Köpte hus där det stod kvar en svarv i garaget ...

[Daniel 109]

I mitt fall är det definitivt så. Sonen ska vara glad att svarven finns kvar

Men samtidigt skriver du
”Jag skulle vara totalt ärlig med sonen och säga att jag anser att danne brutit mot andemeningen i avtalet. Jag betraktar en tid som skälig tid, ca 6 månader. Efter detta skulle jag anse svarven som min.”

 

[qwarty]

På penningfordringar, dvs skulder, finns en lagstadgad generell preskriptionstid som mot vanliga privatpersoner är 3 år. Den innebär att långivaren/fordringsägaren måste påminna om skuld minst vart tredje år, annars förfaller den. Jag gissar att det finns någon motsvarande regel som kan aktualiseras i ditt fall. Kontakta jurist.

Själv tog jag i mitten på 1980-talet emot en stor träskulptur som konstnären ville deponera hos mej därför att han skulle till Afrika ett år och arbeta där. Sedan dess har jag inte hört av honom och skulpturen har jag kvar...

 

[Bart]

Precis. Min att besluta över. Vill jag behålla den är det rätt. Vill jag skänka bort är det rätt. Vill jag kasta den är det rätt. Om jag efter 2 år ställde ut den på gården för att kunna nyttja mitt garage hade det varit rätt.

Det som inte är rätt är att sonen efter 10 år ska förvänta sig att svarven finns kvar. Det minsta är att sonen betalar hyra för platsen

Allt ansvar ligger på sonen.

Om TS sålde huset under den här perioden, hade ansvaret gått över på nya köparen? Om TS hade avlidit under perioden, skulle dödsboet behöva hantera detta. Så hur lång tid är en tid. Jag skulle, om jag var TS anse att 6 månader är mer än rimlig tid att lösa annan förvaringsplats och transportera bort grejerna. Efter två hade jag antagit att sonen dött.

Som sagt. Jag skulle absolut låta rätten avgöra om sonen vill ta det dit.

 

[Daniel 109]

Den uppenbara lösningen att kontakta sonen. Den nämner du inte ens. Kontakta personen och meddela att varan ska hämtas innan ett utsatt datum. Det är som jag ser det det enda rimliga alternativet om man inte vill ha den stående.

 

[klaskarlsson]

Säg detta till sonen. Berätta som det är bara. Du har gett bort den och vill ogärna kräva tillbka nåt du gett bort.
Sen tar du det därifrån, utifrån sonens respons.

Bästa rådet hitills, var ärligt.
Problemet ligger förstås i om TS har "skänkt" bort svareven, och mottagaren tror att det är hens ?
Eller om TS var ärlig redan då med att det var någon annans svarv men asnnolikheten att den skulle hämtas efter 10 år var mininmal ?

 

[Bart]

Den uppenbara lösningen att kontakta sonen. Den nämner du inte ens. Kontakta personen och meddela att varan ska hämtas innan ett utsatt datum. Det är som jag ser det det enda rimliga alternativet om man inte vill ha den stående.

Allt ansvar ligger på sonen. Står där klart och tydligt.

Tydligen försökte TS hitta sonen, men denne hade hemligt telefonnummer.
Att du inte anser att det är tillräckligt spelar ingen roll. Det får rätten ta beslut om också då.

 

[Kentakungen]

Tillfaller inte lös egendom som står kvar på överlåtelsedagen nya fastighetsägaren? I stället för att få massa olika svar så kontakta en jurist och gör ett ärende. Kanske kostar lite men då får du ett riktigt svar. Sen hör du av dig till tråden om utfallet. Personligen så anser jag det skriftliga luddiga avtalet som förbrukat efter så många år av tystnad. Det skulle legat i sonens intresse att höra av sig för över 10 år sen, då jag tänker mig ett sånt avtal efter överlåtelsen bara gäller en kort tid(dagar/veckor) för att hinna ordna bortforsling. Inte utnyttja förvaringsmöjligheten.

 

[Stefan1972]

Allt ansvar ligger på sonen. Står där klart och tydligt.

Tydligen försökte TS hitta sonen, men denne hade hemligt telefonnummer.
Att du inte anser att det är tillräckligt spelar ingen roll. Det får rätten ta beslut om också då.

De kommer inte anse att det är tillräckligt eftersom man inte kan bevisa saken. Dylika ärenden hanteras med rekommenderade brev. Helst också kopior på de dokument man skrivit och skickat.

 

[Daniel 109]

Det finns fler sätt att kontakta folk på. Jag har inte heller något nummer registrerat på hitta. Det betyder inte att det är hemligt.

Men du skulle du inte ha något problem att få tag i mig om du vet var jag heter.

 

[Bart]

Nu har vi bara TS ord på att det är det hemligt telefonnummer, så jag utgår från det. Rätten får avgöra vad som är tillräckligt.

 

[Daniel 109]

Är man någorlunda vettigt så lämnar man tillbaka varan utan att gå via rätten.

 

[Bart]

Är man någorlunda vettigt så lämnar man tillbaka varan utan att gå via rätten.

Är man någorlunda vettig lämnar man inte en vara i 10 år hos en främling utan löpande kontakt.

 

[Stefan1972]

Är man någorlunda vettig lämnar man inte en vara i 10 år hos en främling utan löpande kontakt.

om vederbörande person varit sjuk i 9år då och oförmögen att ta tag i saker och ting? Allt kan ju hända även om jag håller med om att 11 år är löjligt lång tid. Men den som har svarven i besittning borde rimligen ha lagt ner mer krut på att söka ägaren från början istället för att bara låtsas som det regnar. Man hade kunnat skriva ett brev som formellt löser det tidigare avtalet och svarven ska hämtas innan det datumet. Följer då inte ägaren detta så blir det ett helt annat läge.........

