Självändamålet är att ha så låga förluster som möjligt (inom vissa gränser) eftersom högre förluster ger mindre tillgänglig energi vilket i sin tur ger större ackumulator för att det ska finnas tillgänglig energi tills ny uppvärmning kan starta.Mikael_L skrev:
Om vi tänker oss att laddningsäsongen är 1/4-30/10 så bör 7-8.000kWh finnas lagrade den 30/10.
Dessa tas sedan ut ung. enl följande
Nov 1.000kWh
Dec 2.000kWh
Jan 2.000kWh
Feb 1.500kWh
Mar 1.000kWh
D.v.s den 1/3 så bör det finnas ~1.000kWh kvar vid en temp nivå på gärna 70-80C så att man även får ut vv (detta förutsätter naturligtvis en mycket bra skiktning i tanken).
Ja varmvatten glömde jag. Då är ju 30° i tanken inget att hänga i julgranen.
Även om det skiktar sig kommer väl värmen fortfarande att medelst ledning jämna ut sig i tanken. Skall du ha olika temperatur på olika ställen under lång tid fordras isolering. Flera isolerade seriekopplade tankar kanske. Jag tror att varmvatten är ganska dåligt som förråd till så stora energimängder under så lång tid.
Erik
Erik
Att stearin skulle vara bra har troligen med smältvärme att göra. Att smälta nollgradig is kräver lika mycket värme som att värma flytande vatten 80 grader. Stearin har till skillnad från vatten en smältpunkt vid en temperatur som är användbar för uppvärmning. Jag tror dock att det finns nackdelar med det också. Det verkar lite brandfarligt om solfångarna värmer det hela för mycket. Natrium har en smältpunkt på 98 grader. Det måste vara ännu effektivare att ha i acktanken. Fast det kan bli lite väl effektfullt om en värmeväxlare börjar läcka in vatten.
Erik
Erik
Precis, största fördelen med andra material som värmemagasin är att vissa kan man lagra värme i ett betydligt större temperaturintervall, flera hundra grader, medan vatten bara fungerar upp till 100°C.lat skrev:
Men det är ändå en tveksam fördel då det kanske är svårt att få upp solfångartempen nå väldigt mycket mer än 100°C.
edit:
I denna post har jag sammanställt lite värmeledningsförmåga samt värmekapacitet för några olika material.
http://www.byggahus.se/forum/stenhus/26570-leca-kontra-laettbetong.html#260
Redigerat:
Nu blir jag nog tråkighetsstämplad men kanske det här kan vara något?
http://www.climatewell.com/index.html#/innovation/how-it-works
http://www.climatewell.com/index.html#/innovation/how-it-works
Medlem
· Västra Götalands län
· 14 inlägg
Ett sätt är att använda typ glauber salt. beroende på hur man blandar de så kan man få olika smält temperaturer men runt 25-30*C. Om man lägger ett tillräckligt stort lager salt under golvet som man laddar med solvärme så får man lagom golvvärme, problemet är väl att man även får golvvärmen på sommaren....
När jag räknade på de så tror jag det skulle behövas en 50-70m^3 men jag kommer inte ihåg hur mycket energi jag räknade på då.
Fördelen är att man kan låta solfångaren jobba på en lägre temperatur vilket ökar verkningsgraden.
För att kolla hur mycket solen strålar in kan ni kolla på http://strang.smhi.se/extraction/index.php
När jag räknade på de så tror jag det skulle behövas en 50-70m^3 men jag kommer inte ihåg hur mycket energi jag räknade på då.
Fördelen är att man kan låta solfångaren jobba på en lägre temperatur vilket ökar verkningsgraden.
För att kolla hur mycket solen strålar in kan ni kolla på http://strang.smhi.se/extraction/index.php
Jo, men grejen är ju att smältvärmet, dvs den energi man får ut när man fryser vatten är 80 gånger större. Det är tex där den stora potentialen finns när det gäller jordvärme, man fryser fukten i marken runt slangarna.lat skrev:
Dock som sagt en opraktisk temperaturnivå om man inte har en värmepump.
Jag hittade en rapport http://www8.tfe.umu.se/courses/energi/Energilagringsteknik/2008/Projekt_Martin_Magnus_Tomas.pdf om ClimatWell. På slutet så nämner man säsongslagring av värme.
"Då återstår 10 125 kWh att kunna lagra undan i form av kristalliserat LiCl. Detta motsvarar en
kostnad på 720 000 kronor och en lagringsvolym på 6 m3"
Lite för dyrt för att vara intressant &-}
"Då återstår 10 125 kWh att kunna lagra undan i form av kristalliserat LiCl. Detta motsvarar en
kostnad på 720 000 kronor och en lagringsvolym på 6 m3"
Lite för dyrt för att vara intressant &-}
Tjockleken på isoleringen dimensioneras så att värmeläckaget när temperaturen är som högst (ung 1/10?) blir något lämpligt, säg 1000 W. Då blir tjockleken på isolering betydligt mindre, säg 50-80 cm. Drygt en tiondel av det pris du anger.lat skrev:
Om värmen läcker från tanken in i huset så kan man tillgodogöra sig den för uppvärmning. Men det är ofta svårt att placera så stora tankar i ett hus efter att det byggts, det blir ingen plats kvar
Temperaturskiktning blir mycket viktig och det är nödvändigt med höga tankar, alternativt tankar placerade ovanför varandra. På åttitalet byggde en man i Schweiz ett hus med totalt drygt 100 kubikmeter ackumulatortankar och det lär fungera utmärkt.