På samma sätt som det inte finns några oladdade vapen så är det en sund inställning att alltid betrakta el som farlig, och hantera den med den respekt det kräver.
Visst, ganska oftar har man fel och var onödigt försiktig, men det kan man väl leva med...
Visst, ganska oftar har man fel och var onödigt försiktig, men det kan man väl leva med...
Ett sidospår... På det glada åttiotalet kom jag över en kopia av en känd handbok för illasinnade, i beskrivningen för tillverkning av en sk stun gun framgick att det funkar hyfsat att isolera sig för uppemot 13kV och att en frisk person klarar en chock på 2J, dvs 2W under en sekund.
Det måhända men mitt svar skulle bli tillräckligt mycket vatten för att täcka andningsvägarna. Kanske inte ger ett 100 % rätt svar men det blir ett riktmärkemr.Ola skrev:Tycker att frågan är lite lik "hur mycket vatten krävs det för att drunkna"!
Enligt vad jag fått lära mig är gränsen vid 80mA för dödlighet, men andra faktorer spelar även in.
Det är strömmen som är det farliga, men även höga spänningar kan vara livsfarliga för t.ex hjärtat.
Vid 10-40mA krampar kroppen, och det kan vara svårt/omöjligt att släppa taget, vilket leder till problem pga strömgenomgångens varaktighet.
Vad avgör hur skadligt det är?
Strömmens styrka, strömgenomgångens varaktighet (tid), frekvensen, samt vägen strömmen tar genom kroppen (jämför ström in/ut genom samma hand och ström som går genom ena handen, rakt genom kroppen, inklusive hjärtat, och ut genom andra handen, vilke tror du är skadligast?)
Som vissa har tagit upp så avgör kroppens resistans hur stor strömmen blir vid en given spänning, men vid högre spänning minskar kroppens resistans även. Ungefär 1500 ohm har jag fått lära mig gäller vid 230V, men saker som kroppens fuktighet, var inkoppling sker, kontaktytans storlek, etc avgör också.
I slutändan kan man bara komma fram till en sak som alltid gäller; respektera strömmen och hantera den som om den är farlig, oavsett.
Det är strömmen som är det farliga, men även höga spänningar kan vara livsfarliga för t.ex hjärtat.
Vid 10-40mA krampar kroppen, och det kan vara svårt/omöjligt att släppa taget, vilket leder till problem pga strömgenomgångens varaktighet.
Vad avgör hur skadligt det är?
Strömmens styrka, strömgenomgångens varaktighet (tid), frekvensen, samt vägen strömmen tar genom kroppen (jämför ström in/ut genom samma hand och ström som går genom ena handen, rakt genom kroppen, inklusive hjärtat, och ut genom andra handen, vilke tror du är skadligast?)
Som vissa har tagit upp så avgör kroppens resistans hur stor strömmen blir vid en given spänning, men vid högre spänning minskar kroppens resistans även. Ungefär 1500 ohm har jag fått lära mig gäller vid 230V, men saker som kroppens fuktighet, var inkoppling sker, kontaktytans storlek, etc avgör också.
I slutändan kan man bara komma fram till en sak som alltid gäller; respektera strömmen och hantera den som om den är farlig, oavsett.
jag har fått endel REJÄLA stötar från kondensatorer i TV o datorskärmar o fått små brännskador på fingrarna vilket inte skulle kunna ske i ovanstående om jag inte misförstot det
på tal om blixtar so har jag hört att människor har överlevt att blixten har slagit i dem pga att elen gick på huden o inte inne i kroppen.
sedan den med ''startkablarna som har svingat ihop sig när man haft bråttom'' det fins startkablar där + o - sitter i hop med varandra i isolerings matrealet. därav kan kablarna ''svinga'' ihop sig
på tal om blixtar so har jag hört att människor har överlevt att blixten har slagit i dem pga att elen gick på huden o inte inne i kroppen.
sedan den med ''startkablarna som har svingat ihop sig när man haft bråttom'' det fins startkablar där + o - sitter i hop med varandra i isolerings matrealet. därav kan kablarna ''svinga'' ihop sig
Det har inte dött någon installationselektriker på flera år p.g.a. strömgenomgång under arbetstid.v-g skrev:
Däremot har det dött några "hobbyelektriker".
Tyvärr har någon "kraftverkare" avlidit p.g.a. strömgenomgång också.
Han skrev ju installationselektriker.
RÅ:Ja men jag skrev inte det i det inlägg jag skrev innan vilket han citerade. Där skrev jag elektriker
Det är rätt sällan man dör av 230v i vilket fall, det krävs som med de flesta vardagsolyckor att det är lite olyckliga omständigheter dvs i elfallet kontakt mot marken (tex stå i blöta). Jag har fått en del kyssar och överlevt rätt bra.
Standard är väl annars att man tror att det är spänningslöst med så är något felmärkt/kopplat och så är det inte det plus att man inte kontrollerar eller kontrollerar fel med spänningstestare dvs är lite normalt lat och antar.
Det är rätt sällan man dör av 230v i vilket fall, det krävs som med de flesta vardagsolyckor att det är lite olyckliga omständigheter dvs i elfallet kontakt mot marken (tex stå i blöta). Jag har fått en del kyssar och överlevt rätt bra.
