Vad är nackdelarna med lägre frekvens?
Jobbade i min ungdom på ASEAs "lindareverkstad" i Gårda, Göteborg.
Där testade vi massvis med motorer som kom in i lastbilslass under industrisemestern.
Med en frekvensregulator kunde vi justera frekvensen upp och ner och se hur effekt/elförbrukning påverkades.
Det var ett kul jobb, och jag fick 1,75 kr/timme i lärlingslön
Ack ja!
Jobbade i min ungdom på ASEAs "lindareverkstad" i Gårda, Göteborg.
Där testade vi massvis med motorer som kom in i lastbilslass under industrisemestern.
Med en frekvensregulator kunde vi justera frekvensen upp och ner och se hur effekt/elförbrukning påverkades.
Det var ett kul jobb, och jag fick 1,75 kr/timme i lärlingslön
Ack ja!
Gissa hur jag känner migMikael_L skrev:Nu kändes du ganska gammal ...
Främst att den inte kommer från våra kraftverk. Det krävs omformare för att omvandla elnätets 50 Hz till järnvägens 16 2/3 Hz. Dessa kostar pengar, kräver underhåll och ger förluster. Länder som varit senare med att elektrifiera järnvägen använder 50 Hz inklusive Danmark trots att det ligger mellan Tyskland och Sverige som båda har den äldre frekvensen. En annan nackdel är att det krävs större och tyngre transformatorer för att ändra spänningen.KnockOnWood skrev:
Om jag nu minns rätt valdes frekvensen 15 Hz (!) för malmtågen och Porjus kraftverk byggdes enkom för detta ändamål (och levererade endast denna frekvens). De övriga elaktörerna anklagade så småningom malmbanan/Porjus för konkurensbegränsning. De fick rätt och malmbanan/Porjus blev tvungna att justera frekvensen till 16 2/3 för att göra det möjligt att driva malmbanan med el även från 50Hz kraftverk.
Exakt. Detta är också en anledning till att flyget kör med 400Hz i en hel del system. Lättare transformatorer helt enkelt. Tror att flottan har gjort det också, var det inte någon som skrev om en klocka som gick lite lustigt i någon annan tråd?Avemo skrev:
Nu är vi väl helt OT men anledningen var nog att det behövdes mer ström till de allt tyngre malmtågen. Konkurrens på elnätet var väl inte uppfunnet på 60-talet? Särskilt inte på järnvägen.Pen skrev:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=101485
Man har för övrigt sparat på några av de gamla kraftledningsstolparna (kring Vassijaure?). Spänningen var 80 kV.
Men elak-tör var ett bra ord
Medlem
· Blekinge
· 10 590 inlägg
De bättre radioapparaterna förr kunde svälja båda dc och ac i olika spänningar. Det var på 40-50-talet. ABB's vilda visionär Gunnar Asplund förutspådde på 90-talet att framtidens elnät skulle vara dc in till varje vägguttag. Det var långt innnan USB-uttag fanns överallt.
Det finns inga större fördelar med dc på korta avstånd eller låga spänningar sålänge inte apparattillverkarna har standardiserat spänningen.
Det finns inga större fördelar med dc på korta avstånd eller låga spänningar sålänge inte apparattillverkarna har standardiserat spänningen.
Som jag förstått det så hade man i Tyskland (och har fortfarande) ett separat elnät för järnvägen som inte är hopkopplat med det vanliga elnätet. Det var modellen när Porjus byggdes. När man sedan skulle elektrifiera mer än bara malmbanan tyckte man att det var opraktiskt med två nät om det gick att mata järnvägen från de redan befintliga kraftverken. Så då blev det roterande omformare och en tredjedel av 50 Hz dvs 16 2/3 Hz i stället för 15 Hz som innan.
Medlem
· Blekinge
· 10 590 inlägg
Om man har roterande omformade så kan man ha vilken frekvens som helst på sekundärsidan, alltså lika bra 15 Hz som 16 2/3.
Om man följer utveckling av olika grekvenser i USA så förstår man att det inte har så mycket med teknik att göra utan med kommersiella kompromisser.
Om man följer utveckling av olika grekvenser i USA så förstår man att det inte har så mycket med teknik att göra utan med kommersiella kompromisser.
Jag tror att han menar att man kan bygga för vilken sekundärfrekvens som helst, inte att man kan skifta under drift (eller utan massiv ombyggnad).
Helt OT men..
Jag var uppe vid Vietas när de byggde kraftverket, tror att det var 1970.
Otroliga tunnlar för vattnet ner genom berget där vi fick klättra på rangliga stegar.
Och jag har handfasta minnen därifrån: På kvällen badade vi bastu i någon manskapsbarack, och sedan var vi ute och rullade oss i snön (det var i januari).
Har fortfarande ärr på benen där min kropp mötte sprängstenen under snön
Ung och dum!
Jag var uppe vid Vietas när de byggde kraftverket, tror att det var 1970.
Otroliga tunnlar för vattnet ner genom berget där vi fick klättra på rangliga stegar.
Och jag har handfasta minnen därifrån: På kvällen badade vi bastu i någon manskapsbarack, och sedan var vi ute och rullade oss i snön (det var i januari).
Har fortfarande ärr på benen där min kropp mötte sprängstenen under snön
Ung och dum!
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 414 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 414 inlägg
800 kilovolt ligger det väl på stolparna nuförtiden