Parkslide - varning för att köpa hus/tomt med parkslide

[Daniel 109]

Det är för sent att söka patent när metoden är publicerad.

 

[STB]

GK100, har du möjligtvis någon beskrivning på hur du gjorde? Jag tittade tillbaka lite och fann bara lite luddiga saker så som DC, konstant ström och natriumhydroxid. Jag skulle vilja veta spänning, ström, tid, elektrodplacering mm. Helt enkelt det som behövs för att ge mina bestånd samma behandling.

Jag köpte faktiskt 50 st hybridlärk som verkar vara något av det snabbast växande träslaget som finns som samtidigt ger en bra skugga. Nu i helgen skall jag plantera dem. I skog planterar man dem normalt på 3m avstånd, men jag kommer sätta dem på dryga metern för att få en acceptabel skugga på rimlig tid. Förmodligen kommer det ändå ta många år innan de kan besegra parksliden. Jag planterar inte träden i själva beståndet utan bygger en grön mur strax utanför som kommer skugga parksliden.

Min egen metod med natriumhydroxid är visserligen lyckad på så sätt att jag rensat ca 10m2 av hårt infekterad mark men metoden kräver ändå mycket jobb. En 50m lång häck inser jag blir för jobbig.

 

[Abies koreana]

Jag köpte faktiskt 50 st hybridlärk som verkar vara något av det snabbast växande träslaget som finns som samtidigt ger en bra skugga. Nu i helgen skall jag plantera dem. I skog planterar man dem normalt på 3m avstånd, men jag kommer sätta dem på dryga metern för att få en acceptabel skugga på rimlig tid. Förmodligen kommer det ändå ta många år innan de kan besegra parksliden. Jag planterar inte träden i själva beståndet utan bygger en grön mur strax utanför som kommer skugga parksliden.

Spännande projekt! Jag kan inte påstå att jag vet men undrar om du verkligen får en snabbare effekt med så litet avstånd mellan träden. De kommer att konkurrera om vatten och näring med varandra och framförallt om ljuset, lärk är ljuskrävande och gillar inte att trängas. Om trädet inte får tillräckligt med ljus kommer det att märkas i kronan, den blir inte så stor.

Bara en tanke.. det är mycket arbete att plantera så många träd så det är förstås viktigt att resultatet blir det förväntade.

 

[STB]

Jo, jag är medveten om att lärkträd som sitter så tätt inte kommer ge bra tillväxt eller vettigt virke. Syftet med dem är dock bara att låta dem växa tills att de kan konkurrera ut parksliden. De kommer alltså inte hinna bli fullvuxna. Om jag skulle sätta dem med det normala avståndet på 3m så skulle jag behöva vänta 20 år eller så innan de växt ihop till en tät grön mur som totalt skymmer parksliden.

Jag kan dock tänka fel och att det skulle gå fortare att plantera glesare. Kanske 1,5m eller 2m mellan varje? Eller vad tror du om att plantera tätt och sedan ta bort varannan när de börjar bli så stora att kronorna börjar gå i varandra?

Att plantera några träd är en barnlek jämfört med vilken annan bekämpning som helst.

 

[Abies koreana]

Så skulle jag göra, plantera glesare så att träden får bättre förutsättningar att växa optimalt.

 

[Daniel 109]

Är det bara skugga snabbt man är ute efter kan man plantera tätt.

 

[egr]

Inte inne i vår blivande trädgård, men väl intill stötte jag på dessa igår.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Tycker det ser misstänkt likt Parkslide? Är det så?

 

[Alko]

Skulle säga att det är så olikt Parkslide en växt kan vara. Möjligen att den är grön då.

 

[egr]

Skulle säga att det är så olikt Parkslide en växt kan vara. Möjligen att den är grön då.

Det var den bakom på bilden som sticker rakt upp ur marken som jag tänkte på visserligen, men bara bra om det också bara är en grön växt, haha.

Man får ju mardrömmar av denna tråden

 

[Alko]

Ok, utgick från att det var samma växt som den främre majsliknande plantan. Gräva runt lite o se om de kommer från samma rotsystem? Annars tar det nog bara nån dag till innan man ser hur bladen utvecklar sig på de mindre skotten.
Är de döda stjälkarna ihåliga?

