Den analysen vore intressant att se. Jag misstänker att avgifterna för bygglov, el och VA har skjutit i höjden.trähandtag skrev:
Jag tycker det verkar som att medelklassen komprimeras och avståndet ökar till de som har det riktigt bra.
Som högutbildad anställd akademiker tjänar man inte efter skatt (speciellt om man ser på livslönen fram till säg 40 årsåldern) mer än någon med kortare utbildning. Det lönar sig alltså inte ekonomiskt att utbilda sig. Däremot ökar det iallafall initialt chansen att få ett (roligt) jobb.
De som har det dåligt upplever jag inte har en enormt mycket sämre materiell standard. De verkar ofta kunna ha en sjysst telefon, bra TV osv. Däremot tror jag att de låses ute från de "finare" bostadsområdena. Detta ökar segregeringen. Det drabbar nog framförallt barnen. Men ofta verkar skillnaden vara att de kör en lite sämre bil, inte åker på skid- och solsemester.
De som lever på eller har mycket kapital har låga skatter. Här ökar avståndet. De drar ifrån vanliga löntagare.
Jag upplever därmed att det mer och mer cementeras att man tillhör en viss grupp. Det är nog svårare idag att göra en klassresa än för säg 50 år sen. Att jobba hårt eller plugga mycket ger ganska lite avkastning. Det enda sättet tror jag nästan är att starta företag eller bli kriminell.
Det positiva är väl ändå, om man ska se något, att unga kan ha en möjlighet att flytta från gruppen "utanför" till "akademiker" om de gör bra ifrån sig i skolan.
Jag skulle önska att man skapade nya områden, typ egnahem, där de som ville jobba lite för att skapa sig ett litet hem kunde göra det, även med begränsade resurser. Om man bara har ett jobb av något slag skulle man kunna köpa och sen jobba (med eget arbete på sitt eget hus) till ett bättre boende.
Som högutbildad anställd akademiker tjänar man inte efter skatt (speciellt om man ser på livslönen fram till säg 40 årsåldern) mer än någon med kortare utbildning. Det lönar sig alltså inte ekonomiskt att utbilda sig. Däremot ökar det iallafall initialt chansen att få ett (roligt) jobb.
De som har det dåligt upplever jag inte har en enormt mycket sämre materiell standard. De verkar ofta kunna ha en sjysst telefon, bra TV osv. Däremot tror jag att de låses ute från de "finare" bostadsområdena. Detta ökar segregeringen. Det drabbar nog framförallt barnen. Men ofta verkar skillnaden vara att de kör en lite sämre bil, inte åker på skid- och solsemester.
De som lever på eller har mycket kapital har låga skatter. Här ökar avståndet. De drar ifrån vanliga löntagare.
Jag upplever därmed att det mer och mer cementeras att man tillhör en viss grupp. Det är nog svårare idag att göra en klassresa än för säg 50 år sen. Att jobba hårt eller plugga mycket ger ganska lite avkastning. Det enda sättet tror jag nästan är att starta företag eller bli kriminell.
Det positiva är väl ändå, om man ska se något, att unga kan ha en möjlighet att flytta från gruppen "utanför" till "akademiker" om de gör bra ifrån sig i skolan.
Jag skulle önska att man skapade nya områden, typ egnahem, där de som ville jobba lite för att skapa sig ett litet hem kunde göra det, även med begränsade resurser. Om man bara har ett jobb av något slag skulle man kunna köpa och sen jobba (med eget arbete på sitt eget hus) till ett bättre boende.
Ja, väsentligen allt talar för det. Storstäderna blir större. Även mindre städer kommer minska.
Och tittar vi längre fram blir det en konkurrens mellan storstäder i världen. Och de som är speciellt duktiga kommer söka sig till den/de storstäder där levnadsstandarden är högst.
Utan för storstäderna blir levnadsstandarden klart lägre.
Blir som stående cylindrar.
40-talisterna är utsmetade på 10 år. Och valet att sälja villan lär vara utsmetat på kanske 25-30 år.
Dvs du kommer inte notera någon skillnad. Det blir bara brus.
Det kan innebära att Sverige tappar tillväxt och därmed kommer tappa dugliga infödda, som i stället söker sig till regioner med högre tillväxt. (Notera att jag avser arbetskraftsinvandring här. Asylinvandring är bara en hämsko).
Många har undrat samma sak. Och Boverket har analyserat saken för några år sedan.
