Men samtidigt innebär väl det att med sand i magasinet så är det svårare att få ut all värme? När man tar ut värme kommer väl kanterna att vara varmare och sanden isolerar så att värmen inte nåt dit? Det måste ju då vara bättre att ha ett sandisolerat vattenmagasin?
I Malmö finns ett hus med stort vattenmagasin under huset. Jag vet bara inte hur man ska isolera det 
Googlade lite och vad jag kunde läsa mig fram till har vatten tre gånger så hög värmekapacitet som t.ex. betong. (Jag hittade ingen siffra på sand.) Betong angavs dock ha fördelen att det kan värmas till högre temperatur (1200 grader?). Men i det här fallet så varierade ju temperaturen på lagret mellan 8 och 21 grader väl? Så där har betongen i alla fall inga fördelar.
Det bästa vore väl om man hade ett lagringsmedium som har en smältpunkt nånstans runt 20 grader, eftersom fasövergången kan lagra mycket mer energi än om mediet bara är i en fas.
Det bästa vore väl om man hade ett lagringsmedium som har en smältpunkt nånstans runt 20 grader, eftersom fasövergången kan lagra mycket mer energi än om mediet bara är i en fas.
Trist bara när det härsknar..... Eller när frugan tar upp ett hål genom bjälklaget på kvällen....
Choklad härsknar inte. Tempereringen går förlorad över tid, förvisso, men det är bara att temperera om så blir chokladen som ny igen. Fast det är ju inte av så stor vikt om man använder den som värmelager. Större risk då med "svinn"
Fast det är ju inte av så stor vikt om man använder den som värmelager. Större risk då med "svinn" Hur menar du att man ska räkna SCOP?daugaard skrev:känns det inte lite knepigt att tillgodoräkna solvärmen när man jämför värmepumpens S-COP?
isf kan man ju lätt få ett S-COP på 100 eller mer! bara o koppla köldbäraren mot vedpannan
får för mig att SCOP mäts under ordnade former av tex pumptillverkaren.thomasx skrev:
ett par urklipp från polarpumpen.se
"SCOP-värdet utvecklades för att ge en mer rättvisande bild av värmepumpens prestanda"
"COP-värdet mäts vanligen vid standardiserade förutsättningar".
vanligaste = +35°C i framledning +0°C från kollektorn när det gäller berg/jord och sjövärmepumpar.
därför kändes det inte rätt
Redigerat:
Jo, men det är ju just det, att COP-värdet varierar beroende på omgivningens faktorer, och det är därför SCOP kom till. Eftersom en värmepump som jobbar mot ett värmelager arbetar under mycket mer gynsamma förhållanden än en som jobbar "som vanligt" mot luft-, jord- eller bergvärme, så blir också SCOP-värdet högre, vilket är hela idén, kan man säga, så det är klart att de vill trycka på det.daugaard skrev:får för mig att SCOP mäts under ordnade former av tex pumptillverkaren.
ett par urklipp från polarpumpen.se
"SCOP-värdet utvecklades för att ge en mer rättvisande bild av värmepumpens prestanda"
"COP-värdet mäts vanligen vid standardiserade förutsättningar".
vanligaste = +35°C i framledning +0°C från kollektorn när det gäller berg/jord och sjövärmepumpar.
därför kändes det inte rätt
Och hur man än räknar måste man ta hänsyn till just temperaturen i mediat pumpen jobbar mot.
Jag skulleALDRIG ens fundera på att bygga ett värmelager UNDER huset. Blir temperaturen i lagret högre än temperaturen inne i huset trycker man upp fukt i konstruktionen. Byggsättet känns som ett säkert sätt att bygga ett "sjukt hus" med mögelproblem.
Att bygga lager utanför plattan däremot skulle säkert fungera om det placeras minst 5-10m från huset. Men det låter onödigt dyrt. Friskluft via ventiler i kombination med golvvärme ger dålig inomhus komfort med golvdrag vintertid. Det har jag själv erfarenhet av. Därför skulle jag bygga FTX system och då blir kalaset helt enkelt på tok för dyrt. Finns det fjärrvärme skulle jag välja det. Annars traditionell Bergvärme.
Att bygga lager utanför plattan däremot skulle säkert fungera om det placeras minst 5-10m från huset. Men det låter onödigt dyrt. Friskluft via ventiler i kombination med golvvärme ger dålig inomhus komfort med golvdrag vintertid. Det har jag själv erfarenhet av. Därför skulle jag bygga FTX system och då blir kalaset helt enkelt på tok för dyrt. Finns det fjärrvärme skulle jag välja det. Annars traditionell Bergvärme.
Om man skall ha ett värmelager under huset så skall detta säkras upp mot fukt på ett bra sätt. I praktiken innebär det att man bygger en källare med isolering och fuktsäkring under huset där värmelagret placeras.
Eftersom alla trähus byggs med diffusionstät plastpåse runt konstruktionen kan jag inte förstå varför man inte bara kan lägga diffusionstät plast över värmlagret innan man gjuter bottenplattan? Alternativt, om man vill låta värmelagret få högre temperaturer, får man väl göra som en vanlig bottenplatta, lägga diffplast+frigolit innan man gjuter. Uppåt 40 -50 grader borde man kunna komma.FieroGT skrev:
Du skriver att "Friskluft via ventiler i kombination med golvvärme ger dålig inomhus komfort med golvdrag vintertid." Det man gör nuförtiden är att sätta s.k. mikroventiler i överkan på fönster i sovrummen. Mikroventilerna släpper in lagom lite friskluft, som sen sugs ut via frånluften i badrum och ev. kök. Funkar perfekt tillsammans med golvvärme!
Scop... Det är väl nåt journalister drömmer om?
"Friskluft via ventiler i kombination med golvvärme ger dålig inomhus komfort med golvdrag vintertid"
Tvärtom, gillar faktiskt den lite svalare luft från vanliga tilluftsventiler. Då har man lite kontakt med 'verkligheten' ute, istället att vara 'inlåst' som med ett FTX system.
Tvärtom, gillar faktiskt den lite svalare luft från vanliga tilluftsventiler. Då har man lite kontakt med 'verkligheten' ute, istället att vara 'inlåst' som med ett FTX system.