Det har jag också, men öppen takfot, det blir ju inte mycket rörelse på luften med enbart två ventiler på gavlarna. Det funkar på mitt hus iaf, jag har dock vanligt sadeltak utan inredd vind.M MadSystem skrev:
Det är mycket tankar/idéer och råd. Vilket är väldigt bra! Men känner också att det är så olika råd att de krockar med varandra och kan va svårt vilken information man ska ta in. Svårt att säga vad som är rätt och fel då olika hus med olika förutsättningar kräver så olika typer av konstruktioner och lösningar.
Mitt hus från 1924 hade stängd takfot och en "varmvind" håller ungefär 10 grader kallare än ute. Enbart spånisolering och i takstolsfacken låg det tätt med spån upp till råsponten. Var inga problem med fukt.
Så när jag skulle byta tak tänkte jag länge (och gjorde även beräkningar i transmission och diffusion) om jag skulle ersätta spånet samt fixa luftspalt och få en kallvind. Men från mina teorier, beräkningar och att huset funkat i nästan 100 år så valde jag att inte ändra något i konstruktionen när jag i somras bytta hela taket ner från råsponten till den bandtäckta plåten.
Bara en liten reflektion från mitt håll.
Mitt hus från 1924 hade stängd takfot och en "varmvind" håller ungefär 10 grader kallare än ute. Enbart spånisolering och i takstolsfacken låg det tätt med spån upp till råsponten. Var inga problem med fukt.
Så när jag skulle byta tak tänkte jag länge (och gjorde även beräkningar i transmission och diffusion) om jag skulle ersätta spånet samt fixa luftspalt och få en kallvind. Men från mina teorier, beräkningar och att huset funkat i nästan 100 år så valde jag att inte ändra något i konstruktionen när jag i somras bytta hela taket ner från råsponten till den bandtäckta plåten.
Bara en liten reflektion från mitt håll.
Tycker att suris pekar på en sannolikt viktig "ingrediens" när han skriver att "Mitt hus hade stängd takfot och en "varmvind" håller ungefär 10 grader kallare än ute".surris skrev:
Normalt tror man att man har en jämnt fördelad gradient mellan yttertak och innertak - lite beroende på de olika isolermaterialens isolerförmåga. Ju närmare innertaket man kommer ju varmare blir det – tror man. Men som suris pekar på kan det i ett visst isolerskikt bli kallare "än ute" - och detta beror som regel på värmestrålning från yttertaket och uppåt.
Om det är molnfritt på natten ser taket -273°C – och om det ligger höga moln kanske -60°C – det är det taket ser – och som det avger värme mot i form av strålning.
Det vi ser på insidan av taket, är därför ofta beroende på hur det ser ut på utsidan – och den termiska koppling som finns mellan ytter- och insidan. I mitt mellantak ser jag ofta en temperatur på -4°C när det samtidigt är 0°C ute. Detta stimulerar ytterligare kondensering på insidan - speciellt under molnfria nätter.
Inte konstig att det är fuktproblem.M MadSystem skrev:
Det är ett skolboksexempel av vad som hände efter oljekrisen -73. Det blev helt plötsligt dyrt att värma dåligt isolerade och otäta hus. Vad gjorde man? Jo, man tilläggsisolerade och tätade husen. Vissa hus blev som detta, totalt utan ventilation. Sparar massor med (uppvärmnings-)pengar, på kort sikt. Sedan kom problemen med posten.
Återstår att se om det räcker med ordentlig ventilation.
Det är problematiskt att det inte finns ngn ångbroms eller ångspärr i väggar och tak på ovanvån. Särskilt när det inte är ordentligt vind-/fukttätat. Tänker särskilt på kattvindarna med bara lite hafsigt uppslängda masonitskivor med massor av springor rätt ut i isoleringen vad det såg ut som iaf.
(Just tunn masonit måste man veta vad man gör med för att få den att fungera bra. Den rör sig mkt med fukten, och pga sin tunnhet (3 mm) så bucklar den sig gärna, och då uppstår rejäla springor om den inte är väl fastsatt. Den ska förfuktas innan uppsättning, (precis som en papperstapet), sedan tätspikas, och slutligen listtäckas runt alla kanter.)
Hej, jag har precis läst igenom tråden och vill gärna delta i dialogen. Jag har erfarenhet av tak från bl.a. två egna fastigheter och i min fasta bostad har stora likheter med ditt hus, dock med några väsentliga skillnader.M MadSystem skrev:Hej! Detta är mitt första inlägg, men har läst en hel del här sen vi flyttade till ett gammalt hus
Bakgrund:
Jag och min fru flyttade från Berlin till Värmländska skogarna för 2 år sen. Huset vi köpte är ett “renoverings projekt”. Huset själv är ett timmerhus byggd 1932.
Första vi behövde göra var att byta taket (trodde det tar 2 veckor, det tog 9 månader).
Taket är ett mansardtak som fick ny plåt, diffusion öppet papp ([länk]) och råspont.
Mellan kall vinden och taket ligger det cirka 20 cm spån (gul i bilden).
