Eld skrev:
Ja priserna på exklusiva adresser drivs av fåfänga, inget annat.
Vad är fåfänga för dig i detta påstående? Det låter som att du pratar om dyra märkeskläder.

Många vill på supercentralt, nära storstadspuls, med stort utbud av butiker, arenor, muséer, teatrar, gym, nattklubbar och långt ifrån segregerade getton.
Nu stämmer inte allt detta in på mig men jag förstår de som lockas av att bo på "fina gatan".
Det har ingenting med fåfänga att göra.
 
Mekanismen bakom att man är beredd att betala det premiumpris som behövs för att bo på "fina gatan" är samma som den att man vill ha exklusiva märkeskläder. Fåfänga.
 
Ja sen har vi förstås också de som har så gott om pengar att de inte alls behöver bry sig om vad saker och ting kostar.
 
Eld skrev:
Mekanismen bakom att man är beredd att betala det premiumpris som behövs för att bo på "fina gatan" är samma som den att man vill ha exklusiva märkeskläder. Fåfänga.
O
Kan vi anta att du inte bor i centralt läge oavsett ort?

Jag bor centralt och jobbar ju i byggbranschen. Många hantverkare och andra jag träffar i mitt yrke tycker det låter sjukt dyrt att bo i centrum med tanke på vad lägenheterna kostar. De raljerar ofta över priserna och att man minsann kan få ett stort hus på landet för halva priset.

Jag har delvis tröttnat på detta raljerande och brukar då köra en liten övning med dem och gå igenom de kostnader de har för att bo som de gör: dubbla bilar, bränslekostnader och annat som kommer på köpet när man har 3-4 mils körning enkel resa till jobbet osv. I regel kostar dessa saker så mycket mer att deras fasta kostnader för boende och pendling är större än mina trots att vår lägenhet kanske kostar dubbelt så mycket i inköp.

Sedan kan vi lägga till tidsaspekten. Jag har 5 min körning till jobbet och hem tar det ca 10 p.g.a. trafik. Jag hade nog kunnat cykla hem snabbare om jag hade velat och inte hade några ärenden att uträtta.

Så läget för min del handlar inte om fåfänga utan om att allting blir så mycket enklare för oss så som vi lever våra liv. Sen har vi ändå bil så vi kan köra som vi vill. Är man ute och käkar på stan så har vi 3-4 min promenad hem medan många av våra vänner får ta tåg eller taxi för 300-600 kr istället.
 
Redigerat:
  • Gilla
Peter2400
  • Laddar…
Eld skrev:
Mekanismen bakom att man är beredd att betala det premiumpris som behövs för att bo på "fina gatan" är samma som den att man vill ha exklusiva märkeskläder. Fåfänga.

Jag hävdar ändå att det är olika orsaker.
Märkeskläder är i min värld mera kopplat till prestige. Många vill visa upp sig i "fina kläder" som är dyra och inger status. Som tex att köra en nyare dyr bil, fast att man egentligen inte är bilinresserad eller kan så speciellt mycket om bilar. än mindre kan köra de.

Boendet handlar mera om att man vill bo "där man tycker allt händer" och där det vimlar av folk och liv. Nära nöjen och utbud som inte finns i mer glesbebyggda områden.
Så är det iaf med de jag känner som bor "mitt i smeten".
 
Professorn kommer att få fel, förr eller senare.
Låga räntor, bostadsbrist och folks fåfänga att blåsa upp icke substantiella värden gör bara fallhöjden ännu större.
 
falkn skrev:
O
Kan vi anta att du inte bor i centralt läge oavsett ort?

Jag bor centralt och jobbar ju i byggbranschen. Många hantverkare och andra jag träffar i mitt yrke tycker det låter sjukt dyrt att bo i centrum med tanke på vad lägenheterna kostar. De raljerar ofta över priserna och att man minsann kan få ett stort hus på landet för halva priset.

Jag har delvis tröttnat på detta raljerande och brukar då köra en liten övning med dem och gå igenom de kostnader de har för att bo som de gör: dubbla bilar, bränslekostnader och annat som kommer på köpet när man har 3-4 mils körning enkel resa till jobbet osv. I regel kostar dessa saker så mycket mer att deras fasta kostnader för boende och pendling är större än mina trots att vår lägenhet kanske kostar dubbelt så mycket i inköp.

Sedan kan vi lägga till tidsaspekten. Jag har 5 min körning till jobbet och hem tar det ca 10 p.g.a. trafik. Jag hade nog kunnat cykla hem snabbare om jag hade velat och inte hade några ärenden att uträtta.

Så läget för min del handlar inte om fåfänga utan om att allting blir så mycket enklare för oss så som vi lever våra liv. Sen har vi ändå bil så vi kan köra som vi vill. Är man ute och käkar på stan så har vi 3-4 min promenad hem medan många av våra vänner får ta tåg eller taxi för 300-600 kr istället.
Jag tror faktiskt att vi pratar förbi varandra här. När jag skriver "fina gatan" så syftar jag inte på att man tex vill bo i en viss stadsdel i Stockholm, vilket förvisso kan vara dyrt nog. Eller att man vill ha en vacker utsikt eller strandtomt. Vilket är en helt rationell önskan. Jag syftar på dem som inte kan tänka sig att bo någon annanstans än på en viss gata eller till och med vissa gatnummer på en viss gata. Då handlar det inte längre om att man vill ha ett bra läge utan det handlar om att man vill tillhöra ett grupp människor som ser sig själva som finare än andra. Fåfänga.

