Markannekteringen i Täby

[-MH-]

OK, jag tror fortfarande du drar för höga växlar på den akten.

 

[frasen_36]

Kommunen vill tona när problemet för att undvika större mediauppmärksamhet.
För två av fastigheterna finns en gränsbestämmelse från 1927, så där borde gränsen vara tydligt. Men det kan säkert finnas några fastigheter där gränserna inte är bestämt, så jag tror inte att kommunen ljuger rakt av. Kommunen skriver också att vissa fastigheter har servitut för brygga, inte att alla bryggor ligger där med servitut.
Därför startar de ett tillsynsärende.
Vad jag läser mellan raderna är att det finns olovligt bryggor där och olovlig ianspråktagen mark. Det gäller bara inte alla fastigheter.

Är inte detta ett solklart fall för UG i SVT?

 

[arneri68]

Googlade lite historia kring området. Gäller nog att ha tillgång till alla dokument från den tiden för att hitta rätt.

Grosshandlare Anders Guistaf Bjurström lär ägt Viggbyholm och drev bla sågverket.

Valter Kleve Hultin övertog Viggbyholm.

"För att möjliggöra försäljning i större skala av tomter lät Valter Hultin ingenjör David Dyfverman upprätta ett förslag till stadsplan för Viggbyholms Park- och Trädgårdsstad 1918. Avsikten var att planen skulle utgöra grundvalen för ett framtida Viggbyholms muncipalsamhälle."

http://viggbyholm.se/om-foreningen/hultinska-gavobrevet/

http://www2.taby.se/Global/Om Täby/Täbyboken/Guidebok_3_kvartersguide_del2.pdf

 

[Nötegårdsgubben]

Här i Österbotten med extremt långgrunda stränder och landhöjning på 8 eller 9 mm i året kan stranden ha flyttat sig ett par hundra meter efter att fastigheter bildades. Praksis är att ägare till fastigheter som har bildats så att de nådde fram till vattnet får lösa in tillandningen genom en lantmäteriförrättning och inlösen som betalas till vattenägaren. Summan brukar vara i proportion till den värdeökningen som fastigheten får när den blir större.
Täby kommun eller vem det nu är som äger fiskevattnet där sitter på en verklig guldgruva!

Det här skulle jag vilja veta mer om i förhållande till det @harry73 skriver ovan. Är det så att vi även i Sverige tidigare haft samma regel/praxis så är ju det något som faktiskt gör det närmast oviktigt hur långt ut fastigheten sträckte sig initialt, om vi tänker att utfyllnaden nog var dyrare än tillköpet av land hade varit, då.

Utfyllnad och naturlig uppgrundning är förvisso två olika saker, men jag är oavsett inte övertygad om att Harry är rött ute vad gäller vikten av hur långt ut fastigheten sträckte sig. I den tidens ögon alltså; att det är rätt tänkt utifrån dagens regler och situation håller jag med om.

 

[Daniel 109]

Är inte detta ett solklart fall för UG i SVT?

Ja, de kan nog vinkla till det så att det blir en skandal oavsett om det är det eller inte.

 

[HerrOso]

Intressant, och kul, att hitta denna tråden efter en tids frånvaro från forumet. Jag grävde ner mig lite i frågorna häromdagen efter ha sett DagensETC artikel förra veckan. Nu har jag inte lusläst alla 20 sidorna i denna tråd, utan mer bläddrat igenom. Men jag kan inte se att någon tagit upp jordabalken 1 kap. 6 §, som här bör vara relevant att ha koll på?

Ni som studerat förrättningsakterna för dessa fastigheter, handlar samtliga om avsöndringar? Eller finns det fastigheter bildade med lagligen bestämda gränser? Det jag funderar på är om någon av dessa kan har s.k. "1:5-vatten" (jordabalken 1 kap. 5 §)? Det brukar stå i gamla akter en liten notering om så är fallet.

Slutligen, vilket kanske har varit uppe i tråden, så handlar väl detta om en havsvik/del av havet? Lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde bör vara tillämplig? Vid den tidigare detaljplaneläggningen (som visserligen inte är någon garant för att fastighetsgränserna följer användningsgränser) ser det ut som att tanken är att det ska vara sjötomter. Reglerna om uppgrundning och gräns mot allmänt vatten gör att i vart fall jag inte finner det så självklart som DagensETC vill ge sken av. Det är många regler, historiskt och nutida, som spelar in här. Jag själv, som ändå vill hävda har hyfsad koll på frågor gällande gränser och speciella fastighetsrätten, skulle inte ta gift på att det är på den ena, eller andra sättet, utan att grundligt undersöka alla förutsättningar.

 

[harry73]

@HerrOso kul att du hittade hit

Det är väl huset med helikopterplattan som tillkom genom avsöndring, men där ägaren senare (1927) krävde gränsbestämning, så där har man bestämda gränspunkter.

Sedan finns det några avstyckningar i relativ modern tid, där man fick göra en frimärks-detaljplan för att kunna göra avstyckningen. Där borde man också ha bestämda gränser antar jag.

Sedan är @-MH- och jag inte överens om hur väl bestämd den södra gränsen på fastigheten Viggbyholm 95:8 egentligen är. Och då framförallt om det finns en remsa av fastighet Viggbygholm 74:29 mellan fastigheten och vattnet. För min del får du gärna vara domare i frågan

https://www.byggahus.se/forum/threads/markannekteringen-i-taeby.459629/page-19#post-4814345

 

[HerrOso]

@HerrOso kul att du hittade hit

Det är väl huset med helikopterplattan som tillkom genom avsöndring, men där ägaren senare (1927) krävde gränsbestämning, så där har man bestämda gränspunkter.