I den branta delen av mansardtak ligger det träfiber isolering (brun i bilden.
Nu upptäckte vi nyligen att vi har kondens och mögel uppe på vinden. Särskilt mycket kondens har vi i själva knäcken. (blå i bilden)
Kul, inte.
Åtgärder vi har börjat med:
- Vi har ställt dit en avfuktare från Jula som fångar upp 2 till 3 liter varje dygn. Denna har stått där nu i 4 dygn.
- Vi har sågat ventilation nära nocken
- Eldar i kökspannan
Frågor:
- Har ni några tips vad man kan göra själv?
- Har ni några tips på en firma som kan ventilation, kondens och gamla hus i närheten av Säffle / Åmål?
Tack, Kristofer
Bra att du satt in en avfuktare för få snabb respons mot fukten. Du skulle också kunna sätta in en värmefläkt och höja temperaturen lite. "Varm luft bär fukt"
Jag har också viss erfarenhet med fuktproblem men i krypgrund i stället och där kommer fukten på sommaren då den varma fuktiga uteluften kommer in i den kallare krypgrunden.
Dina problem gör att jag nog ska utöka fuktkontrollen till vinden där jag dock inte sett några problem än?
En fråga, har du någon luftspalt mellan plåten och pappen?
Jag fick råspont + "papp" i stället för masonit och masoniten var väldigt ventilerande. Ovan har jag betongpannor.
Återkommer!
Ber om ursäkt för att ha snurrat till detta med ”surris” och ”suris” och tack för påpekandet – rätt skall vara rätt. Detta med strålning ÄR komplicerat och samtidigt får vi många tecken på att den är ytterst påtaglig – men svårt att förklara.A ansgar46 skrev:
När jag principiellt försökte förklara strålning för grannen – (vi har våra fönster mitt för varandra, med en mellanliggande trädgård och staket etc.) – att om jag hade mina persienner nere och han drog upp sina (så att hans varmare innervägg ”såg” mina kallare persienner – så strålade värme från hans hus till mitt. Då började han titta sig om efter ”män i vita rockar” som skulle kunna ta hand om en fullständigt galen person.
Men sätter man sig in i strålningslagarna blir det så. I en kravspecifikation för tilläggsisolering för våra hus skrev jag bl.a. följande rader för att försöka förklara vår takkonstruktion etc. för våra husägare.
Ovanpå takfotens furupanel ligger fäst på insidan dels förhydningspapp och dels insektsnät. Det är mixen av förhydningspapp och insektsnät som bestämmer ventilationsgraden och en tumregel brukar vara att ventilations area skall vara minimum 0,2 m² per 100m² vindsyta (totalt fri ventilarea).
Fuktspärren (plastfolien) mellan ytter- och innertak vara alltså vara tät mot vattenånga. Förhydningspapp och liknade material skall som regel vara vattentäta men får ej vara ångtäta, dvs. vattenånga skall ha möjlighet att vandra igenom materialet (diffundera) och ventileras bort (ungefär som de populära GORETEX-materialen). Av detta följer att man ALDRIG får ha mer än en fuktspärr (dvs. ett ångtätt material) i ett isolersystem.
Luftskiktet under råsponten har två funktioner, dels som isolator och dels som transportmedel för fukt och värme.
Vår hittillsvarande takisolation har i kombination med den från början ansatta ventilationen av mellantaksutrymmet har i huvudsak fungerat väl. Vi är inte medvetna om några fuktskador i vår takkonstruktion som kan hänföras till dålig ventilation. Men man kan också säga att ju sämre vår takisolering efter åren har blivit (med högre värmeförluster etc.) ju större säkerhet mot fuktskador har vi fått. Om vi nu återställer isolationen - och kanske även ytterligare förbättrar den genom tilläggsisolering – måste också det eventuellt ökade ventilationsbehovet säkerställas.
Om vi har en för liten ventilation vädras inte fuktig luft ut i tillfredställande omfattning. Å andra sidan, om vi under klara nätter har en hög värmeavledning (genom strålning) från taket kan det leda till att undersidan av yttertaket får en lägre temperatur än den inkommande ventilationsluften. Har man då en för hög ventilation kan fukt kondensera på kallare råspåntsytan och bilda grogrund för mögel.
Det är inte säkert att en svart takbeläggning direkt mot råsponten är någon höjdare – mycket talar för att taket kanske borde vara vitt. Men det gäller nog att välja ”rätt” vit färg.
Hej därA ansgar46 skrev:
Jo vi har en luftspalt (strö + bärläkt).
