smurfen72 skrev:
Ett större marklager som håller lägre temp bör få lägre förluster när tempen är som lägst där runt 7 grader lär förlusterna vara i stort sett 0. Om man låter sol panelen jobba mot högre temp får man betydligt mycket mindre energi ur den antagligen därför man växlar så tidigt samt att dom är tvungen för lagret måste laddas innan vintern. Ett annat problem man får vid högre temp i marklagret är ventilationen som i dag återvinns till brine det går inte om brine ligger högre än rums tempen och då är man tvungen att installera ett Ftx system och då missar man återvunnen energi som man säkert behöver när marklagret håller låg temp. Sen så kostar Ftx en del och då faller kalkylen ännu mera.
Har man hög temp i acc-tanken kan man ju ladda marklagret med returen från acc-tanken.
Återvinningen av ventilationen kan nog bli lite stökigare ja även om man nog kan hitta lösningar för det med. Men frågan är väl om det lönar sig ifall man har ett marklager med så pass hög temp / mycket energi lagrat.
 
Allt går säkert att lösa men till vilken kostnad. Återvinning av ventilation är ett krav vid nybygge och det ger nog väldigt lite i Ases fall också förutom när tempen i lagret är som lägst då lär det väl hjälpa till.
 
Problemet här är väl hur de bygger marklagret. Som jag skrivit tidigare så om man kollar i deras broschyr verkar det vara ganska ytliga lager i vissa fall. Det är inte ett klot, en cylinder eller en kub utan mer som en platta.

Det optimala (mest volym med minst mantelyta) är ju ett klot, cylindern kommer väl god tvåa (om den är lika hög som diametern).
 
Hur lagret ser ut har antagligen med kostnaden att göra antar att priset drar i väg ännu mera om man ska gräva en cylinder.
 
Skulle vara intressant att veta vad samma byggnad skulle konsumera i kWh/m2 utan energilagret. 9500m2 totalyta, 2m djupt värmelager med stenmjöl nedsprängt och 20km PEX-slang. 1050m2 solfångare på det...
 
Heter det Fredrika Bremer eller Fredriks? Det står olika i den där artikeln och på Ases hemsida (som är ändrad eftersom de tydligen blivit uppköpta).

Jag vill minnas att det var bilder från det där bygget som jag såg i deras broschyr och värmelagret såg väldigt "simpelt" ut. Schakta ut en grop, ner med slingor, fyll med stenmjöl.
 
F
SCOP på en vanlig markvärmepump ligger idag ofta på 3,5 om den är rätt installerad. Detta värmemagasin ska enligt uppfinnaren ge SCOP på upp till 8. Säg att nettobehovet på normalvillan är ca 9 000 kWh/år (60kWh/m2*år och hus på 150 m2) för värme o varmvatten, då blir minskningen/besparingen 4 500 kWh/år.

Extrakostnad stenmjöl för 300 m2 blir stor. Stenmjöl kostar ca 300kr/ton levererat och 300m2 väger ca 450 ton d v s 135 000 kr bara för materialet. Sedan ska dessa 300 m2 schaktas ur, schaktmassorna ska bort, stenmjölen ska läggas och packas med kollektorslangar. Förmodar att man isolerar runt stenmjölslagret. Grävmaskin, arbetstimmar, isolering, hantering schaktmassor borde kosta ganska mycket. Stoppar 100 000 kr? Tror inte det. Vi har alltså en lagerkostnad på runt 235 000kr för att nå en minskad energianvändning på 4 500 kWh/år och då är inte kostnaden för solfångarsystemet och acktank med.

Jag gissar att ett vanligt borrhål istf detta stenmjölsmagasin funkar bra. kanske kan öka scop till 5-6 om man återladdar hålet med överskottet från solsystemet? Då kan de 200-300 000kr som man spar på stenmjölsmagasinet användas till ett bättre klimatskal och ventilation, eller ett solcellssystem på 5 kW som leverar 5 000kwh/år och inte kostar med än kanske 80 000kr.

Vill inte vara för kritisk för det är kul med nån som försöker något nytt men denna lösning hamnar väldigt långt ned på listan i energiekomiskt smarta lösningar för mej.
 
Mja, det ligger nog en del i det.
Vet att uppfinnaren hade fri tillgång till stora mängder stenmjöl från en bv-borrare ..
Slutar vi borra efter BV så får vi sluta med ASES..?
Sedan blir kanske ekonomin bättre för stora byggnader.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.