I praktiken blir en dylik fuktspärr på insidan av ett gammalt timmerhus inte tillräckligt tät för att riktigt fungera. Därför vill det bli fuktansamlingar vid otätheterna. Bland annat mellanväggar och mellantak.useless skrev:
Därför är det bättre att bygga med hygroskopiska material som släpper igenom fukten så det kan torka.
Precis.H heimlaga skrev:
Jag har gjort den tabben och sett konsekvenserna.
Inredde en vind där min far hade lite för bråttom, byggde en innervägg och en toalett innan jag han plasta allt.
Vi försäljning/besiktning några år senare var det svart på råsponten där väggarna stod.
Det var även fukt i golvnivå på kattvindarna då plasten inte anslöt till plasten på undervåningen.
Ska man plasta ska det vara heltäckande till 100%.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 883 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 883 inlägg
Måste varor undermålig ventilation. Finns ingen fysisk egenskap som säger att det blir mer fukt just där det är otätheter i plasten, totala mängden fukt är ganska jämt fördelat i ett rum. Sen blir det ju kondens på kalla ytor osv. där fukten kommer åt, men då är det bättre att ha plast på så stor del som möjligt för att minska ytorna som kan utsättas för kondens.Isakare skrev:
Risken om man plastar är att totala fuktkvoten inne ökar om ventilationen blir sämre eftersom man stoppar allt gammalt drag. Det kan göra ett det blir fuktigare jämfört mot ingen plast alls. Men i övrigt med rätt ventilation är det bättre att ha otät ångspärr/broms än inget alls och sen diffusiondöppet utåt, med material genom konstruktionen som klarar viss mängd fukt.
Det som fungerar i teorin fungerar inte alltid i verkligheten. Enstegstätade fasader t.ex...
Själv tycker jag det är bättre att utgå från husets konstruktion och använda metoder som minimera riskerna. Jag vill ogärna riva fler korsvirkesväggar p.g.a. att någon trodde sig veta att man renoverar gamla hus med tätskikt, mineralull och cement.
Exakt, man får inte en ökad fukthalt i alla otätheter som vissa tycks tro. En otät ångspärr/ångbroms borde inte kunna ÖKA fukthalten i omgivande material jämfört med om den aldrig hade monterats.U Utsliten och utdömd skrev:
Om huset verkligen ventileras via korsdrag genom väggarna så borde fuktrelaterade problem redan ha uppstått. Ett minskat korsdrag går dessutom att åtgärda genom att installera tilluftsventiler på några väl valda ställen. På bottenvåningen ex. samt en eller flera frånluftsventiler i nocken på huset.
Nu blandar ni bort er i bortförklaringarna.
Om konstruktionen är gjord för det så tas fukten om hand och torkar upp utan att ställa till skador. Det är sådana konstruktioner man skall ha när man renoverar timmerhus.
En tjock tilläggsisolering på insidan är inte en sådan konstruktion. Det blir kondens på insidan av timret när fukten på sin väg utåt möter kallt timmer.
Att sätta dit en fuktspärr löser inte problemet eftersom den inte går att få tät och inte heller hålls tät i ett timmerhus som ju rör sig litet hela tiden.
Alltså skall man bygga en konstruktion där fukten tas omhand och torkar utan att göra skada.
Om konstruktionen är gjord för det så tas fukten om hand och torkar upp utan att ställa till skador. Det är sådana konstruktioner man skall ha när man renoverar timmerhus.
En tjock tilläggsisolering på insidan är inte en sådan konstruktion. Det blir kondens på insidan av timret när fukten på sin väg utåt möter kallt timmer.
Att sätta dit en fuktspärr löser inte problemet eftersom den inte går att få tät och inte heller hålls tät i ett timmerhus som ju rör sig litet hela tiden.
Alltså skall man bygga en konstruktion där fukten tas omhand och torkar utan att göra skada.
Fast timmer klarar ju av att buffra fukt som du själv skriver. Spelar det någon roll då om fukten påförs utifrån eller innifrån då? Den fukt som eventuellt bildas på insidan timmerväggen lär väl kunna ventileras bort i och med att stockarna rör på sig som du också skriver?H heimlaga skrev:
Kondens i timret lär du ju ändå få även utan fuktspärr. Fukten inifrån huset kommer ju tills sist att möta en så pass kall del av ytterväggen att daggpunkten nås och vatten fälls ut i timret.
Har aldrig förstått detta argument... så timret rör på sig så mycket att den sliter sönder plasten? (Överdriver lite).H heimlaga skrev:
Visst jag förstår konceptet med rörelse i träkonstruktion (dörrar börjar klämma, huset låter) men även om detta skapar små öppningar eller liknande, hur mycket otätare har huset nu blivit? 1%? 3%? Och denna lilla mängd fukt som nu smiter genom här, kan inte konstruktion hantera denna lilla mängd?
Den totala fuktbelastningen på konstruktion måste ju ändå vara större om hela klimatskalet är diffusionsöppet, kontra det lilla som uppstår i springor i ett annars tät plastat hus.
Håller i övrigt med, man ska isolera utvändigt.
Det spelar roll. Det blir mer kondens när fukten på sin väg först möter isolering och sedan en kall tät yta än när den på sin väg först möter en varm tät yta och sedan isolering.E Einh skrev:
Elementär fuktfysik. Kursen Byggfysik1 i en finländsk ingenjörsutbildning.
Hur skulle rörelserna i timmerstommen bidra till bättre torkning?