 

[GK100]

Verkar som du hittade rätt behandling.

Vad ska du göra nu?
- Ska du också behandla dina övriga bestånd?
- Ska du testa det hos andra drabbade?
- Ska du söka patent och sälja metoden till England?

Alla frågor är väldig seriösa. Om du nu hittade en effektiv behandling och man i England i dagsläget spenderar miljarder kronor på bekämpning, ska man ju göra något med det.

Jag har som sagt bara de egna bestånd jag flyttat med hem, dessa är inte ännu så kraftiga jag vill ha för att testa lite mer. Trots eller kanske pga de fina förhållanden de har med jordmån och vatten, näring osv verkare de inte vara så benägna att sprida sig. Kraftiga är de få stammar som kommer upp men i yta blir det inte mycket utbredning ännu.

Att testa hos andra vore kanske intressant just för att prova under skilda förhållanden osv men jag ryser med tanke på vilka trådar det skulle kunna ge här med skadestånd, stämningar mm. Finns inte mänga ställen häromkring att testa vid där jag känner innehavaren tillräckligt för att kunna utesluta dessa uhäll.

Även om det skulle vara möjligt skulle det aldrig föresväva mig med några patent eller andra skydd för något som ligger öppet för alla att fundera kring och experimentera med. Gäller inte bara i fall likt detta, jag har aldrig haft någon dragning åt att lägga energi på att onödigt dra åt mig eller samla i ladorna på andras bekostnad. Av någon konstig anledning har "försynen" gett mycket mer i hornet än jag öht behöver eller vill ha ändå, kanske just därför.

 

[GK100]

GK100, har du möjligtvis någon beskrivning på hur du gjorde? Jag tittade tillbaka lite och fann bara lite luddiga saker så som DC, konstant ström och natriumhydroxid. Jag skulle vilja veta spänning, ström, tid, elektrodplacering mm. Helt enkelt det som behövs för att ge mina bestånd samma behandling.

Jag köpte faktiskt 50 st hybridlärk som verkar vara något av det snabbast växande träslaget som finns som samtidigt ger en bra skugga. Nu i helgen skall jag plantera dem. I skog planterar man dem normalt på 3m avstånd, men jag kommer sätta dem på dryga metern för att få en acceptabel skugga på rimlig tid. Förmodligen kommer det ändå ta många år innan de kan besegra parksliden. Jag planterar inte träden i själva beståndet utan bygger en grön mur strax utanför som kommer skugga parksliden.

Min egen metod med natriumhydroxid är visserligen lyckad på så sätt att jag rensat ca 10m2 av hårt infekterad mark men metoden kräver ändå mycket jobb. En 50m lång häck inser jag blir för jobbig.

Jag sökte upp diverse inlägg tidigare som tar upp det mesta kring testet, diverse finstilta ting som koncentration vald med tanke på markresistivitet mm kan du normalt säkert bortse från. Viktigare är att välja en rejäl stam per grupp och kapa ca: 50 cm upp att sätta röret/elektroden i, se till att borra lite små hål längst ner i rören så de inte sätts igen lätt. Och se till att du kommer lagom långt ner så det hamnar inom växten/roten och inte läcker lyt ut direkt i mark. Samma med val av det enkla sättet att via ett kärl hålla självtryck mot elektroden dvs i häradet 1-1.5 m upp över ytan. Så till strömkällan dvs gynnsamt med konstantström kring 500 mA per rör och med en spänning begränsad uppåt runt 100 V. Ett problem kan som sagt vara att få till en homogen fjärrjord och där får man isf rekommendera att använda spett ner till 1 m och jämt fördelade runt området med max 2 m mellan respektive spett. Något man kanske kan tänka sig där vore att ansluta mellan två elektroder i stammar som Daniel_109 var inne på någonstans.

Nåväl här kommer ett snitt ur detta från tråden i lite koncentrerad form som kanske kan vara till någon hjälp. Uppdelat pga begränsning i antal tecken/inlägg.

I kväll "ansluts" tre ganska stora plantor som står lite åtskilda till kem och el. Det blir inte som Daniel skrev anslutning mellan olika stammar utan jag ser det som mest troligt för framgång att ena polen får bli fjärrjord så alla delar av växtens rötter jobbar i sin egen "potentialtratt". Däremot ganska många elektroder in och ner i stammarna per ställe.