Så vad jag har gjort tills nu:
- Börjat fixa glipor som ledde upp mot vinden
- Isolerade dörr ramen så bra som det gick
- haft 2 handverkare här. den ena säger att luft spalt behövs, den andra säger att det inte behövs med träfiber
- köpte in kåpa med 24/7 vent https://www.bygghemma.se/kok-och-ba...koksflakt-franke-non-stop-260/p-720472-562327
- köpte in badrums kåpa - https://www.bygghemma.se/kok-och-bad/badrum/badrumsflakt/badrumsflakt-klimat-k7-paket/p-819775 den drar också 24/7 vent.
börjar köra igång med problem lösning, förhoppningsvis
. Jag är optimistisk.Ja det låter som att detta har hänt. Huset utsida har också på själva fasaden en sorts asfaltsboard som ska likna tegel på utsidan.Oldboy skrev:
"Det är problematiskt att det inte finns ngn ångbroms eller ångspärr i väggar och tak på ovanvån. Särskilt när det inte är ordentligt vind-/fukttätat. Tänker särskilt på kattvindarna med bara lite hafsigt uppslängda masonitskivor med massor av springor rätt ut i isoleringen vad det såg ut som iaf.".
Japp, men inte mycket som kan göra förän vi renoverar övervåning. Vi ska köpa en hel del byggskum och försöka täta så bra som det går.
Uppenbarligen behövs luftspalten eftersom du har problem!M MadSystem skrev:Hej där
- haft 2 handverkare här. den ena säger att luft spalt behövs, den andra säger att det inte behövs med träfiber
Båda har eg. rätt men ändå inte!
Jag har också ett 30-talshus med otätt bjälklag och skulle behöva göra nåt åt vinden. Vad jag försått så är det inte säkert att mekanisk frånluft på nedre plan avhjälper det naturliga övertrycket på övre plan. Tyvärr blir det lite knepigt fixa en fläkt på ovanvåningen hos mig, men det måste göras.
Har dessutom en Trygghetsvakten Vind som ligger och väntar på att bli installerad sen ett par år det var ju så milt förra vintern så då var läget helt under kontroll.
Har dessutom en Trygghetsvakten Vind som ligger och väntar på att bli installerad sen ett par år
det var ju så milt förra vintern så då var läget helt under kontroll.Hej ho - det här gått lite men tänkte informera vad vi gjorde ifall någon annan stöter på samma problem.
Vad vi gjorde:
Installerade köks fläkt (som går 24/7)
Installerade bad fläkt (som går 24/7)
La till till luftspalt mellan tak och isolering
3 ventiler på vinden
Extra isolerade vinden och sidorna av taket med träfiber Isolering
När vi renoverade hallen på övervåningen satte vi dit en ångbroms
Har säkert glömt nåt
Nu ligger vinden som värst (några få dagar per år) på 84 rel fuktighet annars under 75ish.
Har inte hittat nån på växt eller fukt.
Tack för alla svaren!
Om nån ser detta - det tog nåt år att fixa men det går
Vad vi gjorde:
Installerade köks fläkt (som går 24/7)
Installerade bad fläkt (som går 24/7)
La till till luftspalt mellan tak och isolering
3 ventiler på vinden
Extra isolerade vinden och sidorna av taket med träfiber Isolering
När vi renoverade hallen på övervåningen satte vi dit en ångbroms
Har säkert glömt nåt
Nu ligger vinden som värst (några få dagar per år) på 84 rel fuktighet annars under 75ish.
Har inte hittat nån på växt eller fukt.
Tack för alla svaren!
Om nån ser detta - det tog nåt år att fixa men det går
Vad var huvud orsaken till att du valde att ventilera vinden så kraftigt ? Vem rekommenderade det och varför ?
Jag försöker förstå min vind (oventilerad från 1945) och tycker det är märkligt många personer som jobbar oh forskar med fukt som avråder från ventilation, samtidigt som det är förvånansvärt många som utan argument förespråkar en ventilerad vind. Om det bara var att ventilera vinden så hade vi inte haft problem i landet, hade det bara varit att låta den vara så hade vi inte heller haft problem Så uppenbareligen har båda sidorna rätt/fel och det handlar om rätt lösning till rätt vind, så vad var det som gjorde att du valde din lösning ?
Jag försöker förstå min vind (oventilerad från 1945) och tycker det är märkligt många personer som jobbar oh forskar med fukt som avråder från ventilation, samtidigt som det är förvånansvärt många som utan argument förespråkar en ventilerad vind. Om det bara var att ventilera vinden så hade vi inte haft problem i landet, hade det bara varit att låta den vara så hade vi inte heller haft problem
Så uppenbareligen har båda sidorna rätt/fel och det handlar om rätt lösning till rätt vind, så vad var det som gjorde att du valde din lösning ?Då vi eldar med ved tyckte jag det lät förnuftigt då värmen från skorstenen bör skapa övertryck. Om det nu är nån stor skillnad om man tar bort ventilationen kan jag ej svara påViktor.J skrev:
Vad var huvud orsaken till att du valde att ventilera vinden så kraftigt ? Vem rekommenderade det och varför ?
Jag försöker förstå min vind (oventilerad från 1945) och tycker det är märkligt många personer som jobbar oh forskar med fukt som avråder från ventilation, samtidigt som det är förvånansvärt många som utan argument förespråkar en ventilerad vind. Om det bara var att ventilera vinden så hade vi inte haft problem i landet, hade det bara varit att låta den vara så hade vi inte heller haft problem