Strömmens hastighet har väldigt svag koppling till elektronernas ”hastighet”. Det är mer av en vågrörelse genom mediet.B Bishiba skrev:
Det finns två hastigheter att tänka på.
Det ena är en vågrörelse som har en hastighet närmare ljusets hastighet.
Det andra är de enskilda elektronernas hastighet, som är inte ens är en mm/sekund i många fall.
Hur snabbt elektronerna rör sig går att räkna ut om man vet tätheten av fria elektroner i materialet och effekten som överförs.
Men den är i de flesta praktiska fall mindre än 1mm/sekund.
Vågrörelsen blir i princip av att den första elektronen knuffar till nästa som knuffar till nästa osv, som ett pedagogiskt exempel, i verkligheten knuffas elektronerna lite hit och dit, men statistiskt fler elektroner mot strömmens riktning.
Och man kan tänka sig en till liknelse, tänk er när "vågen" går runt i en fotbollsarena, den vågen man ser är samma sak som vågutbredningshastigheten, medan publiken (elektronerna) faktiskt står stilla, har ingen hastighet alls. Man skulle ju kunna tänka sig att publiken sakta går runt, medan de gör vågen, som alltså går fortare.
Det ena är en vågrörelse som har en hastighet närmare ljusets hastighet.
Det andra är de enskilda elektronernas hastighet, som är inte ens är en mm/sekund i många fall.
Hur snabbt elektronerna rör sig går att räkna ut om man vet tätheten av fria elektroner i materialet och effekten som överförs.
Men den är i de flesta praktiska fall mindre än 1mm/sekund.
Vågrörelsen blir i princip av att den första elektronen knuffar till nästa som knuffar till nästa osv, som ett pedagogiskt exempel, i verkligheten knuffas elektronerna lite hit och dit, men statistiskt fler elektroner mot strömmens riktning.
Och man kan tänka sig en till liknelse, tänk er när "vågen" går runt i en fotbollsarena, den vågen man ser är samma sak som vågutbredningshastigheten, medan publiken (elektronerna) faktiskt står stilla, har ingen hastighet alls. Man skulle ju kunna tänka sig att publiken sakta går runt, medan de gör vågen, som alltså går fortare.
Tillbaka till frågan "när är el farligt"
Det är när en tillräcklig ström passerar genom kroppen, 50-100 mA
Om du står på ett isolerat golv kan du inte känna någon ström även om du håller i 230 V fas!
När man på 80-talet jobbade i industrier och var tvungen att montera med spänning i skåpet, så stod man gärna på något isolerad föremål t.ex. En torr bräda samt hade koll på var den andra handen var.
Det är när en tillräcklig ström passerar genom kroppen, 50-100 mA
Om du står på ett isolerat golv kan du inte känna någon ström även om du håller i 230 V fas!
När man på 80-talet jobbade i industrier och var tvungen att montera med spänning i skåpet, så stod man gärna på något isolerad föremål t.ex. En torr bräda samt hade koll på var den andra handen var.
Jodå, om du tar i 230V ac så känns det även om du är isolerad. Din kapacitiva koppling till omgivningen är så pass stor att det känns.
Det är ett schysst trådlyft det här, vi skulle låtit den vila ett år till så hade den kunnat haft 10-års jubileum. 
Jag kopplade stående i foppatofflor i vintras här hemma, med spänning på (vilket jag alltså missat) och kände absolut ingenting fast jag vred till kardelerna lite med mina bara fingrar.
Det finns ett diagram som inte bara är killgissat, utan medicinska studier står bakom dess tillkomst.
Och en text som hjälp till bilden
Av IEC/TS 60479-1 framgår att risken att skadas av elektrisk ström bl a beror på
kroppsimpedansen. För att ligga på den säkra sidan bör man vid beräkning använda de
lägsta värdena för kroppsimpedansen enligt tabell 411:2.
STRÖMMENS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKAN
Zon Gränsvärden Fysiologisk effekt
AC-1 ≤ 0,5 mA, kurva a Vanligtvis ingen reaktion.
AC-2 > 0,5 mA till kurva b Vanligtvis ingen skadlig effekt.
AC-3 L
c kurva b till kurva c1 Vanligtvis ingen organisk skada.
Kramp och svårighet att andas vid
tider över 2 s är sannolika. Reversibla
störningar av hjärtat ökar med
strömstyrka och tid.
AC-4 över kurva c1 Med ökande strömstyrka och tid ökar
de patofysiologiska effekterna, såsom
hjärtstillestånd, andningsstillestånd
och brännskador.
AC-4.1 kurva c1 till kurva c2 Sannolikheten för
hjärtkammarflimmer 5 %.
AC-4.2 kurva c2 till kurva c3 Sannolikheten för
hjärtkammarflimmer 50 %.
AC-4.3 över kurva c3 Sannolikheten för
hjärtkammarflimmer ≥ 50 %.
Jag kopplade stående i foppatofflor i vintras här hemma, med spänning på (vilket jag alltså missat) och kände absolut ingenting fast jag vred till kardelerna lite med mina bara fingrar.
