5 014 läst · 68 svar
5k läst
68 svar
Isolera timmervägg invändigt och utvändigt?
En ny timra kan sättna upp till 5 cm per meter vägghöjd.Plus smärre rörelser i sidled.M Marcus_Carlsson skrev:Har aldrig förstått detta argument... så timret rör på sig så mycket att den sliter sönder plasten? (Överdriver lite).
Visst jag förstår konceptet med rörelse i träkonstruktion (dörrar börjar klämma, huset låter) men även om detta skapar små öppningar eller liknande, hur mycket otätare har huset nu blivit? 1%? 3%? Och denna lilla mängd fukt som nu smiter genom här, kan inte konstruktion hantera denna lilla mängd?
Den totala fuktbelastningen på konstruktion måste ju ändå vara större om hela klimatskalet är diffusionsöppet, kontra det lilla som uppstår i springor i ett annars tät plastat hus.
Håller i övrigt med, man ska isolera utvändigt.
Det är helt normalt att en gammal timra sättnar mellan 0,5 och 1 cm på metern vägghöjd de första åren när man har börjat värma upp den och flyttat in.
Diffussionsöppet har mindre risk för instängda fuktfickor.
Jösses...mycket trasiga tapeter blir det.H heimlaga skrev:
För att inte tala om ditt badrum 🤔
Ja, det blir "trasiga badrum" i "gamla timmerhus" timmerhus, om man inte "gör rätt".M Marcus_Carlsson skrev:
Ett vanligt sätt att göra moderna badrum till gamla timmerhus är att göra en tillbyggnad med gjuten platta, där man placerar badrummet.
Att bygga ett klinkers- och kakelbadrum, inuti ett gammalt timmerhus, genom att skapa "ett flytande rum i rummet", som tillåter timmerstommen att röra sig utan att de hårda materialen "knäcks", är ett annat.
Givetvis kan moderna typer av tätskikt skadas när timmerstommen rör sig.
Att tapeterna får sprickor eller skrynklar gäller också, om man inte gör rätt alltså.
Man behöver anpassa sina metoder och materialval till det hus man ska "jobba" med.
Så du menar att det blir en större fuktbelastning på timmerväggen när du har uppvärmd och torr inomhusluft som kondenserar i den från insidan jämfört med att dess yttre blir utsatt för slagregn o.d.? Om timmerväggens yttre klarar av att buffra fukt från väder och vind utan att ta större skada så har jag svårt att se hur den skulle mögla sönder av en tilläggsisolering från insidan.H heimlaga skrev:Det spelar roll. Det blir mer kondens när fukten på sin väg först möter isolering och sedan en kall tät yta än när den på sin väg först möter en varm tät yta och sedan isolering.
Elementär fuktfysik. Kursen Byggfysik1 i en finländsk ingenjörsutbildning.
Hur skulle rörelserna i timmerstommen bidra till bättre torkning?
Du har ju själv skrivit i ditt inlägg att ett timmerhus rör sig. Mer rörelse = mer glipor och springor = större luftcirkulation och chans för fukt att torka ut. Eller?
Nu har du missförstått allt.E Einh skrev:Så du menar att det blir en större fuktbelastning på timmerväggen när du har uppvärmd och torr inomhusluft som kondenserar i den från insidan jämfört med att dess yttre blir utsatt för slagregn o.d.? Om timmerväggens yttre klarar av att buffra fukt från väder och vind utan att ta större skada så har jag svårt att se hur den skulle mögla sönder av en tilläggsisolering från insidan.
Du har ju själv skrivit i ditt inlägg att ett timmerhus rör sig. Mer rörelse = mer glipor och springor = större luftcirkulation och chans för fukt att torka ut. Eller?
Jag talar om fukt inifrån. Från rumsluften. På väg utåt genom väggen. Och hur den beter sig olika beroende på om tilläggsisoleringen är på utsidan eller insidan av timran.
Stor fuktbelastning mellan tilläggsisolering och timmer är alltid farligt. Den fukten blir nämligen instängd långt inne i konstruktionen. Slagregn på utsidan av en timra som inte har blivit tilläggsisolerad är faktiskt mindre farligt för där har fukten bättre möjligheter att torka.
Om du själv skulle ha timrat litet skulle du veta det mest elementära om hur timm,erhus rör sig. Nämligen att så länge de inte är drabbade av röta eller av halvidioter som drömmer om öppen planlösning eller nya större fönster så är den allra största delen av rörelsen i lodrät riktning. Ju mer timran sättnar destu tätare blir den. Timra några hus så får du se!
