Qvantum QG är en modell på bergvärmepump som kommer 2025 med propan. Har inte hittat pris.
Så alternativen med r290 verkar ju komma även för bvp nu. De håller sig till bara 150gr fyllning, vilket jag antar är av brandskäl? Det känns väldigt lite för att vara en bvp? Kanske hänger det ihop med att det är därför som den tycka underpresterar lite. Lite varningsflagg också att de bara redovisar scop vid medelklimat i lättillgänglig data.
Har man möjlighet att vänta några år tror jag det är bättre än att hoppa på de nyutvecklade modeller, även om jag är positiv till r290. Köldmediumet kommer ju i alla fall inte fasas ut, även om man har vissa problem med livslängd på kompressorerna i vissa fall.
Så alternativen med r290 verkar ju komma även för bvp nu. De håller sig till bara 150gr fyllning, vilket jag antar är av brandskäl? Det känns väldigt lite för att vara en bvp? Kanske hänger det ihop med att det är därför som den tycka underpresterar lite. Lite varningsflagg också att de bara redovisar scop vid medelklimat i lättillgänglig data.
Har man möjlighet att vänta några år tror jag det är bättre än att hoppa på de nyutvecklade modeller, även om jag är positiv till r290. Köldmediumet kommer ju i alla fall inte fasas ut, även om man har vissa problem med livslängd på kompressorerna i vissa fall.
blir mindre mängd av 'gasgivarna' då kött är högkvalikativ mat som magen har lätt att smälta, då när gasbilningen är mer än 2 liter/dygnet som andningen klarar av att vädra ut så börja det smattra i baken, typA ajn82 skrev:
Mer allvarligt, kossor och andra boskapsdjur har varit ett sätt att få mat från marker som det inte går att odla på av olika orsaker och det som växer där är inget vi kan göra till användbar föda hur vi än försöker.
på mer akademisk nivå inom jordbruket benämns inte kossor som kossor utan som grovfoderkonverterarer... dvs. att från grovfoder omvandla till för människan användbar mat.
Ecoforest har några markvärmepumpar ute på marknaden. Qvantum släpper sin QG nästa år med en eller två moduler och 152 g R290 i varje köldmediekrets (modul). Varje modul ger upp till 6 kW värmeeffekt. De är varvtalsstyrda. Jag fick se deras moduler på en mässa i början av november. De var imponerande små!M Mikeken skrev:
https://ecoforest.com/en/heat-pumps/ground-source-heat-pumps/
https://www.qvantum.com/wp-content/uploads/2024/10/Q_Product-leaflet_QG_EN_2434-4_LR.pdf
Det är inte omöjligt att vi i framtiden även får se markvärmepumpar med R600a eller en kombination med två köldmediekretsar, R290 i den ena och R600a i den andra. Man testar även köldmedieblandningar med R290 och R600a. Det blir spännande att följa utvecklingen.
Det här med de små mängderna är ju rätt löjligt. Det är tillåtet med mkt större i en livsmedelsaffär tex. allt handlar om vilka m2 golvyta ett ec läckage kan sprida ut sig på. Och redan när typ 10% av köldmediat har lämnat via ett läckage så kommer ju larm att gå. Lika överdrivet som brandrisken med Y1234a i bilar. Förhoppningvis segrar förnuftet snart och vi får se bilar med R290 o R600a inom några år.B Bujin skrev:
Förlåt kunde inte låta bli Och jag skulle vilja se en lösning med R-E170 (dimetyleter)i lösningar som tidigare användes i anläggningar med R134a (typ Viessmann med flera) - termodynamisk är det minst lika bra som R134a och tryckområdet bara 10% lägre än R134a men så pass mycket bättre förångningsvärmen att kylkapaciteten är samma med samma slagvolym på kompressorn som med R134a. - dimetyleter är stabilt och också en av de få eter som inte spontant bildar peroxider i sin gas och vätskemassa med tiden när luft/syre finns närvarande och blir explosivt.
Dessutom kan man i stort sett släppa ut 1.75 ggr mer gas vid en läcka för samma brandrisknivå som med R600a/R290/R1270 och dess beteende av ångorna av det är väldigt liknande som alkohol-ångor
Det fins ytterligare en vits att välja köldmedel och lågtrycklösningar och det är att kompressorn har mindre internläckage vid kompression när gaserna komprimeras vid låg tryck i jämförelse med högtrycksgaser som R410A/R32 och nu krystade kortlivade försöket med R452B (som ändå kommer att förbjudas i nytillverkning av maskiner efter skiftet till år 2027).
Det beror på att densiteten av gasen är betydligt lägre vid lägre tryck och därmed läckande mängden¹ massa i tätningsytorna lägre vid kompression med lågtryckgaser än med högtryckgaser och till stor del var det som gjorde att R134a förlorade striden mot R600a när det gäller vitvaror.