Skillnaderna i uppställning blir i huvudsak AC respektive DC samt om luten tillförs under självtryck kontinuerligt från behållare eller via en doseringspump där volym per tidsenhet är variabeln att jobba med. Denna gången tänkte jag störa växten så lite som möjligt dvs inga kapade stammar osv utan lyten tillförs via tunna långa rör som träs in i stammarna lite över ytan och ner så långt det går utan att punktera vidare ut i marken. Rören är samtidigt elektroder som ansluts till strömkällorna, DC-källorna (2st) ställs för CC respektive CV och AC (1st) för CC till att börja med.

Luten utgör som jag ser det mest en faktor för ökad konduktivitet så ev överväganden om effekter vid anod respektive katod vid DC har jag inte tänkt på. Strömmar, spänningar hålls låga så att processen långsamt kan ta sig genom de grövre delarna utan att man för mycket tappar möjligheten att komma åt de finare trådarna senare. I princip se till att "huvudnätet" leder bra innan ev senare chock av de mer fingrenade delarna är tanken. Och så att växtens självskydd inte i onödan triggas vid början av testet.

Elsäkerhetsmässigt är det lite av en gråzon som detta görs trots bra strömkällor osv så inget för kommersiellt bruk eller av de som inte har lite grundläggande koll på elteknik. Allt sker under någorlunda uppsikt och endast dagtid så riskerna är hanterbara samt med alla gängse skydd på plats. En tanke jag fått på senare tid kring detta vore om det inte skulle passa med solcellsdrift om det nu visar sig vettigt verkningsfullt med metoderna.

Aggregaten är ställbara programmerbara så bara de håller sig ok är det inga problem men potentiellt kan de vid fel ge farliga nivåer. Inledningsvis skulle jag tro att det kommer ligga ganska lågt <50 V men det får visa sig efter en tid hur det utvecklar sig.

Och som sagt är ena DC och AC aggregatet ställda som strömgenerator CC fast med begränsning även i spänning. Andra DC ligger som konstantspänning CV och där tänkte jag ställa ungefär samma ström som de andra till att börja med och sen får det driva vartefter.

I kväll "ansluts" tre ganska stora plantor som står lite åtskilda till kem och el. Det blir inte som Daniel skrev anslutning mellan olika stammar utan jag ser det som mest troligt för framgång att ena polen får bli fjärrjord så alla delar av växtens rötter jobbar i sin egen "potentialtratt". Däremot ganska många elektroder in och ner i stammarna per ställe.

Skillnaderna i uppställning blir i huvudsak AC respektive DC samt om luten tillförs under självtryck kontinuerligt från behållare eller via en doseringspump där volym per tidsenhet är variabeln att jobba med. Denna gången tänkte jag störa växten så lite som möjligt dvs inga kapade stammar osv utan lyten tillförs via tunna långa rör som träs in i stammarna lite över ytan och ner så långt det går utan att punktera vidare ut i marken. Rören är samtidigt elektroder som ansluts till strömkällorna, DC-källorna (2st) ställs för CC respektive CV och AC (1st) för CC till att börja med.

Luten utgör som jag ser det mest en faktor för ökad konduktivitet så ev överväganden om effekter vid anod respektive katod vid DC har jag inte tänkt på. Strömmar, spänningar hålls låga så att processen långsamt kan ta sig genom de grövre delarna utan att man för mycket tappar möjligheten att komma åt de finare trådarna senare. I princip se till att "huvudnätet" leder bra innan ev senare chock av de mer fingrenade delarna är tanken. Och så att växtens självskydd inte i onödan triggas vid början av testet.

Elsäkerhetsmässigt är det lite av en gråzon som detta görs trots bra strömkällor osv så inget för kommersiellt bruk eller av de som inte har lite grundläggande koll på elteknik. Allt sker under någorlunda uppsikt och endast dagtid så riskerna är hanterbara samt med alla gängse skydd på plats. En tanke jag fått på senare tid kring detta vore om det inte skulle passa med solcellsdrift om det nu visar sig vettigt verkningsfullt med metoderna.

Aggregaten är ställbara programmerbara så bara de håller sig ok är det inga problem men potentiellt kan de vid fel ge farliga nivåer. Inledningsvis skulle jag tro att det kommer ligga ganska lågt <50 V men det får visa sig efter en tid hur det utvecklar sig.

