7 742 läst · 90 svar
8k läst
90 svar
Kommun vägrar fatta beslut, får knäpp på näsan av domstol
Det är ju inte den första gången som kommuner inte fattar beslut. Det sker så ofta och får så mycket kritik rörande många olika frågor, så man tycker ju att de borde ha koll på detta numera.
I och för sig så fattades det ju här ett beslut att avvisa ansökan, vilket skulle varit korrekt om det hade saknats underlag för ett beslut i sak. Det stora flertalet ansökningar saknar ju någon form av underlag, så det är inte konstigt i sig att kräva kompletteringar och att sedan avvisa om det inte kommer in. Problemet är ju att det krävs in underlag som inte behövs.pacman42 skrev:
Just sikttriangeln finns det ju beslut om från MÖD. P 3508-18D Den ofrivillige klåparen skrev:Har inte läst denna berörda lag, jag pratar om myndighetsutövande i allmänhet. Ett exempel är sikttriangeln som i vissa kommunär är 10 m, andra 6 m, i lagen finns bara något svepande, aldrig prövat vad som är en lämplig sikttriangel.
Även min fru har jobbat på en bespottad myndighet där kritik här och i media riktas mot myndigheten, när den endast följer den lag som finns. Helt otroligt.
Wow, bra! Har missat det. Här är den berörda korsningen. Kommunen fick rätt tillslut.E Eld skrev:
https://maps.app.goo.gl/EUreBTb983EhFaPV9?g_st=ac
Du är som myndighet skyldigt att pröva en ansökan oavsett om ansökan bedöms komplett eller inte. Dock kan en myndighet meddela att de inte tycker sig ha möjlighet att ge positivt beslut utifrån de förutsättningar som finns och det händer då att den sökande själv begär att återta ansökan. I ett sådant fatt måste myndigheten dock vara tydlig med att du som sökande alltid har rätt att få din sak prövad.Contrefort skrev:Har du något belägg för att kommunen inte gjort detta i god tro? Vad skulle kommunen ha för incitament att kräva mer än vad de uppfattar behövs?
Sedan håller jag med om att många handläggare allt för lättvindigt kräver in olika handlingar utan att försöka göra jobbet själva. Jag tror dock inte att det görs för att undvika att göra en prövning i sak eller med något anna ohederligt uppsåt, utan snarare en missriktad och kanske övernitisk vilja att göra en så korrekt bedömning som möjligt.
Visst nämns sikttriangeln i domen, men man får hoppas att det största skälet till domslutet var att besök på plats konstaterat att häcken skymde sikten. Att försöka definiera exv allt utanför en 10-meterstriangel som "ej skymmande" är ju rent vansinnigt, då alla vägkorsningar ser mer eller mindre olika ut. Det är egentligen, i mitt tycke, fel av MÖD att ens nämna triangeln i domslutet, då det garanterat kommer att skapa förvirring ute bland kommunerna.E Eld skrev:
Stämmer inte. Byggnadsnämnnden får avvisa ansökan om den inte är komplett.S Sigge1960 skrev:Du är som myndighet skyldigt att pröva en ansökan oavsett om ansökan bedöms komplett eller inte. Dock kan en myndighet meddela att de inte tycker sig ha möjlighet att ge positivt beslut utifrån de förutsättningar som finns och det händer då att den sökande själv begär att återta ansökan. I ett sådant fatt måste myndigheten dock vara tydlig med att du som sökande alltid har rätt att få din sak prövad.
9 kap. 22 PBL ”Om ansökningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. [..]
Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan […].”
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 808 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 808 inlägg
Sikttriangeln och MÖD har en egen tråd:
https://www.byggahus.se/forum/threads/haeckhoejd-i-korsning-hoerntomt.293723/page-5
https://www.byggahus.se/forum/threads/haeckhoejd-i-korsning-hoerntomt.293723/page-5
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 570 inlägg
Ang. domen i fråga så är den rätt pragmatisk. Det går inte att ställa dessa krav när det inte är allmän plats och därmed har föreningen rätt i sak. För en som har vistats i området är tillgänglighetsanpassnkng av själva gömslet ett mikroskopiskt problem för hela områdets ev. tillgänglighetsanpassning.
…och så heter det ”få på tafsen” här i Göteborg. 😄
…och så heter det ”få på tafsen” här i Göteborg. 😄
Är det känt hur den sökande har reagerat på kommunens föreläggande om kompletteringar? Har de bara struntat i det, utifrån uppfattningen att tillgänglighetsanpassningar inte är ett krav för de aktuella byggnaderna? Eller har de aktivt svarat kommunen att detta är deras uppfattning, att de inte avser att komplettera ansökan, och att de uppmanar kommunen att antingen bevilja eller avslå ansökan sådan den föreligger?Claes Sörmland skrev:Jag tänker att den som har förlorat på detta förfarande är den sökande. Hade man prövat frågan i sak som man skulle så hade man ju antingen beviljat bygglovet eller avslagit det p g a bristande tillgänglighetsanpassning. Och i det senare fallet hade den sökande kunnat överklaga beslutet och kanske fått rätt. Nu har en massa tid förslösats den sökande p g a att man inte har gjort rätt och tydligen har man varit helt övertygad om att man har rätt i sin preliminära bedömning kring tillgänglighetsfrågan att man berövade den sökande överklagandemöjligheten.