Har sett siffror från Mitsubishi i 7/55-graderskvot att en R410A-kompressor av rotary-typ läcker så mycket som 7% av det pumpande massan pga. läckor i tätningsytorna i kompressorn, vid R22 är man nere på 4,8%, vid R134a så är man under 3% osv. - kommer inte ihåg siffrorna riktigt längre (och hittar inte länk till det 'paper' från Mitsubshi som på den tiden jämförde allt detta med CO2-kompressorn som i enkelsteg läckte 15,1 % och med dubbelsteg efter varandra nådde så 'lågt' som 9,8% läckage (syftet att det inte skulle bli så mycket sämre än R410A-kompressor) i den thesis (avhandling) jag läste - det fins anledning varför CO2-kompressorer i värmepumpssammanhang inte fått någon genomslag och de få modeller som ändå såldes runt 2010 eller så, har haft mycket problem pga. omogen teknik, och låg COP i gämförelse med traditionella kölmedier vilket i princip gjorde att försöken med CO2-maskiner försvann från marknaden helt)
ovanstående är faktorer som kan påverka en kompressors isentropiska verkningsrad med flertal procent ju lägre arbetstryck man kör med, och blir allt viktigare då förbättringen med val av olika köldmedel är mer eller mindre uttömt.
en gammal lista jag gjorde för många år sedan i en 7/50 graders setup och isetropisk verkningsgrad av 0.7 och standardvärden i coolpack i underkylning och överhettning och motsvarande med Refprop i annan forum:
R404A: värme-COP = 4.053
R410A: värme-COP = 4.193
R407C: värme-COP = 4.324
R1290 (propylen) värme-COP: = 4.41
R290 utan vx: värme-COP = 4.454
R22: Värme-COP: 4.519
R134a: Värme-COP = 4.519
R290 med vx 50% för 85 grader hetgas: 4.54
R600a utan vx = 4.59
R12 Värme-COP =4.608
DME: Värme-COP = 4.82
R600a med vx 70% för 85 grader hetgas = 4.92
Tyvärr saknas R32 här men är nära men något lägre än R290 när R290 körs utan suggasvärmeväxlare med kondensat. - Ett alternativ som aldrig diskuteras i konsumentmaskiner är drift med Ammoniak som köldmedel, och skulle förmodligen vara ytterligare lite bättre COP än den bästa av ovanstående.
En av orsakerna varför ammoniak inte används i småmaskiner är risk vid läcka, även om det signalerar tydligt med sin doft långt innan en farlig nivå, det andra att inget av systemet kan byggas med koppar då ammoniak och koppar är inkompatibelt. - det gör att rörledningar, värmeväxlare blir större och dyrare att bygga då allt måste göras med större yta för att kompencera för den lägre värmeledningsförmågan, hermetiska kompressorer med inbyggd motor (med kopparlindningar) inte är ett alternativ, oljeföringen runt systemet är besvärlig då ammoniak och olja inte vill blanda sig. Kompressorn blir också mer besvärlig att bygga då med ammoniak i ännu större utsträckning än R32 behöver kylas under kompressionsarbetet etc.
¹ då flödesvolymen i smalaste tvärsnittet är i det närmaste är konstant och bestäms av spelet i tätningen (typiskt 10 µm i tätning i mekaniken som en rotarykompressor), temperaturen, molekylvikten och av det ljudhastigheten för gasen och det enda som kan variera massamängden i flödesvolymen är gasens densitet i den smalaste delen vid läckan, precis punkten när den uppnår ljudets hastighet i läckan och av den anledningen blir massamängden per tid genom läckan till stor del bestämd av absoluttrycket i kylmaskinen - inte så mycket av tryckskillnaden mellan höga och låga trycksidan då ljudhastigheten i läckan i tex. kolvtätning uppnår fort i pumparbetet..
- För luft räcker det med ca 0.5 Bars tryckskillnad för att luften skall uppnå ljudhastigheten i en krankik som tex. när man öppnar luftinsläpp till en vakumkammare med lägre vakum än 0.5 Bar absoluttryck - med följden att susljudet i kranen när man släpper in luft är konstant lika tills är mindre än 0.5 bar undertryck i vakumkammaren och först efter det hör att suset ändras och minskar.
Dessutom kan man i stort sett släppa ut 1.75 ggr mer gas vid en läcka för samma brandrisknivå som med R600a/R290/R1270 och dess beteende av ångorna av det är väldigt liknande som alkohol-ångor
Det fins ytterligare en vits att välja köldmedel och lågtrycklösningar och det är att kompressorn har mindre internläckage vid kompression när gaserna komprimeras vid låg tryck i jämförelse med högtrycksgaser som R410A/R32 och nu krystade kortlivade försöket med R452B (som ändå kommer att förbjudas i nytillverkning av maskiner efter skiftet till år 2027).