Och som sagt är ena DC och AC aggregatet ställda som strömgenerator CC fast med begränsning även i spänning. Andra DC ligger som konstantspänning CV och där tänkte jag ställa ungefär samma ström som de andra till att börja med och sen får det driva vartefter.

Ja det får gå lugnt fram med proven det är bara av intresse jag testar lite och "tyvärr" har jag inget eget bestånd att hålla på med. Koncentrationen soda håller jag låg det är mest för att höja ledningsförmågan lite och inte direkt för någon giftverkan. Att gå på med salt är nog sämre vid DC om man börjar mätta ett område i marken vid "läckage" kommer man inte så lätt på banan igen utan får oönskad ström mot omgivande jordmassa.

Elektroderna är tunna kopparrör som samtidigt för in sodalösningen, kan ju vara bra med koppar som inte brukar vara så kompatibelt med levande ting. Ska bli intressant att se om typen med ständigt tryck eller matat via doserpump ger någon tendens i utvecklingen av ström/spänning. Det sitter en uppsättning rör ner i mark utan växten som referens för hur ett normalt "saltat" jordtag beter sig på platsen. Viktigt att följa så man inte bryter sig ur rotsystemet i förtid och bara kör ström i marken.

Vi får se hur det utvecklar sig men jag tror det inte ska vara några större problem att göra på detta sättet och få resultat. Vitsen är att det inte är speciellt överdrivet mycket jobb eller utrustning som krävs och att det ska vara lugnt och sansat. Hade jag själv haft problemet hemma skulle jag kanske gått in med betydligt kraftigare don fast enligt samma princip, dock inget som man öht ska ge tips om eller testa om man inte är helt säker på hur.

I kväll "ansluts" tre ganska stora plantor som står lite åtskilda till kem och el. Det blir inte som Daniel skrev anslutning mellan olika stammar utan jag ser det som mest troligt för framgång att ena polen får bli fjärrjord så alla delar av växtens rötter jobbar i sin egen "potentialtratt". Däremot ganska många elektroder in och ner i stammarna per ställe.

Skillnaderna i uppställning blir i huvudsak AC respektive DC samt om luten tillförs under självtryck kontinuerligt från behållare eller via en doseringspump där volym per tidsenhet är variabeln att jobba med. Denna gången tänkte jag störa växten så lite som möjligt dvs inga kapade stammar osv utan lyten tillförs via tunna långa rör som träs in i stammarna lite över ytan och ner så långt det går utan att punktera vidare ut i marken. Rören är samtidigt elektroder som ansluts till strömkällorna, DC-källorna (2st) ställs för CC respektive CV och AC (1st) för CC till att börja med.

Luten utgör som jag ser det mest en faktor för ökad konduktivitet så ev överväganden om effekter vid anod respektive katod vid DC har jag inte tänkt på. Strömmar, spänningar hålls låga så att processen långsamt kan ta sig genom de grövre delarna utan att man för mycket tappar möjligheten att komma åt de finare trådarna senare. I princip se till att "huvudnätet" leder bra innan ev senare chock av de mer fingrenade delarna är tanken. Och så att växtens självskydd inte i onödan triggas vid början av testet.

Elsäkerhetsmässigt är det lite av en gråzon som detta görs trots bra strömkällor osv så inget för kommersiellt bruk eller av de som inte har lite grundläggande koll på elteknik. Allt sker under någorlunda uppsikt och endast dagtid så riskerna är hanterbara samt med alla gängse skydd på plats. En tanke jag fått på senare tid kring detta vore om det inte skulle passa med solcellsdrift om det nu visar sig vettigt verkningsfullt med metoderna.

Aggregaten är ställbara programmerbara så bara de håller sig ok är det inga problem men potentiellt kan de vid fel ge farliga nivåer. Inledningsvis skulle jag tro att det kommer ligga ganska lågt <50 V men det får visa sig efter en tid hur det utvecklar sig.

Och som sagt är ena DC och AC aggregatet ställda som strömgenerator CC fast med begränsning även i spänning. Andra DC ligger som konstantspänning CV och där tänkte jag ställa ungefär samma ström som de andra till att börja med och sen får det driva vartefter.