Kan man ta det säkra före de osäkra (mindre isolering och godta högre uppvärmningskost) så är det bättre att minska isoleringen.J johan_p skrev:Jag har genomgått den här resan med mitt hus som oxå har stående plankvägg. Valde att sätta 80mm västkustskiva utvändigt med vindpapp mellan plankstomme och skiva. På insidan spårade jag in flexslangen i tretexen i väggarna och gipsade över.
Valde att inte montera 45 installationsskikt isolering invändigt dels för att inte minska golvyta, dels för att daggpunkten inte skulle riskera hamna för långt in i väggen då jag inte har någon fuktspärr. Om du sätter 50mm utvändig isolering och 45 invändig så hamnar plankväggen i mitten där du riskerar fuktutfällning om du inte har fuktspärr vilket jag misstänker du saknar i ditt gamla hus. Därav skulle jag varit tveksam till installationsskikt.
Men med 80 utvändig isolering så (rent matematiskt) är det noll risk att sätta en 45a på insidan. Detta även utan fuktspärr/broms. Med en ångbroms som andas lite blir risken ännu mindre.
Analysen är inte så enkel att bara räkna ihop bredden på husväggen och se att plankväggen blir i mitten, och sen dra slutsatsen att det kan orsaka fuktutfällning. Enklare analyser är inte så svåra att göra själv om man är lite excel-intresserad.
För det som är intresserad är denna guide bra -->
https://www.polygongroup.com/global...lder/kunskapstorget/fuktberakning---del-1.pdf
Jag säger att detta påstående är falskt!F fribygg skrev:
Till vilket underlag har du att göra ett sådant uttalande?
50 utvändigt med en plankvägg i mitten och sedan invändig isolering 45 ger INGEN kondensrisk!
Vilka vetenskapliga underlag har då DU @Marcus_Carlsson som underlag för att påstå att det inte finns nån kondensrisk?M Marcus_Carlsson skrev:
Jag säger inte att det garanterat kommer att kondensera i den befintliga plankväggen om man isolerar i princip lika mycket på in som på utsidan, bara det att risken finns och att det är säkrare och bättre för huset att lägga på tex 170 mm isolering utvändigt.
Gör en fuktanalys på väggen, jag har använt dessa två källor som grund för uppställning -->F fribygg skrev:Vilka vetenskapliga underlag har då DU @Marcus_Carlsson som underlag för att påstå att det inte finns nån kondensrisk?
Jag säger inte att det garanterat kommer att kondensera i den befintliga plankväggen om man isolerar i princip lika mycket på in som på utsidan, bara det att risken finns och att det är säkrare och bättre för huset att lägga på tex 170 mm isolering utvändigt.
- https://www.polygongroup.com/global...lder/kunskapstorget/fuktberakning---del-1.pdf
- https://nrc-publications.canada.ca/eng/view/ft/?id=2aa64730-07e9-40de-8bf1-a9c6f995bf61
Väderdata (RH och temperatur, månadsvis) finns också lite överallt att hämta, jag har använt denna hemsida--> https://sv.climate-data.org/europa/sverige-105/
Sen gjorde jag uppställning i google sheets och bara plugga in allting,
Följer exempel ovan hur detta ska beräknas
- Tog väderdata för en stad i norra Sverige, detta spelar mindre roll faktiskt,
- Fukttillskott 4 g/m3,
- Jag antog ett väggplank med tjocklek 50 mm, (mindre tjocklek --> mindre risk)
- Ingen fuktspärr/broms,
- Inomhustemp 21 året om.
Detta gjordes alltså för måndasmedelvärden.
Om det ska finnas risk för kondens ska RH% överstiga 100% i någon av väggsektionerna.
Om våra mätpunkter kliver över mögelindex-kurvan så finns det en risk för tillväxt.
Nedan är ett urklipp för beräkning januari, är liknande uppställning för övriga månader.
Och längs ned är sammanställningsplotten. Tydligt, ingen risk för kodens.
Avslutar med att säga jag är inte utbilda byggingenjör! Så detta kan vara fel, tar gärna emot kritik, helst från någon utbildad i Finland.

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Medlem
· Västernorrland
· 11 267 inlägg
Man kan aldrig säga alltid och garanterat inom dylika ingrepp. Alla hus är olika. Det som fungerat i ett hus behöver inte alls fungera i nästa bara för att man gör på samma sätt. Ventilationen kan vara olika bra och fukthalten kan skifta rejält beroende på var i landet det är också. Det är ju inte så att det per automatik är lika förutsättningar jämt så man kansäga att är det timmerhus så SKA man göra på det viset. Man kan göra på andra sätt också och ta tur och det fungerar men det vet man ju inte innan.
Annars gör man det med naturliga material som andas och vet att det fungerar i de flesta lägen.
Annars gör man det med naturliga material som andas och vet att det fungerar i de flesta lägen.