Oväntad altankonstruktion?

[BSOD]

Här är det nog inte jag som inte förstår. Träkonstruktionen ligger, då det gäller min altan, mot en stålplatta, ingen stor punktbelastning där. Däremot kan man fråga sig om stålstången, i det här fallet med diameter 20 mm är tillräckligt grov. Mitt förstärkningsförslag, som inte varit särskilt seriöst, gäller trots allt ett altanbygge, det är nog mer långsökt att tala om buckliga bilar. Det är tråkigt med inlägg då de inte grundar sig på föreliggande fakta.

Jodå, jag förstår. Punktbelastningen är inte mellan altan och stålstången, den löser man enkelt, utan i andra änden av stången, där du föreslår att stålstången avslutas i det ingjuta träet av felaktig kvalitet.

Om din lösning hade varit vettig hade den nog varit standard. Den är inte fackmannamässig. Betalar man fullt pris ska man få en fackmannamässig konstruktion.

Är det något i ett bygge man aldrig ska fuska med så är det grunden. Den är svår/dyr/komplicerat att åtgärda i efterhand. Och kan leda till problem med t.ex. tunga skjutpartier i glas inte fungerar osv.

Det finns ingen anledning för ts att acceptera att byggaren fuska här. 0. Dessutom har ts uttryckt en stark önskan om att det ska vara en långsiktigt hållbar lösning.

 

[Utsliten och utdömd]

Här är det nog inte jag som inte förstår. Träkonstruktionen ligger, då det gäller min altan, mot en stålplatta, ingen stor punktbelastning där. Däremot kan man fråga sig om stålstången, i det här fallet med diameter 20 mm är tillräckligt grov. Mitt förstärkningsförslag, som inte varit särskilt seriöst, gäller trots allt ett altanbygge, det är nog mer långsökt att tala om buckliga bilar. Det är tråkigt med inlägg då de inte grundar sig på föreliggande fakta.

20mm?! Det är en väldigt klen stång för att bära en altan.

 

[oliven1]

Det där får du gärna utveckla, jag sitter med betonghandboken del 1 här men hittar inte kapitlet du verkar ha läst.

vad vill du att jag ska säga?

det är godkänt att gjuta in tryckt trä i betong och det är en vedertagen metod men måste självklart vara korrekt trä.

 

[AxelAxa]

20mm?! Det är en väldigt klen stång för att bära en altan.

Jag har inte tänkt mig att stålstängerna skulle sluta i trä i konstruktionen som här diskuteras. Man måste naturligtvis borra genom trästolparna ner till berget och någon cm in i berget. Påstår inte att det är vettigt i det här fallet, men fattar fortfarande inte varför det inte skulle fungera. Konstruktionen som jag har förvånade/förvånar mig. Byggaren ville också efter några år veta om alla ganska tunga glas som går på skenor funkar felfritt, tydligen var han aningen orolig... Ja, glasen fungerar felfritt. Som jag också nämnt, ligger terrassen på normala pelare på mitten, då den gamla terrassen ligger kvar underst, dessutom bultad i stenfoten. Emellertid ligger hela den yttre delen av taket på de fyra 20 mm gängtapparna (visst är de klena) - utom alltså vid husväggen där det är bultat i väggen!
Blandade mig i tråden här då jag inte hört talas om någon konstruktion som motsvarar den jag har, väntade mig - och fick - intressanta kommentarer, tack!. En fördel med bultarna har nog varit att den vågräta justeringen varit enkel.

 

[STB]

Jag har inte tänkt mig att stålstängerna skulle sluta i trä i konstruktionen som här diskuteras. Man måste naturligtvis borra genom trästolparna ner till berget och någon cm in i berget. Påstår inte att det är vettigt i det här fallet, men fattar fortfarande inte varför det inte skulle fungera. Konstruktionen som jag har förvånade/förvånar mig. Byggaren ville också efter några år veta om alla ganska tunga glas som går på skenor funkar felfritt, tydligen var han aningen orolig... Ja, glasen fungerar felfritt. Som jag också nämnt, ligger terrassen på normala pelare på mitten, då den gamla terrassen ligger kvar underst, dessutom bultad i stenfoten. Emellertid ligger hela den yttre delen av taket på de fyra 20 mm gängtapparna (visst är de klena) - utom alltså vid husväggen där det är bultat i väggen!
Blandade mig i tråden här då jag inte hört talas om någon konstruktion som motsvarar den jag har, väntade mig - och fick - intressanta kommentarer, tack!. En fördel med bultarna har nog varit att den vågräta justeringen varit enkel.

20mm stål är i sig extremt starkt om längden inte är så stor att stången böjer sig och man får vad som hållfasthetstekniskt kallas knäckning. Läs gärna om Eulers fyra knäckningsfall.
Tryckhållfastheten är inget problem.En stolpsko är ju sällan så grov som 20mm.

Lösningen att borra ett hål genom hela träregeln och sätta en stålstång där är helt klart intressant rent tekniskt. Initialt har den stöd från trät och kommer därför inte kunna knäckas. Efter många år kommer trät dock att ruttna och stålstången kommer därför inte längre ha alls samma bärighet. Som AxelAxa föreslog behövs därför förmodligen något grövre än 20mm. Det bör helst vara rostfritt och då skenar priset iväg ordentligt.

Jag har fortfarande inte sett en bättre lösning på problemet än det jag föreslog i #230.