I kväll "ansluts" tre ganska stora plantor som står lite åtskilda till kem och el. Det blir inte som Daniel skrev anslutning mellan olika stammar utan jag ser det som mest troligt för framgång att ena polen får bli fjärrjord så alla delar av växtens rötter jobbar i sin egen "potentialtratt". Däremot ganska många elektroder in och ner i stammarna per ställe.

Skillnaderna i uppställning blir i huvudsak AC respektive DC samt om luten tillförs under självtryck kontinuerligt från behållare eller via en doseringspump där volym per tidsenhet är variabeln att jobba med. Denna gången tänkte jag störa växten så lite som möjligt dvs inga kapade stammar osv utan lyten tillförs via tunna långa rör som träs in i stammarna lite över ytan och ner så långt det går utan att punktera vidare ut i marken. Rören är samtidigt elektroder som ansluts till strömkällorna, DC-källorna (2st) ställs för CC respektive CV och AC (1st) för CC till att börja med.

Luten utgör som jag ser det mest en faktor för ökad konduktivitet så ev överväganden om effekter vid anod respektive katod vid DC har jag inte tänkt på. Strömmar, spänningar hålls låga så att processen långsamt kan ta sig genom de grövre delarna utan att man för mycket tappar möjligheten att komma åt de finare trådarna senare. I princip se till att "huvudnätet" leder bra innan ev senare chock av de mer fingrenade delarna är tanken. Och så att växtens självskydd inte i onödan triggas vid början av testet.

Elsäkerhetsmässigt är det lite av en gråzon som detta görs trots bra strömkällor osv så inget för kommersiellt bruk eller av de som inte har lite grundläggande koll på elteknik. Allt sker under någorlunda uppsikt och endast dagtid så riskerna är hanterbara samt med alla gängse skydd på plats. En tanke jag fått på senare tid kring detta vore om det inte skulle passa med solcellsdrift om det nu visar sig vettigt verkningsfullt med metoderna.

 

[GK100]

Aggregaten är ställbara programmerbara så bara de håller sig ok är det inga problem men potentiellt kan de vid fel ge farliga nivåer. Inledningsvis skulle jag tro att det kommer ligga ganska lågt <50 V men det får visa sig efter en tid hur det utvecklar sig.

Och som sagt är ena DC och AC aggregatet ställda som strömgenerator CC fast med begränsning även i spänning. Andra DC ligger som konstantspänning CV och där tänkte jag ställa ungefär samma ström som de andra till att börja med och sen får det driva vartefter.

Ja det får gå lugnt fram med proven det är bara av intresse jag testar lite och "tyvärr" har jag inget eget bestånd att hålla på med. Koncentrationen soda håller jag låg det är mest för att höja ledningsförmågan lite och inte direkt för någon giftverkan. Att gå på med salt är nog sämre vid DC om man börjar mätta ett område i marken vid "läckage" kommer man inte så lätt på banan igen utan får oönskad ström mot omgivande jordmassa.

Elektroderna är tunna kopparrör som samtidigt för in sodalösningen, kan ju vara bra med koppar som inte brukar vara så kompatibelt med levande ting. Ska bli intressant att se om typen med ständigt tryck eller matat via doserpump ger någon tendens i utvecklingen av ström/spänning. Det sitter en uppsättning rör ner i mark utan växten som referens för hur ett normalt "saltat" jordtag beter sig på platsen. Viktigt att följa så man inte bryter sig ur rotsystemet i förtid och bara kör ström i marken.

Vi får se hur det utvecklar sig men jag tror det inte ska vara några större problem att göra på detta sättet och få resultat. Vitsen är att det inte är speciellt överdrivet mycket jobb eller utrustning som krävs och att det ska vara lugnt och sansat. Hade jag själv haft problemet hemma skulle jag kanske gått in med betydligt kraftigare don fast enligt samma princip, dock inget som man öht ska ge tips om eller testa om man inte är helt säker på hur.

Var ute igår och kollade över "experimentet" efter lite mer än en veckas drift och fyllt lut, mätt lite och tagit ut loggar. Det ser ut att gå enligt plan dvs en långsam kontrollerad process utan några större överraskningar. För växten just i detta fallet ser det ut att ha gett ganska stor påverkan redan sen blir det ju intressantare att följa nästa säsong.