Standard är väl annars att man tror att det är spänningslöst med så är något felmärkt/kopplat och så är det inte det plus att man inte kontrollerar eller kontrollerar fel med spänningstestare dvs är lite normalt lat och antar.
Jag känner till en farbror som har porslinsöga på ena ögat på grund av s.k knallgas från 12 -volt-batterier. Han stack in huvudet under lucka på en entreprenadmaskin , och skulle koppla loss laddkablar. Samma ögonblick han lossar batteriklämmorna smäller det som en bomb i en det dåligt ventilerade utrymmet!!!
Du skrev "Råder ingen att koppla med saker man inte har 100 koll på, det dör elektriker var o vartannat år och de borde ju ha lite koll." och det var det jag svarade på.v-g skrev:RÅ:Ja men jag skrev inte det i det inlägg jag skrev innan vilket han citerade. Där skrev jag elektriker
Eftersom du skrev "elektriker" och "de borde ju ha lite koll" så utgick jag ifrån att du menar yrkesmän.
"Hobbyelektriker"=lekmän är inga elektriker och de har ofta ingen koll på vad de gör, de är däremot ofta utrustade med en enorm tur, så därför föll den kategorin "elektriker" bort, så då återstår det endast Installationselektriker & Kraftverkare och bland Installationselektrikerna så har ingen dött p.g.a. strömgenomgång under arbetstid på flera år. Då faller ditt påstående om att "det dör elektriker var o vartannat år".
Tyvärr så har några kraftverkare avlidit p.g.a. strömgenomgång men där pratar vi om högspänning på 10000 Volt och uppåt och jag betvivlar att det var de elektrikerna du hänvisade till.
Det krävs bara några millisekunders strömgenomgång genom hjärtat för att det skall drabbas av hjärtflimmer. Hävs inte hjärtflimret så dör man.v-g skrev:
Det är ganska vanligt med främst män som "vet" hur de skall göra, men de har ofta ingen aning om vad de gör och sen går det ibland illa.v-g skrev:
Citat från Elinstallatörsförordningen (1990:806) "6 § Elinstallationsarbete får utföras endast av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma företag som yrkesmannen."
Praktisk Akut Medicin
Elektriska olycksfall.
ICD-10: T07 Uppdaterad: 2008-04-14
Definition: Direktkontakt med eller överslag av elektrisk ström från elektrisk ledare till människokropp.Orsak: Elektrisk ström som utifrån kommer in i kroppen, passerar genom den och går ut från annat ställe på kroppen till jord eller jordat föremål. Ger en sluten elektrisk krets.
Symtom:
Skadans omfattning är beroende av
den elektriska spänningen,
strömstyrkan,
typ av ström (växelström farligare än likström),
kroppens motstånd vid ingångsstället (torr hud har högre motstånd än fuktig hud),
strömmens väg genom kroppen,
tiden som kroppen utsätts för strömmen.
Växelström starkare än 6 mA ger upphov till muskelkramper.
Växelström starkare än 50 mA genom bålen kan ge hjärtarytmi eller asystoli.
Växelström starkare än 75 mA ger asystoli.
Likström utlöser smärta och takykardi, men ger inga kramper.
Hjärt- och lungskador är oftast de mest akuta.
Kramp kan utlösas i hela andningssystemet med upphävd ventilationsförmåga som följd.
Hjärtarytmi och asystoli kan uppstå.
Muskelskadan som uppstår (=myoglobinemi) medför stor risk för att myoglobin täpper till njurtubuli.
Neurologiska skador kan uppstå omedelbart eller successivt under en 3-årsperiod.
Brännskador uppstår lätt. Fuktig hud skadas mindre, torr och tjock hud mer men i gengäld skyddas då underliggande strukturer bättre.
Patienten kan också drabbas av grå starr, njur- och muskelskador och även av skador t ex frakturer i samband med det fall som ofta sker då olyckan inträffar.
Diagnos: Anamnes. S.k. strömmärke (brännskada) vid strömmens ingångsställe. Vid utgångsställe varierande förändringar: söndersliten hud, strömmärke eller helt intakt hud. Gör ett noggrant neurologstatus. Kontrollera även småkärl, risk för trombosbildning.
Utredning: Allmän undersökning inkl. kontroll av hudkostym. Noggrant neurologstatus. EKG. Urinsticka. Myoglobinemi/uri? S-Kalium, S-Kreatinin. Ev. datortomografi hjärna.
Behandling: På olycksplatsen:
Bryt strömmen.
Går inte detta, stå på torrt underlag t ex tidning, pappkartong eller gummimatta. Dra bort den elektriska kabeln med hjälp av en torr trädgren, träskaft eller liknande icke ledande föremål.
Går inte detta, fatta tag i den drabbades TORRA kläder och drag bort kroppen från elkabeln.
Larma!
Starta v.b. hjärt-lungräddning, HLR.
På läkarmottagning:
Fortsätt med HLR om detta behövs.
Kontrollera om patienten har ytterligare skador.
Kontrollera EKG.
Sätt fria venvägar.
Ge i snabb takt infusion Ringer-Acetatlösning.
Ge infusion Tribonat samtidigt.
Som smärtlindring Inj Morfin 10 mg/ml, ½-1 ml i.m.
Akutbehandla ev. brännskador. Täck dessa.
Undvik avkylning.
KAD om patienten är medvetslös.
Transport till sjukhus för övervakning och behandling.
Vid långa transporter överväg antibiotikabehandling.