Det beror på att densiteten av gasen är betydligt lägre vid lägre tryck och därmed läckande mängden¹ massa i tätningsytorna lägre vid kompression med lågtryckgaser än med högtryckgaser och till stor del var det som gjorde att R134a förlorade striden mot R600a när det gäller vitvaror.
Har sett siffror från Mitsubishi i 7/55-graderskvot att en R410A-kompressor av rotary-typ läcker så mycket som 7% av det pumpande massan pga. läckor i tätningsytorna i kompressorn, vid R22 är man nere på 4,8%, vid R134a så är man under 3% osv. - kommer inte ihåg siffrorna riktigt längre (och hittar inte länk till det 'paper' från Mitsubshi som på den tiden jämförde allt detta med CO2-kompressorn som i enkelsteg läckte 15,1 % och med dubbelsteg efter varandra nådde så 'lågt' som 9,8% läckage (syftet att det inte skulle bli så mycket sämre än R410A-kompressor) i den thesis (avhandling) jag läste - det fins anledning varför CO2-kompressorer i värmepumpssammanhang inte fått någon genomslag och de få modeller som ändå såldes runt 2010 eller så, har haft mycket problem pga. omogen teknik, och låg COP i gämförelse med traditionella kölmedier vilket i princip gjorde att försöken med CO2-maskiner försvann från marknaden helt)
ovanstående är faktorer som kan påverka en kompressors isentropiska verkningsrad med flertal procent ju lägre arbetstryck man kör med, och blir allt viktigare då förbättringen med val av olika köldmedel är mer eller mindre uttömt.
en gammal lista jag gjorde för många år sedan i en 7/50 graders setup och isetropisk verkningsgrad av 0.7 och standardvärden i coolpack i underkylning och överhettning och motsvarande med Refprop i annan forum:
R404A: värme-COP = 4.053
R410A: värme-COP = 4.193
R407C: värme-COP = 4.324
R1290 (propylen) värme-COP: = 4.41
R290 utan vx: värme-COP = 4.454
R22: Värme-COP: 4.519
R134a: Värme-COP = 4.519
R290 med vx 50% för 85 grader hetgas: 4.54
R600a utan vx = 4.59
R12 Värme-COP =4.608
DME: Värme-COP = 4.82
R600a med vx 70% för 85 grader hetgas = 4.92
Tyvärr saknas R32 här men är nära men något lägre än R290 när R290 körs utan suggasvärmeväxlare med kondensat. - Ett alternativ som aldrig diskuteras i konsumentmaskiner är drift med Ammoniak som köldmedel, och skulle förmodligen vara ytterligare lite bättre COP än den bästa av ovanstående.
En av orsakerna varför ammoniak inte används i småmaskiner är risk vid läcka, även om det signalerar tydligt med sin doft långt innan en farlig nivå, det andra att inget av systemet kan byggas med koppar då ammoniak och koppar är inkompatibelt. - det gör att rörledningar, värmeväxlare blir större och dyrare att bygga då allt måste göras med större yta för att kompencera för den lägre värmeledningsförmågan, hermetiska kompressorer med inbyggd motor (med kopparlindningar) inte är ett alternativ, oljeföringen runt systemet är besvärlig då ammoniak och olja inte vill blanda sig. Kompressorn blir också mer besvärlig att bygga då med ammoniak i ännu större utsträckning än R32 behöver kylas under kompressionsarbetet etc.
¹ då flödesvolymen i smalaste tvärsnittet är i det närmaste är konstant och bestäms av spelet i tätningen (typiskt 10 µm i tätning i mekaniken som en rotarykompressor), temperaturen, molekylvikten och av det ljudhastigheten för gasen och det enda som kan variera massamängden i flödesvolymen är gasens densitet i den smalaste delen vid läckan, precis punkten när den uppnår ljudets hastighet i läckan och av den anledningen blir massamängden per tid genom läckan till stor del bestämd av absoluttrycket i kylmaskinen - inte så mycket av tryckskillnaden mellan höga och låga trycksidan då ljudhastigheten i läckan i tex. kolvtätning uppnår fort i pumparbetet..
- För luft räcker det med ca 0.5 Bars tryckskillnad för att luften skall uppnå ljudhastigheten i en krankik som tex. när man öppnar luftinsläpp till en vakumkammare med lägre vakum än 0.5 Bar absoluttryck - med följden att susljudet i kranen när man släpper in luft är konstant lika tills är mindre än 0.5 bar undertryck i vakumkammaren och först efter det hör att suset ändras och minskar.
Redigerat:
Det finns väldigt många äldre hus med radiatorsystem dimensionerad för 80 C i framledning. Det är just därför ett system som klarar typ den temperaturen skulle vara ett väldig stor steg i utvecklingen.K karlmb skrev:
Som jag läste i artikeln skulle dessa nya värmepumpar vara mer lämpade för befintliga värmesystemsystem. Oklart på vilket sätt eller hur mycket?