PS. AxelAxa, dina gängstänger ser galvade ut och du bör fundera på att borsta av dem och spraya på zinkspray. En billig och enkel åtgärd som förlänger livet.

 

[patriklarsson]

20mm stål är i sig extremt starkt om längden inte är så stor att stången böjer sig och man får vad som hållfasthetstekniskt kallas knäckning. Läs gärna om Eulers fyra knäckningsfall.
Tryckhållfastheten är inget problem.En stolpsko är ju sällan så grov som 20mm.

Lösningen att borra ett hål genom hela träregeln och sätta en stålstång där är helt klart intressant rent tekniskt. Initialt har den stöd från trät och kommer därför inte kunna knäckas. Efter många år kommer trät dock att ruttna och stålstången kommer därför inte längre ha alls samma bärighet. Som AxelAxa föreslog behövs därför förmodligen något grövre än 20mm. Det bör helst vara rostfritt och då skenar priset iväg ordentligt.

Jag har fortfarande inte sett en bättre lösning på problemet än det jag föreslog i #230.

PS. AxelAxa, dina gängstänger ser galvade ut och du bör fundera på att borsta av dem och spraya på zinkspray. En billig och enkel åtgärd som förlänger livet.

Visst kan byggaren föreslå diverse lösningar, men jag hade inte accepterat annat än att plintarna gjuts om och att de går så långt upp mot altanen som möjligt helt i oorganiskt material (förutom möjligen gjutrör).
Vad var anledning till att inte ha betong ända upp i AxelAxas yttre stånglösning?

Är det någon som har bilder på gjutrör som stått en längre tid ovan mark? Hur ser de ut efter tid och hur lång tid tar det innan pappen löser upp sig?
Har själv bara byggt med färdiga plintar.

 

[nino]

Gjutrören försvinner med tiden, mina första är väl kanske 15-20 år och där är nog pappen helt borta

 

[Claes Sörmland]

Pappen är underligt välbevarad under min friggebod 12 år senare. Men där regnar det ju aldrig.

 

[Kapsyl]

I slutet på 70-talet var jag med och byggde en vedbod.
Grunden till den gjordes som så att cement hälldes i grävda hål och sen stacks ner det ner otryckta 4x4 som stöpts några gånger i tjära.
Vedboden såg ut att vara i utmärkt skick sist gång jag såg den.

 

[kniv]

I slutet på 70-talet var jag med och byggde en vedbod.
Grunden till den gjordes som så att cement hälldes i grävda hål och sen stacks ner det ner otryckta 4x4 som stöpts några gånger i tjära.
Vedboden såg ut att vara i utmärkt skick sist gång jag såg den.

När såg du den sist, 1982?

 

[Kapsyl]

När såg du den sist, 1982?

Två veckor sedan.
Hälsade på kompisen. Han bjöd på pilsner i vårsolen och naturen kallade.
Så jag rundade huset, gick runt boden och svarade..

 

[oliven1]

När såg du den sist, 1982?

låter inte orimligt.

som sagt den tekniska livslängden för tryckt virke A är 30 år i kontakt med mark och vatten men den verkliga livslängden är mycket längre än så

 

[Claes Sörmland]

Alltså, det här borde alla veta, att kreosot stoppar mikrobiell nedbrytning av trä väldigt effektivt. Alla torde ha sett en trästolpe eller en träslipers vid järnvägen någon gång i livet.

Och även betong skyddar ju trä mot nedbrytning med sitt höga pH. Det är hela principen bakom träfibercementskivor.

 

[Purre]

Det är en starkare och stabilare konstruktion än stolpsko.
Det håller jävligt länge givet marken är normaldränerad. Vi har tryckta stolpar gjutna på 70-talet på detta sätt som ännu är friska.

Men, det är ingen evig konstruktion. En stolpsko i betongplint blir ju nära evig 😄.

Jag hade inte byggt så. Det är inte hantverksmässigt riktigt. Mer bonna-gjutning.

Tryckt efter 2002 (har för mig det var då men kan vara 2004 också) så får det inte innehålla en blandning av krom, koppar och arsenik. Numera är det enbart kopparsalter så träskyddet i dagens virke är snällare mot djur och miljö men kommer inte hålla lika länge. Sen är det viktigt att man köper rätt klassat virke för att få så bra skydd som möjligt vilket man inte gjort i detta fallet.

 

[AxelAxa]

Det står ju ovan att borra ner metallstänger i trät inte hjälper då när trät blir fuktigt riskerar att ge vika, det kunde ha fungerat med betong runt men din lösning är en ovanlig och inte vanlig lösning, en betongplint ända upp till altanen skulle vara stabilare och billigare eftersom detta material redan finns att tillgå, sök på plint, plintjärn.

Ska man ha bort allt trä, vilket nu krävs, eftersom vi insett att man inte kan fästa gärnen i trä, utan det ska vara betong, tar längre tid än att göra nya plintar, är min uppfattning. Tid är pengar både för TS och byggaren.

TS ska alltså inte hitta på nå klåparlösning med gängstänger nerborrade i trä som grund för sin altan.

Är något oklart?

Jag har hela tiden påpekat att min lösning inte är seriöst menad för TS, som naturligtvis skall ha altangrunden åtgärdad enligt traditionella metoder. Men, om man tänker sig att man har tillräckligt grova järn nedborrade i berget så spelar det nog ingen roll för grundens hållbarhet om eventuellt trä runt stängerna ruttnar bort - förutsatt att inte rötan åsamkar någon form av skada/hälsoskada...