Jag bor förövrigt själv hyfsat centralt i Stockholm, tycker jag själv, trots att det är utanför tullarna. Men jag vet att det finns människor som tycker att mer än två kvarter från Karlaplan är katastrof och att norr om Karlaplan också är uteslutet. (Som ett enstaka exempel.)
 
  • Gilla
Ulric och 1 till
  • Laddar…
MagHam skrev:
Professorn kommer att få fel, förr eller senare.
Låga räntor, bostadsbrist och folks fåfänga att blåsa upp icke substantiella värden gör bara fallhöjden ännu större.

Det har pratats om bubbla och en annalkande bostadskrasch i många år nu.
Folks försmak för vissa områden har alltid funnits.

Det som drar upp priserna nu är bristen på bostäder, bristen på mark som privatpersoner och företag får bygga på, enorm invandring/ökad befolkning, en internationell trend som kallas urbanisering samt givetvis ränteläget.

Ränteläget kommer att ändras, räntan kommer att stiga men ingen tror på att kraftigt stigande ränta inom en nära överblickbar tid.
De övriga orsakerna kommer inte att minska.

Så vad skulle behöva inträffa för att en krasch skulle inträffa? En liknande den spekulationsuppbyggda krisen som kom 1992(ca), då priserna var tillbaka efter 3år på samma eller en högre nivå.

Jag tror mer på en annalkande ekonomiskt kris för landet, som får prisökningen att helt upphöra i många områden, om ett eller ett par år.
samtidigt som priserna i vissa trygga och trevliga områden i storstädernas välmående villakvarter kommer att fortsätta att öka
 
Om vi tar Stockholm som exempel så finns det en risk i att det blir så svårt för företagen att rekrytera pga bostadsbrist/bostadspriser att företagen väljer att flytta sin verksamhet för att kunna fortsätta utvecklas. Det skulle kunna skapa en negativ spiral med utflyttning av företag och människor som får priserna att vända neråt. En trend som sedan förstärks av att de tilltänkta bostadsköparna förlorar tron på att en bostad är en säker placering vilket sänker priserna osv. Om en sådan negativ spiral skulle starta så kommer den bli oerhört svår att vända.
 
Jag har svårt att se att det skulle leda till en spriral, även om scenariot kan bli ett faktum.
Rekryteringsunderlaget i sthlm med omnejd kommer att förbli högt under många långa år.
En stor nackdel är också att det inte finns hyrrätter att få omgående.

Men jag tror också att andra större städer nära storstadsregioner är de som kommer att växa snabbast om ett par år.
Företag flyttar ut fån citykärnan till förorten och folk kan billigt få tag i bostad inom en radie på 30-40min med bil.

En sak man inte ska glömma är också att många större företag har tillgång till många lägenheter som anställda kan hyra när de fått anställning och snabbt behöver bostad. Jag vet flera som bor eller har bott så.
 
Det behövs väl bara att räntorna ökar så kommer många inte längre att ha råd med sin dyra bostad, och när många plötsligt måste "byta ner sig" för att få råd att bo så kommer såklart priserna att sjunka.

När vi köpte hus kalkylerade vi med köpeskillingen som en kostnad, vi hade inte alls med i kalkylen att huset eventuellt skulle öka i värde. Vi tittade på vilken månadskostnad vi hade råd med och hur länge vi räknade med att bo i huset.
 
För det första tror jag inte på någon snabb räntehöjning. Det kommer gå långsamt. För det andra tror jag inte heller att det är särskilt många som blir tvungna att sälja bostaden pga en räntehöjning, de kommer dra in på allt annat istället vilket i det stora perspektivet minskar konsumtionen och bromsar räntehöjningarna.
 
  • Gilla
henq och 1 till
  • Laddar…
Nerre skrev:
Det behövs väl bara att räntorna ökar så kommer många inte längre att ha råd med sin dyra bostad, och när många plötsligt måste "byta ner sig" för att få råd att bo så kommer såklart priserna att sjunka.

När vi köpte hus kalkylerade vi med köpeskillingen som en kostnad, vi hade inte alls med i kalkylen att huset eventuellt skulle öka i värde. Vi tittade på vilken månadskostnad vi hade råd med och hur länge vi räknade med att bo i huset.
Om räntan ska öka så krävs ju en inflation först. Inflation styrs framför allt av konsumtionen vilken inte lär öka utan höjda löner. Därmed kommer folk också ha mer i plånboken när räntan väl stiger. Kanske inte tillräckligt för att täcka hela ökningen, men näst intill.
 
Eld skrev:
För det första tror jag inte på någon snabb räntehöjning. Det kommer gå långsamt. För det andra tror jag inte heller att det är särskilt många som blir tvungna att sälja bostaden pga en räntehöjning, de kommer dra in på allt annat istället vilket i det stora perspektivet minskar konsumtionen och bromsar räntehöjningarna.
Det är exakt det där resonemanget som leder till en bubbla:)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.