Okänt är hur mycket bara luten gör alla tre fall här är i kombination med el. Kan tänkas att lut i sig ger verkan som skrivits om tidigare på ett direkt sätt för ovanjordsdelarna. Det som skrevs om tidigare verkar vara höga koncentrationer. I detta fallet har jag strävat efter en lösning som ger en konduktivitet kring 2-4 S/m alltså en blandning någonstans 0.5-0.75 M/l.

Luten är vald lite på grund av markresistiviteten på platsen som ligger kring 40-50 Ωm och i det jordlagret man kan anta merparten rötter ligger. Där man då eventuellt lyckas få spridning av vätskan i roten får man en väsentlig och tydlig ökning i ledningsförmåga gentemot jordmassan som kan komma väl till pass om lite mer av högeffektövningar blir aktuella.

Förbrukningen av vätska är ganska likartad i de båda som har självtryck, inte oväntat då det är ungefär lika stora plantor och med samma antal rör/elektroder på plats. Det rör sig om knappt 4 liter under denna perioden. För dlen driven av doserpump är givetvis förbrukningen lika med den inställda i detta fallet en liter per dygn. Detta är nog lite väl mycket misstänker onödiga läckage ut i mark där om man ser till utvecklingen på elsidan.

En liten glimt från detta så får vi ta mer framöver och med lite mätserier också för de som är intresserade av sånt. En annan fråga hur tar man bäst plantor från en plats till en annan ska man ta från område med småskott eller gräva upp en större med rotklump? Tänkte ta några med hem för lite enklare koll av övningarna nästa år, de är också rätt fina i rätt sammanhang inte alls i linje med krigsrubrikerna i tråden. Om de hålls i schack vill säga.

I kväll "ansluts" tre ganska stora plantor som står lite åtskilda till kem och el. Det blir inte som Daniel skrev anslutning mellan olika stammar utan jag ser det som mest troligt för framgång att ena polen får bli fjärrjord så alla delar av växtens rötter jobbar i sin egen "potentialtratt". Däremot ganska många elektroder in och ner i stammarna per ställe.

Skillnaderna i uppställning blir i huvudsak AC respektive DC samt om luten tillförs under självtryck kontinuerligt från behållare eller via en doseringspump där volym per tidsenhet är variabeln att jobba med. Denna gången tänkte jag störa växten så lite som möjligt dvs inga kapade stammar osv utan lyten tillförs via tunna långa rör som träs in i stammarna lite över ytan och ner så långt det går utan att punktera vidare ut i marken. Rören är samtidigt elektroder som ansluts till strömkällorna, DC-källorna (2st) ställs för CC respektive CV och AC (1st) för CC till att börja med.

Luten utgör som jag ser det mest en faktor för ökad konduktivitet så ev överväganden om effekter vid anod respektive katod vid DC har jag inte tänkt på. Strömmar, spänningar hålls låga så att processen långsamt kan ta sig genom de grövre delarna utan att man för mycket tappar möjligheten att komma åt de finare trådarna senare. I princip se till att "huvudnätet" leder bra innan ev senare chock av de mer fingrenade delarna är tanken. Och så att växtens självskydd inte i onödan triggas vid början av testet.

Elsäkerhetsmässigt är det lite av en gråzon som detta görs trots bra strömkällor osv så inget för kommersiellt bruk eller av de som inte har lite grundläggande koll på elteknik. Allt sker under någorlunda uppsikt och endast dagtid så riskerna är hanterbara samt med alla gängse skydd på plats. En tanke jag fått på senare tid kring detta vore om det inte skulle passa med solcellsdrift om det nu visar sig vettigt verkningsfullt med metoderna.

Aggregaten är ställbara programmerbara så bara de håller sig ok är det inga problem men potentiellt kan de vid fel ge farliga nivåer. Inledningsvis skulle jag tro att det kommer ligga ganska lågt <50 V men det får visa sig efter en tid hur det utvecklar sig.

Och som sagt är ena DC och AC aggregatet ställda som strömgenerator CC fast med begränsning även i spänning. Andra DC ligger som konstantspänning CV och där tänkte jag ställa ungefär samma ström som de andra till att börja med och sen får det driva vartefter.