I det senare fallet anser jag att kommunen har agerat felaktigt; i det förra fallet är agerandet helt följdriktigt och korrekt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 808 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 808 inlägg
MÖD beskriver kommunikationen mellan de sökande och stadsbyggnadskontoret:H hhallen skrev:Är det känt hur den sökande har reagerat på kommunens föreläggande om kompletteringar? Har de bara struntat i det, utifrån uppfattningen att tillgänglighetsanpassningar inte är ett krav för de aktuella byggnaderna? Eller har de aktivt svarat kommunen att detta är deras uppfattning, att de inte avser att komplettera ansökan, och att de uppmanar kommunen att antingen bevilja eller avslå ansökan sådan den föreligger?
I det senare fallet anser jag att kommunen har agerat felaktigt; i det förra fallet är agerandet helt följdriktigt och korrekt.
"I nu aktuellt fall har stadsbyggnadskontoret gjort bedömningen att byggnationen inte kan undantas från tillgänglighetskravet i 8 kap. 1 § 3 PBL, och att en redovisning av hur tillgänglighetskravet uppfylls, exempelvis med en ramp, ska redovisas på plan- och fasadritningar. Föreningarna har i sina svar till stadsbyggnadskontoret anfört att gömslena inte behöver tillföras några ramper eller annan konstruktion."
Tillgänglighetsanpassning är ett hinder för majoriteten för att anpassa sig efter en minoritet. Ligger i tidens anda men är det alltid bra. Är det alltid av godo?Contrefort skrev:Nu förstår jag lite bättre vad du menar med moraliskt rätt, du syftar på tillgängligheten. Jag tror dock inte och ser inte heller några tecken på att man skulle ha gjort detta för att tvinga fram något som saknar lagstöd, och det är väl det jag egentligen ifrågasätter. Jag menar inte heller att det är uteslutet utifrån den information vi har, jag var mer undrande till vad du hade för belägg att lägga fram ett sådant påstående.
Vad jag är ganska säker på har hänt är att man har sett att tillgängligheten inte verkar vara uppnådd, med uppfattningen att det fanns sådana krav (vilket fortfarande inte är utrett). Därför har man krävt att sökanden redovisar hur kraven uppnås. När man senare har sett att de begärda kompletteringarna inte har lämnats in har man avvisat ansökan utan att i det skedet fundera närmare på om dessa var nödvändiga eller inte. Det kommunen har velat uppnå är då att ge en möjlighet för sökanden att redovisa hur de uppnår krav som kommunen initialt har bedömt inte uppnåtts. Det man istället borde gjort utifrån domen är att avslå ansökan utifrån de handlingar som fanns. Jag tror alltså inte att kommunen har velat tvinga fram något i sak, utan bara inte varit så noga med vilka krav på kompletteringar som kan ställas samtidigt som de inte velat avslå ansökan utan att ge sökanden möjlighet att komplettera. Och det är ju förstås inte bra, men jag är mycket tveksam till att det funnits någon annan agenda.
Jag tycker definitivt att det finns en tendens från kommuner att kräva in onödigt underlag istället för att göra en prövning i sak.
Jag ägde ett torp från 1909 där jag ville renovera badrummet. Krav ställdes på tillgänglighetsanpassning. Det vill säga om jag ville utöka genom att flytta bakre väggen blev jag tvungen att anpassa dörröppningen. Det är inte tillgänglighetsanpassat idag, svarade jag.
Varför får jag inte göra en förbättring utan att åläggas omfattande byråkrati?
Det var ju inte riktigt det här tråden handlade om, men du kan ju söka lite information om hur svårt det är att vara rötelsehindrad och om hur mycket det kostar att göra anpassningarna i efterhand, så får du säkert lite förståelse.A Artemisia skrev:Tillgänglighetsanpassning är ett hinder för majoriteten för att anpassa sig efter en minoritet. Ligger i tidens anda men är det alltid bra. Är det alltid av godo?
Jag ägde ett torp från 1909 där jag ville renovera badrummet. Krav ställdes på tillgänglighetsanpassning. Det vill säga om jag ville utöka genom att flytta bakre väggen blev jag tvungen att anpassa dörröppningen. Det är inte tillgänglighetsanpassat idag, svarade jag.
Varför får jag inte göra en förbättring utan att åläggas omfattande byråkrati?
Det finns ”nog” det? Svårt att bemöta när du påstår saker utan belägg.Alfredo skrev:
Det är väl ytterst en värderingsfråga om man tycker att majoriteten ska sätta sig före utsatta minoriteter.
Sedan kan man förstås också tycka olika om detaljerna i olika regleringar också, men det är väldigt otydligt vad du föreslår för alternativ.