågen så kortade jag ner tapparna 1mm för att kunna trycka ihop limfogarna med knektar. Går tapparna ända ut så kommer trycket bara på tappen.
Knekten på mitten sitter där för att en av de långa bitarna lik förbannat hade en svag böj. Geringarna ger ett distinkt stopp. Så det är väldigt enkelt att få allt precis där det skall vara. Bara och dra åt spännverktygen så lägger sig allt tillrätta.
Notera de tunna mdfbitarna jag skjutit in under de långa knektarna. Missar man det så blir det fula märken efter knektarna där.
Det här är sådant som snickare gillar. När jag lyfte upp för att se om undersidan var lika fin som ovansidan. Då har limmet trängt ut jämt i alla fogar.
När bågen satt i spänn gjorde jag ämnen till dekorerna.
Sedan fick det räcka för i dag.
Några fräsningar kvar att göra. Samt glaslister.
Kunde inte motstå en tanke som jag fick om provbitarna.
Borrade upp axelhål och slipade till på fri hand. Blev ett par gångjärn
Eller fällkonsoler. Något hittar jag väl på...
Mvh Findus