Sedan finns det några avstyckningar i relativ modern tid, där man fick göra en frimärks-detaljplan för att kunna göra avstyckningen. Där borde man också ha bestämda gränser antar jag.

Sedan är @-MH- och jag inte överens om hur väl bestämd den södra gränsen på fastigheten Viggbyholm 95:8 egentligen är. Och då framförallt om det finns en remsa av fastighet Viggbygholm 74:29 mellan fastigheten och vattnet. För min del får du gärna vara domare i frågan

[länk]

Inte helt säker på att jag hänger med i vem som tycker vad gällande gränserna. Men vad jag fått lära mig gäller att bestämda gränser är enbart bestämda så som de anges. Lite svårt att beskriva i text, men jag gör ett försök. Om vi tänker oss en fyrkant med gränsmarkeringar 1 (NV-hörnet) 2 (NÖ-hörnet) 3 (SV-hörnet) och 4 (SÖ-hörnet). Om lantmätaren skriver att gränsen bestäms i sträckningen 1-2 och 3-4, innebär det att endast mellan dessa två punkter är gränserna bestämda. Hur gränsen mellan 1-3 och 2-4 går kan man inte säga, för den bestäms inte. Lite så tolkar jag akten här, man anger inte hur den sydliga gränsen går.

Allt ovan är ju utifrån FBL 14 kapitel, vilket inte fanns 1927 när denna gränsbestämning genomfördes. Tycker det inte är helt lätt att tolka vad som är bestämda gränser och inte i den aktuella akten. Som exempelvis vad gäller strecket mellan punkt 2 och 6 i kartan (man verkar lägga gränsen 2-3 om man jämför med digitala registerkartan)? Hittar ingen beskrivning av vad punk 6 ska vara, annat än att det är ds (dubb i sten). Varför redovisar man en sådan punkt 1927, men tar inte upp den senare i akten?

Mycket pladder från mig nu, men jag lutar åt att den sydliga gränsen kan vi inte säga så mycket om annat än att utgå från avsöndringen eftersom den inte omnämns i bestämningen från år 1927.

 

[harry73]

Som exempelvis vad gäller strecket mellan punkt 2 och 6 i kartan (man verkar lägga gränsen 2-3 om man jämför med digitala registerkartan)? Hittar ingen beskrivning av vad punk 6 ska vara, annat än att det är ds (dubb i sten). Varför redovisar man en sådan punkt 1927, men tar inte upp den senare i akten?

Strecket mellan 2 och 6 och strecket mellan 4 och 6 tolkar jag som avståndangivelse mellan dessa punkter, så att de går att mäta in eller hitta tillbaka enklare. Var 6 är för punkt, har jag inte heller någon aning om. kan vara en gränspunkt för stamfastigheten eller grannfastigheten.

Jag kikade på Jordabalk 1 kap 5§:

5 § Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §, har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vattenområdet som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär föres dock ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens sträckning.

och där tycjker jag detta är intressant: Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens sträckning.
I avsöndringskartan, står det tydligt att det ska vara en rak gräns genom då vattenområdet mellan båda sydligaste gränspunkter med grannarna, dvs rak linje mellan punkt 2 och 3, och så är den även inritad i kartan från 1927

 

[Maijckel]

Jag kikade på Jordabalk 1 kap 5§:

Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens sträckning.
I avsöndringskartan, står det tydligt att det ska vara en rak gräns genom då vattenområdet mellan båda sydligaste gränspunkter med grannarna, dvs rak linje mellan punkt 2 och 3, och så är den även inritad i kartan från 1927

Om du vill åberopa JB 1 kap. 5 § får du även beakta § 6 som lyder:

Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse.

Vidare stadgar Lag om ändring i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde följande sfs2018-567.pdf (lantmateriet.se):

2 § Till fastigheterna hör allt vatten inom 300 meter från strandlinjen på fastlandet

 

[harry73]

Om du vill åberopa JB 1 kap. 5 § får du även beakta § 6 som lyder:

Gäller det också när man själv aktiv skapar en utfyllning i vattenområdet och därmed själv förskjuter strandlinjen?

Vidare stadgar Lag om ändring i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde följande sfs2018-567.pdf (lantmateriet.se):

Den kan vi bortse från eftersom vattnet där tillhör en fastighet (TÄBY VIGGBYHOLM 74:1) och därmed inte är allmänt vattenområde

 

[Maijckel]

Gäller det också när man själv aktiv skapar en utfyllning i vattenområdet och därmed själv förskjuter strandlinjen?

Vart framgår att fastighetsägaren skapat utfyllningen på egen hand? När skedde isåfall denna utfyllning?

 

[harry73]

Vart framgår att fastighetsägaren skapat utfyllningen på egen hand? När skedde isåfall denna utfyllning?

Mellan avsöndringen ca 1910 och gränsbestämningen 1937

 

[Maijckel]

Mellan avsöndringen ca 1910 och gränsbestämningen 1937

Då får man även beakta 18 § Lag (1970:995) om införande av nya jordabalken som stadgar:

"Har fastighetsgräns under minst tjugo år oklandrat hävdats i annan sträckning än den skulle ha enligt lag och framgår av omständigheterna att hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträdande ingåtts mellan ägarna på ömse sidor, gäller den sträckning i vilken gränsen sålunda hävdats."

 

[Arne_Planka]

Om du vill åberopa JB 1 kap. 5 § får du även beakta § 6 som lyder:
"Citat:
Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse."

Här står det bara "rätt att nyttja" och inte ensam rätt att nyttja. Badgästerna hävdar ju sin rätt.