MP3

[Canuto]

Alla har "rätt",mer eller mindre, i den här diskussionen. Det finns vinylskivor, direktgraverade, (bandupptagningen skippad) på 45 varvs lp som låter mycket bra.
Vi kan hålla på hur länge som helst, snart kommer vi in på rörförstärkare contra transistoförstärkare, förförstärkare och separata slutsteg, integrerade förstärkare o.s.v. Alla dessa typer har olika ljudkvalite om man lägger lite pengar på det.
Men: Det är i alla fall en bra skivinspelning och högtalare (ev.hörlurar) som avgör till stor del till sist.
Finns dåliga inspelningar (MP3 alltid dåligt!) och bra, både vinyl (så sköna att hantera, nästan religöst i dag!) och på CD.
Emellertid, ser man till att det är en riktig DDD inspelning man köper så får man i regel också mycket bra kvaliet. AAD ger den sämsta, ofta med brus och "tam" diskant. Tror att jag också sett DAD men kan det vara så??
Som sagt, ju bättre avspelningsutrustning desto större njutning. Icke desto mindre hörs tydlig skillnad på CD och MP3 i alla anläggningar, bra som dåliga.

 

[sandhall]

Icke desto mindre hörs tydlig skillnad på CD och MP3 i alla anläggningar, bra som dåliga.

Snacka om envis.

Det blir inte mer sant för att du upprepar det hela tiden.

 

[PatWest]

Dax att lägga ner den här tråden nu.

Min pappa är starkare än din pappa. ;D

 

[sanoj]

Nej! Min pappa är starkare än din pappa 8)

 

[Canuto]

Ja, låtom oss lägga ner detta nu.
Det var inte alls min mening att vara envis!
Vi talar om två nivåer: de som nöjer sig med mindre ljudkvalite, passivt lyssnande, och de som vill ha maximal för mera aktiv lyssning.
Alla har sin egen uppfattning; inget är rätt eller fel.
Tackom och lovom!
Låtom oss nu låta julefriden sakta sänka sig över oss alla och vare oss nådiga.
Med eller utan MP3!
Nu skall jag lägga på en härligt knastrig och brusig EP med Paul Anka och Micki Marlo: "What you've done to me". Vilken nostalgitrip.
I mono! På min superfina HI FI anläggning.
Vilken underbar låt! (Finns att ladda ner! I MP3! ;D)
God Jul på er alla!

 

[yxis]

De allra, allra flesta inspelningar lider av en förstärkt tonkurva i diskanten – de låter ljust och vasst helt enkelt. Lyssnar du på en vinylskiva så kan sån musik låta mjukt och behagligt beroende på vinylmediets tonkurvefel, medan samma inspelning på cd låter vasst och ljust. Då påstår en massa människor att alltså måste vinyl vara bättre än cd, men i själva verket är cd en bättre återgivare av det inspelade musikmaterialet än vinyl.

Här verkar det som om du blandar ihop äpplen och päron. Vinylskivor spelas in med en speciell "tonkurva", den så kallade RIAA-korrektionen, och ska spelas upp med en motsvarande omvänd tonkurva, när dessa båda är korrekt utförda tar de ut varandra, musiken får samma frekvensgång som den hade före den hamnade på skivan (minus de brister i graverings+uppspelningsutrustningen man har förstås). Vinylmediet har alltså inget "tonkurvefel" inbyggt. Visst blir det bara massor av diskant och ingen bas om man spelar upp vinyl utan riaa-korrektion, men å andra sidan om man ansluter digitalutgången på en cd-spelare rakt av i en förstärkare utan en digital till analog-omvandlare så får man å andra sidan bara brus. Äpplen och präon.

Med vinyl kan då återge diskant som samtidigt är både silkeslen OCH kraftig. Med CD får man vass och/eller luddig diskant som alternativ.

Visst är det väl trevligt att få den behagliga musikupplevelse som vinyl ofta ger (för att inte tala om den fysiska hanteringen av skivorna!), men om du nån gång råkar ut för en av den handfulla riktigt bra inspelningar som faktiskt finns, då vill åtminstone jag lyssna på dem utan återgivningsfel.

Precis, och för att lyssna på musiken med så lite återgivningsfel som möjligt så väljer jag vinyl före cd.

