Nä, alltså, en spänningskälla har en inre restistans, och en begränsad energimängd om det rör sig om en ackumulator. En nylontröja tillexempel har väldigt begränsad energimängd och hög inre resistans, så den har svårt att överhuvudtaget ge ifrån sig nån nämnvärd ström, och om den gör det så varar den under mycket kort tid, även om den har blivit uppladdad till flera tiotusentals volt. En 12V blyack till bilden däremot har låg spänning men hög energimängd och låg inre resistans så den kan ge ifrån sig en hög ström under relativt lång tid men har inte kraften att trycka den genom din kropp utan det krävs en belastning med mycket lägre resistans. 1000A för att smälta en skiftnyckel är inget direkt ovanligt.
Minussidan är förstås att det utvecklas effekt även över den inre resistansen så batteriet överhettas och exploderar av övertryck, vilket ju inte är lika roligt som att smälta skiftnycklar... Batterisyra och blysplitter som far om kring i hela garaget.
Minussidan är förstås att det utvecklas effekt även över den inre resistansen så batteriet överhettas och exploderar av övertryck, vilket ju inte är lika roligt som att smälta skiftnycklar... Batterisyra och blysplitter som far om kring i hela garaget.
Tänk på en vattendamm. Inte ett kraftverk, utan bara en damm.
När det är högt vattenstånd i dammen är trycket stort i botten vid dammluckan. Trycket = spänningen.
Dammluckan längst ner är av en viss storlek, som gör ett visst motstånd mot vattnet när den öppnas. Dammluckans storlek = resistansen.
Med det givna trycket vid dammluckan, och dammluckans storlek så får man ett visst vattenflöde. Vattenflödet = strömmen.
En stor damm rymmer mer vatten som kan flöda igenom, även om dammens djup inte tvunget behöver vara större. Dammens storlek = den lagrade energimängden. Den lagrade energimängden i svenska vattenkraftverk kan för övrigt ses här: http://wwwdynamic.nordpool.com/marketinfo/rescontent/sweden/rescontent.cgi
Sen är vattnet lite trögflytande och kan inte helt lätt ta sig från där det är i dammen fram till dammluckan, det krockar liksom med sig självt vid väldigt höga flöden. Vattnets trögflutenhet = den inre resistansen i spänninskällan.
-I praktiken är spänningen ett mått på hur stor skillnad det är på mängden elektroder på ena sidan och andra sidan om en skiljevägg. Detta mäts ju som bekant då i Volt.
-Strömmen som mäts i Ampere är ett mått på hur många elektroner som strömmar genom en ledare under en sekund. 1 Ampere är ungefär 6241000000000000000 elektroner per sekund.
-Resistansen är ett mått på hur mycket strömmen begränsas av ett hinder vid en given spänning. R = U / I
-Effekten i Watt är ett ett mått på hur mycket ström som faktiskt flödar vid en viss given spänning. P = U x I
-Energi mäts i Joule. En Joule är samma sak som en watt i effekt under en sekunds tid.
Klarnade nåt?
När det är högt vattenstånd i dammen är trycket stort i botten vid dammluckan. Trycket = spänningen.
Dammluckan längst ner är av en viss storlek, som gör ett visst motstånd mot vattnet när den öppnas. Dammluckans storlek = resistansen.
Med det givna trycket vid dammluckan, och dammluckans storlek så får man ett visst vattenflöde. Vattenflödet = strömmen.
En stor damm rymmer mer vatten som kan flöda igenom, även om dammens djup inte tvunget behöver vara större. Dammens storlek = den lagrade energimängden. Den lagrade energimängden i svenska vattenkraftverk kan för övrigt ses här: http://wwwdynamic.nordpool.com/marketinfo/rescontent/sweden/rescontent.cgi
Sen är vattnet lite trögflytande och kan inte helt lätt ta sig från där det är i dammen fram till dammluckan, det krockar liksom med sig självt vid väldigt höga flöden. Vattnets trögflutenhet = den inre resistansen i spänninskällan.