I kväll "ansluts" tre ganska stora plantor som står lite åtskilda till kem och el. Det blir inte som Daniel skrev anslutning mellan olika stammar utan jag ser det som mest troligt för framgång att ena polen får bli fjärrjord så alla delar av växtens rötter jobbar i sin egen "potentialtratt". Däremot ganska många elektroder in och ner i stammarna per ställe.

Skillnaderna i uppställning blir i huvudsak AC respektive DC samt om luten tillförs under självtryck kontinuerligt från behållare eller via en doseringspump där volym per tidsenhet är variabeln att jobba med. Denna gången tänkte jag störa växten så lite som möjligt dvs inga kapade stammar osv utan lyten tillförs via tunna långa rör som träs in i stammarna lite över ytan och ner så långt det går utan att punktera vidare ut i marken. Rören är samtidigt elektroder som ansluts till strömkällorna, DC-källorna (2st) ställs för CC respektive CV och AC (1st) för CC till att börja med.

Luten utgör som jag ser det mest en faktor för ökad konduktivitet så ev överväganden om effekter vid anod respektive katod vid DC har jag inte tänkt på. Strömmar, spänningar hålls låga så att processen långsamt kan ta sig genom de grövre delarna utan att man för mycket tappar möjligheten att komma åt de finare trådarna senare. I princip se till att "huvudnätet" leder bra innan ev senare chock av de mer fingrenade delarna är tanken. Och så att växtens självskydd inte i onödan triggas vid början av testet.

Elsäkerhetsmässigt är det lite av en gråzon som detta görs trots bra strömkällor osv så inget för kommersiellt bruk eller av de som inte har lite grundläggande koll på elteknik. Allt sker under någorlunda uppsikt och endast dagtid så riskerna är hanterbara samt med alla gängse skydd på plats. En tanke jag fått på senare tid kring detta vore om det inte skulle passa med solcellsdrift om det nu visar sig vettigt verkningsfullt med metoderna.

Aggregaten är ställbara programmerbara så bara de håller sig ok är det inga problem men potentiellt kan de vid fel ge farliga nivåer. Inledningsvis skulle jag tro att det kommer ligga ganska lågt <50 V men det får visa sig efter en tid hur det utvecklar sig.

Och som sagt är ena DC och AC aggregatet ställda som strömgenerator CC fast med begränsning även i spänning. Andra DC ligger som konstantspänning CV och där tänkte jag ställa ungefär samma ström som de andra till att börja med och sen får det driva vartefter.

Ja det får gå lugnt fram med proven det är bara av intresse jag testar lite och "tyvärr" har jag inget eget bestånd att hålla på med. Koncentrationen soda håller jag låg det är mest för att höja ledningsförmågan lite och inte direkt för någon giftverkan. Att gå på med salt är nog sämre vid DC om man börjar mätta ett område i marken vid "läckage" kommer man inte så lätt på banan igen utan får oönskad ström mot omgivande jordmassa.

Elektroderna är tunna kopparrör som samtidigt för in sodalösningen, kan ju vara bra med koppar som inte brukar vara så kompatibelt med levande ting. Ska bli intressant att se om typen med ständigt tryck eller matat via doserpump ger någon tendens i utvecklingen av ström/spänning. Det sitter en uppsättning rör ner i mark utan växten som referens för hur ett normalt "saltat" jordtag beter sig på platsen. Viktigt att följa så man inte bryter sig ur rotsystemet i förtid och bara kör ström i marken.

Vi får se hur det utvecklar sig men jag tror det inte ska vara några större problem att göra på detta sättet och få resultat. Vitsen är att det inte är speciellt överdrivet mycket jobb eller utrustning som krävs och att det ska vara lugnt och sansat. Hade jag själv haft problemet hemma skulle jag kanske gått in med betydligt kraftigare don fast enligt samma princip, dock inget som man öht ska ge tips om eller testa om man inte är helt säker på hur.

Övningen är nu avslutad sen en tid för denna säsongen, lägger in några bilder från platsen både en som fått behandling och kusinerna som är frodiga och blommar fint för tillfället. Lite senare ska jag lägga in diverse loggar över eltekniska mätningar som skett under testet och de tre typfallen som funnits sett till DC eller AC och doserpump/självtryck mm.