Det finns ett diagram som inte bara är killgissat, utan medicinska studier står bakom dess tillkomst.
Och en text som hjälp till bilden
Av IEC/TS 60479-1 framgår att risken att skadas av elektrisk ström bl a beror på
kroppsimpedansen. För att ligga på den säkra sidan bör man vid beräkning använda de
lägsta värdena för kroppsimpedansen enligt tabell 411:2.
STRÖMMENS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKAN
Zon Gränsvärden Fysiologisk effekt
AC-1 ≤ 0,5 mA, kurva a Vanligtvis ingen reaktion.
AC-2 > 0,5 mA till kurva b Vanligtvis ingen skadlig effekt.
AC-3 L
c kurva b till kurva c1 Vanligtvis ingen organisk skada.
Kramp och svårighet att andas vid
tider över 2 s är sannolika. Reversibla
störningar av hjärtat ökar med
strömstyrka och tid.
AC-4 över kurva c1 Med ökande strömstyrka och tid ökar
de patofysiologiska effekterna, såsom
hjärtstillestånd, andningsstillestånd
och brännskador.
AC-4.1 kurva c1 till kurva c2 Sannolikheten för
hjärtkammarflimmer 5 %.
AC-4.2 kurva c2 till kurva c3 Sannolikheten för
hjärtkammarflimmer 50 %.
AC-4.3 över kurva c3 Sannolikheten för
hjärtkammarflimmer ≥ 50 %.
Som man ser så är det både strömstyrka genom kroppen samt vilken tid det pågår, som bestämmer risken.
Vid betydligt högre strömmar än så ökar inte risken för hjärtstopp i någon egentlig mening, men däremot dör man av inre och yttre brännskador.
Vid betydligt högre strömmar än så ökar inte risken för hjärtstopp i någon egentlig mening, men däremot dör man av inre och yttre brännskador.
Tja, det är ju lite trickigt att svara på.useless skrev:
Kroppen brukar ha en resistans på typ 10 kohm vid torr hud (jag kan inte säga så exakt) men det är ju dessutom lätt att mäta upp.
Men har man precis klivit upp ur badet är det mycket mycket lägre, kan vara nedåt 1kohm.
Kroppens resistans kan lite grovt delas upp i en inre resistans på under 1kohm, kanske mellan 0,5 och 1kohm, och så hudresistansen.
Torr hud har hög resistans, men som bryts ner vid fortgående ström, så strömmen genom kroppen ökar allteftersom.
Nu har man äntligen något att skylla på när man har på de där fula foppatofflorna!Mikael_L skrev:
Då är du bra känslig några hundra pF ger inte mycket ström vid den spänningen och nätfrekvens. Ungefär samma som några meter typisk kabel mellan sina ledare. Det som på lite sträckor ger det som här på BH brukar kallas spökspänning och kan blinka LED eller flimmra i ett lysrör.D Daniel 109 skrev:
Det förekommer väldigt olika uppgifter om kroppens resistans. Hur farligt det blir beror på spänningens storlek, kroppens resistans, tiden samt frekvensen.
Normalt kan man räkna med 2000 Ohm arm till arm, men det varierar från person till person, om man har handsvett osv. Kvinnor har generellt lägre kroppsresistans.
Hjärtkammarflimmer kan man få redan vid 50mA.
Utlösningsvillkoret anger 0,4s. Vid spänningssättning av utsatt del, spänningssätter den med ungefär halva fasspänningen=115V. 115V/2000Ohm=60mA. I 0,4s. Det är väl definierat som att de flesta klarar.
Å andra sidan ska en JFB lösa ut inom 0,3s, max 30mA. Det är en lägre nivå.
Normalt kan man räkna med 2000 Ohm arm till arm, men det varierar från person till person, om man har handsvett osv. Kvinnor har generellt lägre kroppsresistans.
Hjärtkammarflimmer kan man få redan vid 50mA.
Utlösningsvillkoret anger 0,4s. Vid spänningssättning av utsatt del, spänningssätter den med ungefär halva fasspänningen=115V. 115V/2000Ohm=60mA. I 0,4s. Det är väl definierat som att de flesta klarar.
Å andra sidan ska en JFB lösa ut inom 0,3s, max 30mA. Det är en lägre nivå.
Du har kanske rätt.
Propageringshastigheten i ledningen är i alla under ljusets hastighet, jag har inte koll på hur mycket under, och vad som påverkar, antagligen materialet bl.a.
Hastigheten i kopparledning är kanske 90% av c eller 10% av c, jag vet inte. Jag kan antagligen googla mig fram ...
Propageringshastigheten i ledningen är i alla under ljusets hastighet, jag har inte koll på hur mycket under, och vad som påverkar, antagligen materialet bl.a.
Hastigheten i kopparledning är kanske 90% av c eller 10% av c, jag vet inte. Jag kan antagligen googla mig fram ...
Utbredningshastigheten ligger nära ljushastighet. Elektronrörelsen har jag för mig ligger på några mm per period på en hyfsat lastad närsladd.