-I praktiken är spänningen ett mått på hur stor skillnad det är på mängden elektroder på ena sidan och andra sidan om en skiljevägg. Detta mäts ju som bekant då i Volt.
-Strömmen som mäts i Ampere är ett mått på hur många elektroner som strömmar genom en ledare under en sekund. 1 Ampere är ungefär 6241000000000000000 elektroner per sekund.
-Resistansen är ett mått på hur mycket strömmen begränsas av ett hinder vid en given spänning. R = U / I
-Effekten i Watt är ett ett mått på hur mycket ström som faktiskt flödar vid en viss given spänning. P = U x I
-Energi mäts i Joule. En Joule är samma sak som en watt i effekt under en sekunds tid.
Klarnade nåt?
Vilken knas diskution, använd elektriker, är ofta både billigare och bättre än t.ex. advokater, som man utan ström kan få hjärtstopp av, när de skickar räkning. Problemet med el är att man kan prova sig fram, dör man har man gjort fel, om det är någon tröst.
Trodde tråden handlade om vid vilka tillfällen ström är farligt och inte vilka sladdar man kopplar ihop i ett kopplingsskåp.Toppit skrev:
Själv skulle jag aldrig ringa en elektriker i gula sidorna för att få svar på dessa frågor.
Tror du missuppfattade där lite. Fråga o amperen var "hastigheten" på strömmen.. ville inte ha någon hastighet i metermycke_nu skrev:
Självklart använder jag elektriker i farliga ställen men inte ringer jag dem för att skruva i en taklampa i en sockerbit.
Det låter på dig som att du skruvar i sockerbiten med strömmen på ibland. Det är väldigt dumt. För även om man ofta överlever en kort stöt i torr miljö, så kommer det en dag när man inte tänker på att förutsättningarna är andra, man kanske står på en väljordad al. stege, god kontakt genom den blöta T - tröjan (blöt av svett efter att ha baxat upp stegen). Då ligegr man plötsligt väldigt illa till, med de omständigheterna så blir strömmen lätt 100ggr högre än i den torra välioslerade miljön.
Appropå 12V bilbatterier. Du skrev att det blixtrar rejält om man slår ihop startkablarna. Även det är ett väldigt dumt experiment. Om du kortsluter ett bilbatteri så kan man på några sekunder få så hög energiuteckling i batteriet att det exploderar, och sprider sin svavelsyra. I bästa fall får du syraskador i motorummet på bilen, i sämre lägen så blir det syraskador i ansikte och ögon både på dig och annat folk inom en skapligt stor omkrets.
Jag blir livrädd när jag ser hur en del hanterar startkablar. Läs instruktionerna väldigt noga. Gudskelov så är de oftast först inkopplade på det urladdade batteriet på bilen som skall startas, det har troligen räddat en och annan.
Appropå 12V bilbatterier. Du skrev att det blixtrar rejält om man slår ihop startkablarna. Även det är ett väldigt dumt experiment. Om du kortsluter ett bilbatteri så kan man på några sekunder få så hög energiuteckling i batteriet att det exploderar, och sprider sin svavelsyra. I bästa fall får du syraskador i motorummet på bilen, i sämre lägen så blir det syraskador i ansikte och ögon både på dig och annat folk inom en skapligt stor omkrets.
Jag blir livrädd när jag ser hur en del hanterar startkablar. Läs instruktionerna väldigt noga. Gudskelov så är de oftast först inkopplade på det urladdade batteriet på bilen som skall startas, det har troligen räddat en och annan.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 704 inlägg
Mina svar på ursprungsfrågorna:
1. Ja!!!
2-3. Det är kombination av ström och spänning då kroppens motstånd och följaktligen strömmen genom kroppen beror av spänningen. Högre spänning bryter ned hudens motstånd. Det går nog att dö av ett bilbatteri om man trycker in nålar i bröstet.:x
1. Ja!!!
2-3. Det är kombination av ström och spänning då kroppens motstånd och följaktligen strömmen genom kroppen beror av spänningen. Högre spänning bryter ned hudens motstånd. Det går nog att dö av ett bilbatteri om man trycker in nålar i bröstet.:x
Man lossar minuskablen från båda bilarna först (eftersom den inte sitter (FÖR DET GÖR DEN INTE) på batteriet utan en bit ifrån), därefter tar man pluskabeln.