Rent praktiskt sett utan att tolka data osv tror jag det är en enkel relativt effektiv metod där det finns bestånd med tydliga grupper och stammar i 15-25 mm området, lätta att angripa på detta sätt. Nästa år blir det intressant att följa just de ställen dessa plantor var utbredda i, redan nu har diverse annat ogräs tagit plats i ytorna. Men som sagt får det följas upp nästa säsong, då tänkte jag även gräva lite ner och runt om i området för att se ev spridning till mer fingrenade delar under jord.

[bild]
Ovanstående är vad som syns vid jordytan av en kraftig planta som täckte ungefär bildytan. Lite delar av stammarna ligger kvar men redan efter denna korta tiden svårt att se var de och övriga ungefär likvärdiga anslutit till underjordsdelen. Efter ca: en månad havererade stjälkarna totalt men före dess syntes inte speciellt stor verkan på dem mer än lite missfärgning och blad som inte var gröna osv.

[bild]
Lite större bild av samma del där det verkar som att den lika stora plantan som fanns i övre halvan hade samma rotdel. Bara den delen i nedre halvan var med i försöket och dessa är precis som de andra två platserna valda så att de inte är del i ett större sammanhängande bestånd så man lite ska kunna skilja verkan.

[bild]

En närliggande trivs utmärkt och blommar fint så här i början av oktober.

Vad tror tex du harry_73 kan det vara en framkomlig väg? Du får se lite på siffrorna sen också när du bedömer vad som eventuellt har hänt här. Och inte luktar det Frankenstein heller.

Om du kollar bakåt i tråden finns det lite med kring det där. Jag testade med både växel och likström och med två sätt att tillföra lyten både självtryck från behållare och med doserpump. Principen är att kapa några rejälare stammar i en grupp ca: 50 cm högt och trycka ner ett tunt rör (5 mm) i dem så långt det går utan att gå genom ut i marken. Sen låter man en avvägd lösning stå på med lite tryck i röret i detta fallet då med ett kärl 1.5 m upp eller via tvingande doserpump satt på en låg dos (1 liter / dygn). Samtidigt spänningssätter man röret med lämplig strömkälla, här 20 VAC och i DC fallet antingen konstant spänning 30 V eller konstant ström 500 mA begränsat vid 100 V.

Som väntat blir resultatet vid de här nivåerna bättre med DC och även vettigare vid aggregat för konstant ström. För doseringen av vätska skulle jag säga att den enkla anordningen med kärl på given höjd är bra och ok pumpen ger att mer trycks ut i marken till ingen större nytta efter en tid. Man kör lämpligtvis runt en månads tid och kan välja starta i månad 7-8 när den har blivit relativt kraftig med bra stammar.

Ett problem man kan få är att ordna en bra homogen fjärrjord att ansluta andra polen till, själv valde jag sätt som inte hör hemma att beskrivas här och där man bör ha bra kännedom kring frågan för att överväga det. Normalt får man rekommendera att driva ner stänger till ca: 1m djup och ganska tätt i en cirkel kring området man har anslutet rören till plantorna.

Du nämner högspänning/högström och givetvis skulle det enkelt gå att direkt slå ut ett bestånd på så sätt men det för med sig betydande risker och jag skulle se det som lätt oansvarigt att labba lite halvhjärtat med såna metoder. Men som jag skrev i ett tidigt inlägg har jag fått ideerna kring detta genom att se hur jordfel i direktjordade nät för >= 130 kV skadar en mängd växtlighet ibland långt från felstället. Det rör sig då om väldigt kort tid före frånkoppling men med hög effekt och stor ström. Skulle man ta till såna metoder och ansluta lite som i mina test och låta verka några sekunder i taget skulle det bli soprent på 100 m2 eller mer utan minsta tvekan.

Finns loggar på olika elektriska parametrar från testerna jag ska försöka bifoga dem vad det lider för de som ev vill se på sånt här.

 

[Daniel 109]

Elsäkerhetsmässigt skulle jag välja en strömgenerator med max 50V utspänning.

 

[GK100]

Elsäkerhetsmässigt skulle jag välja en strömgenerator med max 50V utspänning.

Vid DC som det i de mer lyckade fallen rörde sig om är det inget problem att närma sig 120 V inklusive ev rippel. I fallet AC får vi hålla oss till 50 V.