 

[Daniel 109]

Är man någorlunda vettig lämnar man inte en vara i 10 år hos en främling utan löpande kontakt.

Det kan jag också hålla med om.

 

[sebastiannielsen]

så är det stöld

Nej stöld är det inte. Det är olovligt förfogande. Stöld kräver att själva tagandet är olovligt.
Presklription för skulden räknas från objektets erhållande dock, så TS kan i det fallet dömas för brott, men att skadeståndet sätts ner till 0 på grund av förfluten tid.

Enklast är att tänka sig att det är pengar istället.
Säg att sonen hade bett om att förvara 10 000 kr i kontanter i hans hus. Det är en skuld som innebär att TS ska betala tillbaka 10 000 kr.
Det hade varit olovligt förfogande att nyttja kontanterna, men skulden räknas fortfarande från då TS erhöll kontanterna, inte då de spenderades. Därmed kan skuldpreskription inträffa innan brottspreskription inträffar, vilket innebär att något skadestånd inte kan dömas ut.

Ett annat exempel är om du stjäl en vara för 2000 kr på ett varuhus. Skuldpreskription för konsumentfodringar uppstår efter 3 år, och brottspreskription för stöld uppstår efter 5 år.
Om man "utreder" brottet efter 4 år, så har skuldpreskription inträffat, vilket innebär att du döms för snatteriet, men något skadestånd med anledning av brottet kan inte dömas ut.

Men detta är utifrån från "brottets" datum. Mao inte när Avtalet gjordes.

Fel. Preskription räknas då skulden uppstår. När svarven lånas ut, så uppstår en skuld i form av skyldighet att betala tillbaka svarven eller dess värde.
Du får tänka dig, lite som att man lånar ut en guldtacka istället för pengar. Menar du verkligen att man kan kringgå preskriptionslagarna genom att låna ut guldtackor och föremål istället för pengar för att sköta skulder?

Om TS hade varit oaktsam med svarven istället, typ inte låst garaget och den blivit stulen en natt.
Man har en vårdplikt över annans egendom, men det är inte straffbart att vara vårdslös. Olovligt förfogande kräver uppsåt. Det ger skadeståndsskyldighet däremot, vilket räknas från då svarven erhölls.

Tänk såhär:
Du lämnar in en dator för reparation hos Elgiganten.
3 år senare får Elgiganten ett inbrott där din dator INTE blir stulen.
5 år senare får Elgiganten ett inbrott, där datorn blir stulen.
6 år senare kommer du med ditt inlämningskvitto och vill ha tillbaka datorn.

Menar du då att elgiganten skulle vara skyldig att utreda vilket inbrott stölden skedde?
Nej. Skulden uppstår när du lämnar in datorn.

Ett annat exempel:
Du köper en vara på avbetalning med äganderättsförbehåll. Företaget byter ägare, nya ägaren glömmer av skulden, och skulden går i preskription. Rent juridiskt äger du inte varan förrens den är fullbetald eftersom du skrivit på ett äganderättsförbehåll. Betyder detta då att skulden egentligen får obegränsad preskription? Nej.
När 3 år gått (konsumentfodran) så är varan din.

Delgivningslagen säger hur delgivning av meddelande ska ske

Det finns inget krav på att delge sådant i enlighet med delgivningslagen.
Vidare, är det långivarens skyldighet att uppdatera TS med kontaktadress om denne flyttar eller byter telefonnummer eller liknande.
Om du t.ex. lånar en biblioteksbok, och biblioteket plötsligt flyttar, utan att meddela sin nya adress.
Du försöker ringa biblioteket, men numret finns inte.
Sedan efter 11 år så hör biblioteket av sig och vill ha tillbaka sitt boklån.

Jag skulle också säga att handelsbanken inte är tillämplig eftersom preskriptionslagar går före. För det skulle annars innebära att kontantlån är preskriptionslösa (12 kap §1).

Varför handlar i princip alla inlägg om olika sätt att lura av ägaren sin svarv?

Nja, men jag skulle inte kalla det för att lura av någon pengar, om man lånar säg 10 000, personen hör inte av sig minsta lilla, och gör sig oanträffbar i 11 år, och sedan efter 11 år, vill ha tillbaka pengarna.
Då har skuldpreskription inträffat.

Preskriptionslagar finns av en anledning, och det är för att inte sådant som nämns i TS ska hända, där man hör av sig efter 10, 20, 50, 100 år och vill ha tillbaka något man äger eller har lånat ut, oavsett om det är pengar eller föremål.

Kan säga såhär - hade han kommit efter 9 år, så hade jag sagt att han skulle lämna tillbaka svarven.
Men nu kom han efter 10-årssnittet och då har en gräns passerat då det är försent att komma och vilja ha tillbaka saker.

preskriptionstid som mot vanliga privatpersoner är 3 år.

Fel. 10 år är preskription mellan privatperson <-> privatperson.
10 år gäller även för fodran som en privatperson har på ett företag.

3 år gäller för konsumentfodringar. Det är en fodring som ett företag har på en privatperson i ett konsumentärende. Observera att vissa varor och tjänster är till sin art inte avsedda för konsument, vilket gör att en sådan fodran fortfarande kan bli 10 år trots att det är mellan företag <-> privatperson.