När man sätter dit kablarna är det viktigt att se till att båda bilarna är avstängda med tändningen helt frånkopplad innan man börjar. Därefter sätter man pluskabeln på det fräscha batteriet först och sen på det dåliga. Sen sätter man minuskabeln på en bra jordpunkt (INTE PÅ BATTERIET) i bilen med fräscht batteri, sen i bilen med dåligt batteri. Sen startar man bilen med bra batteri, och sen den med dåligt batteri.
Är batteriet så dåligt att man riskerar att ladda ur båda så mycket att bilen med bra batteri kanske inte går att starta heller när man väl ska ha igång dom kanske man måste börja med den igång, men betänk då att det inte är några som helst problem att förstöra elektroniken i bilen med strömspiken som blir. Det är dock störst risk att det blir resultatet på bilen med dåligt batteri, så var extra noga med att ha den avstängd.
Och för i jösse namn, koppla inte ihop kablarna, det var det dummaste jag har hört. Plus och minus på ett bilbatteri får aldrig nångsin kortslutas, det kan leda till livshotande skador och även stora materiella skador.
Och för att svara på frågan i rubriken: Man dör när man kommer i kontakt med en spänningskälla som dels har en tillräcklig lagrad energimängd, tillräckligt låg intern resistans, och tillräckligt hög späninng för att åstadkomma en dödande ström (allt mellan 10-100 mA), på ett sådant sätt att strömmen leds genom vitala organ som styrs av elektrisk aktivitet, som hjärtat och hjärnan. Något som är MYCKET enkelt att åstadkomma med elnätet i våra hus, men som istället är mycket svårt att åstadkomma med ett bilbatteri, även om det för all del skulle vara möjligt.
När man sätter dit kablarna är det viktigt att se till att båda bilarna är avstängda med tändningen helt frånkopplad innan man börjar. Därefter sätter man pluskabeln på det fräscha batteriet först och sen på det dåliga. Sen sätter man minuskabeln på en bra jordpunkt (INTE PÅ BATTERIET) i bilen med fräscht batteri, sen i bilen med dåligt batteri. Sen startar man bilen med bra batteri, och sen den med dåligt batteri.
Är batteriet så dåligt att man riskerar att ladda ur båda så mycket att bilen med bra batteri kanske inte går att starta heller när man väl ska ha igång dom kanske man måste börja med den igång, men betänk då att det inte är några som helst problem att förstöra elektroniken i bilen med strömspiken som blir. Det är dock störst risk att det blir resultatet på bilen med dåligt batteri, så var extra noga med att ha den avstängd.
Och för i jösse namn, koppla inte ihop kablarna, det var det dummaste jag har hört. Plus och minus på ett bilbatteri får aldrig nångsin kortslutas, det kan leda till livshotande skador och även stora materiella skador.
Och för att svara på frågan i rubriken: Man dör när man kommer i kontakt med en spänningskälla som dels har en tillräcklig lagrad energimängd, tillräckligt låg intern resistans, och tillräckligt hög späninng för att åstadkomma en dödande ström (allt mellan 10-100 mA), på ett sådant sätt att strömmen leds genom vitala organ som styrs av elektrisk aktivitet, som hjärtat och hjärnan. Något som är MYCKET enkelt att åstadkomma med elnätet i våra hus, men som istället är mycket svårt att åstadkomma med ett bilbatteri, även om det för all del skulle vara möjligt.
Som redan skrivits, största faran med 12V är brand och explosioner.
Se upp med att ha elprylar under/vid spolarvätsketanken på bilen. Det är ett jättedumt ställe att få för mycket värme på. Om tanken är fylld med spolarvätska med tillräckligt stark spritkoncentration så är den i stort sett en brandbomb...