Samma sak med kabelhysterin. Med ena kabeln låter musiken ljust och vasst medan det låter bra med den andra och alltså måste den andra kabeln vara bra. Men ofta är orsaken att med den ”ljusa” kabeln återges musiken mer korrekt (läs: är kabeln elektriskt bättre anpassad till avspelningsapparaterna) och alltså också avslöjar fler fel i inspelningen, anläggningen och rummets akustik.

Nja, om du t.ex. har en högtalare som vid perfekt driving har en rak frekvensgång, men som samtidigt har en högst ojämn faskurva (=jobbig last) så kommer du få sämre frekvensgång med högre impedans i kabeln, d.v.s. klenare och/eller längre kabel. Det är rent grundläggande fysikaliska fakta.

Å andra sidan kan man ha en högtalare som har en faskurva som är omvänt proportionell till frekvensgången, högst osannolikt men då låter den bättre med en lagom klen kabel än en "perfekt" kabel.

Man kan också råka ut för inspelningar som samarbetar bra med en halvdålig återgivning, men generellt sett är det är det extremt ovanligt.

Stereoapparater i den övre high endiga prisklassen har ganska ofta de lustiga egenheterna att ha fallande tonkurvor i det övre tonregistret vilket gör att de låter ”behagligt” (eller luddigt…), men jag föredrar transparenta ljudåtergivare. Kort sagt: Roten till mycket ont finns tyvärr i de dåliga inspelningarna.

Läs gärna mer på [länk]

Det där med fallande frekvensgång i diskanten är en uppfinning för att kompensera för vasst ljud i cd-spelare, vill jag bestämt hävda!

 

[yxis]

Finns dåliga inspelningar (MP3 alltid dåligt!) och bra, både vinyl (så sköna att hantera, nästan religöst i dag!) och på CD.

åsikten om mp3 verkar också vara religös

Emellertid, ser man till att det är en riktig DDD inspelning man köper så får man i regel också mycket bra kvaliet. AAD ger den sämsta, ofta med brus och "tam" diskant. Tror att jag också sett DAD men kan det vara så??

ADD finns också, det är nog det du sett.

Som sagt, ju bättre avspelningsutrustning desto större njutning. Icke desto mindre hörs tydlig skillnad på CD och MP3 i alla anläggningar, bra som dåliga.

Jag anser fortfarande att mp3 eller ogg vorbis (bättre format för packat ljud, vissa "lösa" spelare och alla datorer klarar även det) packat i hög bitrate och med hög samplingsfrekvens, kodat från vinyl, SACD, DVD-audio eller rent av masterband (hemmamusiker t.ex. går såklart inte omvägen via distributionsmedia för att skapa demo-mp3-låtar) kan låta klart bättre än cd.

 

[BoD]

Här verkar det som om du blandar ihop äpplen och päron. Vinylskivor spelas in med en speciell "tonkurva", den så kallade RIAA-korrektionen, och ska spelas upp med en motsvarande omvänd tonkurva, när dessa båda är korrekt utförda tar de ut varandra, musiken får samma frekvensgång som den hade före den hamnade på skivan (minus de brister i graverings+uppspelningsutrustningen man har förstås). Vinylmediet har alltså inget "tonkurvefel" inbyggt. Visst blir det bara massor av diskant och ingen bas om man spelar upp vinyl utan riaa-korrektion,  men å andra sidan om man ansluter digitalutgången på en cd-spelare rakt av i en förstärkare utan en digital till analog-omvandlare så får man å andra sidan bara brus. Äpplen och präon.

Nej, jag har faktiskt hört talas om RIAA förut...

Jag menar att i stort sett alla inspelningar låter illa på grund av att de är fel inspelade. Musiken har spelats in med panorerad mono i stället för med stereomickar, dålig utrustning har använts, studions monitoranläggning är inte transparent och klåfingriga personer har dessutom skruvat alldeles för mycket på kompressorer och eq. Etc, etc... På grund av vinylmediets färgningar dämpas en hel del av dessa tokigheter i inspelningen och det kan låta hyfsat bra. Men vinylens färgningar är klart lättare att detektera än mp3:ns dito med hyfsad bithastighet.

 

[que]

;D

Jag menar att i stort sett alla inspelningar låter illa

;D , kom att tänka på tv-serien A-Ö där Bjök kom på besök "Allt kaffe smakar illa, det finns inget gott kaffe"

Kanske ska man sluta att lyssna på inspelad musik ??? låter kanske livespelningar bättre? Men det är klart att jämför man MP3 och ett liveband så är ju MP3 betydligt mer komprimerat på alla sätt