Resultatet av det var att alla faktorkostnader hade ökat, och tämligen likformigt genom åren. Enda undantaget var byggherrekostnaderna som ökat klar mindre.
Den enda som verkar ha blivit mer effektiv var byggherren.
En liten intressant fakta var att lönekostnaden för byggjobbare var dubbelt så hög i Sverige som i Finland. (Det gällde per arbetad timme). Så blir det när man har militanta fack med för mycket makt.
Under förutsättning att de större tätorterna fyller en användbar funktion och nytta. Vissa städer verkar mer fyllas med bristande offentlig verksamhet, höga priser, trakasserier i skolor och gängkrig. Vilket snarare lär driva familjer att bosätta sig en bra bit utanför, vilket också nu sker på flera platser.
Ovanpå det möjlighet utanför tätorter att odla egen mat, solpaneler, tillgång till ved, frisk luft osv.
Inte givet men det finns klart en risk för oväntade vändningar.
Cirka 20 % av befolkningen och ökande. Det som spelar roll för framtiden är nativiteten. Räkning med logaritm visar att absolutvärden spelar ingen roll i det långa perspektivet.
Banker och stat trycker pengar. Folk jobbar ihop pengar. Vilka har bäst förutsättningar att blåsa upp priser?
Här får nog en hel del länder se upp, för med löner och skatter så skiljer det sig markant mellan länder vad man får ut av att utbilda sig högt. Vinsten som högutbildad att flytta utomlands kan vara ordentligt hög.D daVinci skrev:
Sedan kan kunskap och intelligens möjliggöra nya affärsverksamheter och på det sättet runda en stagnerad arbetsmarknad.
Jag tror rätt få flyttar enbart av löneskäl... MEN om välfärd och skola blir sämre, segregationen ökar och skatter ökar så finns en risk att fler flyttar. Och de med dålig utbildning blir kvar. Då kommer skatt och segregation öka än mer.spikplanka skrev:
Möjlighet till distansarbete har ju ökat dramatiskt senaste åren. En flytt behöver inte vara så dramatisk.
Sen verkar vi ha en rätt stor arbetskraftsinvandring, välutbildade från tex Indien ökar hela tiden på vårt jobb. Men osäker om de får permanent uppehållstillstånd... För dem har jag förstått de helst INTE vill bo kvar, de vill åt den frihet som svenska samhället ger. Deras lön räcker mycket längre hemma.
Distansarbete lär som sagt ställa saker på sin spets.
Något som sätter stopp för rörlighet på bomarknaden är svenskarnas skulder.
Är just nu en väldig ökning på ärenden hos inkasso och kronofogden.
Det är ny kundgrupp med relativt välbeställda och bra avlönade som plötsligt hamnar i skiten.
Det begränsar möjligheten och förutsättningar för att flytta och ändra sin boendesituation.
Nu kanske det inte drabbar de som bygger nytt direkt men kan göra att det blir färre köpare på marknaden och bopriser som stannar av eller ökar i lägre takt.
Är just nu en väldig ökning på ärenden hos inkasso och kronofogden.
Det är ny kundgrupp med relativt välbeställda och bra avlönade som plötsligt hamnar i skiten.
Det begränsar möjligheten och förutsättningar för att flytta och ändra sin boendesituation.
Nu kanske det inte drabbar de som bygger nytt direkt men kan göra att det blir färre köpare på marknaden och bopriser som stannar av eller ökar i lägre takt.
Boken tino.us: Tio tusen miljarder - Tino Sanandaji från 2018-08-21 om "såsom rekordstor privat skuldsättning och den förskönade Sverigebilden."P Pligg85 skrev:
"Sverige har starka statsfinanser och den offentliga sektorns skulder har sjunkit med cirka 400 miljarder kronor sedan år 2005. Samtidigt har företagens skulder ökat med cirka 3.000 miljarder och hushålls skulder med cirka 2.000 miljarder kronor. Under denna period har privata skulder per invånare liksom bostadspriser växt med cirka fyra procent per år, medan BNP per capita ökat med endast 1,1 procent per år.
Det är inte långsiktigt hållbart för skulder och bostadspriser att för evigt växa snabbare än den reala ekonomi som de i slutändan baseras på."
(Tino Sanandaji är nationalekonom, debattör och författare, doktorsexamen i public policy)
Dags för "justering" nu då?