Vad gäller startkablar, alla vet att man ska sätta jorden nån annan stans än på batteriet i den ände man ansluter kabeln sist, men hur ofta finns det någon annan jordpunkt som jättekrokodilklämmorna både går att få fast på och som ger bra jord? Jag tycker att det oftast antingen är målarfärg eller skitsvårt att få klämman att sitta (speciellt om man tänker på att fläktremmen kommer börja snurra, motorn vibrera o.s.v. så fort man gör startförsök)...
Se upp med att ha elprylar under/vid spolarvätsketanken på bilen. Det är ett jättedumt ställe att få för mycket värme på. Om tanken är fylld med spolarvätska med tillräckligt stark spritkoncentration så är den i stort sett en brandbomb...
Vad gäller startkablar, alla vet att man ska sätta jorden nån annan stans än på batteriet i den ände man ansluter kabeln sist, men hur ofta finns det någon annan jordpunkt som jättekrokodilklämmorna både går att få fast på och som ger bra jord? Jag tycker att det oftast antingen är målarfärg eller skitsvårt att få klämman att sitta (speciellt om man tänker på att fläktremmen kommer börja snurra, motorn vibrera o.s.v. så fort man gör startförsök)...
Har hänt ett par gånger att startkablarna har svingat ihop sig när man haft bråttom och irriterad, jag gör det inte för nöjes skull så det inte missuppfattas.
Får börja ta ur propparna när man fixar med lampor om man är osäker kanske. Om man flyttat in och det sitter en socker bit så vet man ej om strömmen är på eller ej men man har lärt sig sin läxa
Får börja ta ur propparna när man fixar med lampor om man är osäker kanske. Om man flyttat in och det sitter en socker bit så vet man ej om strömmen är på eller ej men man har lärt sig sin läxa
Om vi tar det där med startkablarna igen.
Om du hanterar dem på rätt sätt så KAN de inte svinga ihop. Du skall aldrig någonsin ha både en plus och en minuskabel i händerna.
Först tar man den röda kabeln, låt den andra ligga på marken. Sätt den röda på pluspolerna på båda bilarna. Sedan tar du den svarta och sätter i ngn lämplig chassidel i motorrummet, så lång från batteriet som möjligt, på resp. bil. Det skall inte vara möjligt att koppla ihop sladdarna, och det är det inte om man följer instruktionerna. Det har inget med stress att göra, bara att följa instruktioner.
Vid isärtagning är det väldigt viktigt att du först kopplar bort den svarta, i BÅDA ändarna, därefter tar du bort den röda.
Skälet till att man inte skall sätta den svarta på batteriet är att man vill undvika gnistbildning i närheten av batteriet, det kan uppstå knallgas (vätgas och syre) i batteriet, om man får en knallgasexplosition så kan i värsta fall även en eller flera celler i batteriet explodera, med lika tråkiga effekter som i fallet med kortslutning.
Om du hanterar dem på rätt sätt så KAN de inte svinga ihop. Du skall aldrig någonsin ha både en plus och en minuskabel i händerna.
Först tar man den röda kabeln, låt den andra ligga på marken. Sätt den röda på pluspolerna på båda bilarna. Sedan tar du den svarta och sätter i ngn lämplig chassidel i motorrummet, så lång från batteriet som möjligt, på resp. bil. Det skall inte vara möjligt att koppla ihop sladdarna, och det är det inte om man följer instruktionerna. Det har inget med stress att göra, bara att följa instruktioner.
Vid isärtagning är det väldigt viktigt att du först kopplar bort den svarta, i BÅDA ändarna, därefter tar du bort den röda.
Skälet till att man inte skall sätta den svarta på batteriet är att man vill undvika gnistbildning i närheten av batteriet, det kan uppstå knallgas (vätgas och syre) i batteriet, om man får en knallgasexplosition så kan i värsta fall även en eller flera celler i batteriet explodera, med lika tråkiga effekter som i fallet med kortslutning.
I teorin kan man ju tappa ena änden av röda kabeln mot karossen. Störst risk är nog att tappa änden mot t.ex. navet på hjulet eller en kofångare av metall (äldre bilar).
En varning till alla är att båda batterierna kan utveckla knallgas när man hjälpstartar!
En varning till alla är att båda batterierna kan utveckla knallgas när man hjälpstartar!