Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 12 786 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 12 786 inlägg
Så här står det på Ellevios sida:J jonaserik skrev:
"Effektavgiften baseras på snittet av de tre högsta effekttopparna, det vill säga de tre timmar med högst timmedeleffekt, fördelade på tre olika dygn under månaden."
Jag tycker det är rätt tydligt. Har du läst deras information?
Varför?J jonaserik skrev:
Det är du som pratar om "normalt uttag" och "streck". Det finns inte något sådant i modellen.J jonaserik skrev:
Jag förstår inte vad du skriver.J jonaserik skrev:
Du får ett exempel nedan. Jag har bara skrivit en vecka för det räcker för att förstå principen. Vi kan säga att resten av månaden är familjen bortrest och man kör på sparlåga och får toppar på max 1 kWh.
Hur mycket förbrukades under den timmen med högsta förbrukning under dygnet (vissa timmar halveras verklig förbrukning)
Dag 1: 5 kWh
Dag 2: 3 kWh
Dag 3: 3 kWh
Dag 4: 3 kWh
Dag 5: 2 kWh
Dag 6: 2 kWh
Dag 7: 4 kWh
De tre högsta topparna är alltså 5, 4 och 3 vilket ger snittet 4. Effektavgift för den månaden 4x81,25.
Svårare än då är det inte. Man får samma effektavgift om man får en toppen på 3 även dag 5 och dag 6. Man får samma effektavgift oavsett om de andra timmarna på dag 1 låg på 1 kWh eller 5 kWh.
Kan du svara på hur långt du förstår inlägg #1155?J jonaserik skrev:
OK vi får se vad det blir i framtiden av detta. Men dyrare blir det med säkerhet. Det väl ingen på detta forum eller annorstädes som tror att något blir billigare, vid något som kallas förändring.
Sen att kalla det snittet är fel, det är ett medelvärde, sen att det i princip betyder lika, men fel ord för det.
Kan du förklara skillnaden mellan (genom)snitt och medelvärde enligt din definition? Det kanske kan hjälpa oss att förklara för dig.J jonaserik skrev:
Sluta blanda in normalt uttag och effekttoppar i förhållande till det. Det är absoluta effekttoppar (från noll) som ger effekten som du ska betala effektavgift på. Alla får betala effektavgift och alla får istället en lägre överföringsavgift. Den modellen gynnar de som har en jämn energiförbrukning över dygnet utan höga effekttoppar.
Tror jag ger upp här nu. Alla har olika synpunkter på hur kostnader och inkomster ska fördelas i samhället. Det är inget vi löser här.
”Snitt” är formellt fel. Det används ofta som en förkortad variant av ”genomsnitt” vilket är en synonym till medelvärde.
Det är en from förhoppning men hur det blir i verkligheten med just mitt nätbolag EON vet man inte, men givet trackrecord så kommer det att bli dyrare.D Daniel 109 skrev:
Samma som med det nya "flödesbaserad kapacitetsberäkning"
Priserna jämnas ut mellan olika elområden
När överföringen mellan områden med högt och lågt elpris blir bättre kommer det att jämna ut priserna mellan olika elområden, men på totalen kan elpriset komma att öka något i Sverige. Svenska kraftnät har gjort simuleringar med den nya modellen och i dessa fick elområdena 1, 2 och 3 något högre priser, mellan två och tio procent, medan priset i elområde 4 minskade med åtta procent.Jo tjena!
Elpriset i södra Sverige rusar till fem kronor kilowattimmen och i Tyskland eldas kol och gas för fullt. Även det oljeeldande kondenskraftverket i Karlshamn har varit i gång.
Vilken annan absolut nödvändig basvara har sådan prisvariation inom landet och det anses fullt normalt?
Ja, det blir sannolikt dyrare. Men det handlar om kostnadsutvecklingen, inte effektavgiften.
Att nätet kan användas effektivare ser jag som något positivt.
Att nätet kan användas effektivare ser jag som något positivt.
Bara läsa om snitt och medelvärde , bara olika namn, det ena finare än det andra.optimizer skrev:
När vi ska beräkna medelvärdet av ett antal värden, då adderar vi första alla värdena och dividerar sedan summan vi får med antalet värden.
Medelvärde och genomsnitt är samma sak.
Varför är medelvärdet bättre än genomsnittet?
De betyder samma sak, men i samband med matematik och statistik är det bättre att använda ordet betyder för att skilja från andra saker som lätt kan kallas "genomsnittliga" värden i en allmän mening (vilket betyder värden som är de mest representativa eller vanliga inom uppsättningen).18 apr. 2022
Medan medelvärden kan ge en enkel sammanfattning av komplexa data, kan de också förvränga verkligheten och dölja viktiga variationer och nyanser i data. Genom att fokusera för mycket på "genomsnittet" riskerar vi att fatta beslut baserade på en halvsanning, vilket kan leda till ineffektiva strategier och missriktade förväntninga
Bäst att du ringer upp Ellevio och läxar upp dem då, låter det som. 😂J jonaserik skrev:
DilatoJ jonaserik skrev:
Det är inte exakt samma kostnad ”i alla olika delar av Sverige” inte heller samma kostnad för ett elnätsbolag att bygga och underhålla elnät i både stad och på landsbygd. Precis som televerket gjorde när vi hade fasta telefoner och ett ”kopparnät” till alla hus, så delas kostnaden ut på de som är anslutna i elnätet
Dock så kan t.ex. elnätskunder i lägenhet och villakunder vara olika kategorier i ett elnätsbolag.
Kostnadsmässigt så kan det ibland vara en fördel att det elnätsbolag man är ansluten till bara har ett stadsnät. Se tex; ”Nils Holgersson rapporten”
https://nilsholgersson.nu/rapporter/rapport-2024/el-2024/
Vad finns det för incitament att ta ut en effektavgift på låglasttider?
Borde det inte rendera i en effektavgift på exporterad el från solceller (vilket ofta maxar huvudsäkringen), om det är syftet med avgiften?
Eller är efterfrågan verkligen så hög mitt på dagen under sommaren att det inte blir ett problem?
Borde det inte rendera i en effektavgift på exporterad el från solceller (vilket ofta maxar huvudsäkringen), om det är syftet med avgiften?
Eller är efterfrågan verkligen så hög mitt på dagen under sommaren att det inte blir ett problem?
Hej jonaserikJ jonaserik skrev:
Jag är själv villaägare som under lång tid förberett mig för att kunna bo kvar i huset som pensionär. När jag köpte huset behövde det 25A säkringar och ca 42 600 kWh i snitt över en 10-årsperiod. När jag satte in bergvärmepumpen utan elspets för ca 17 år sedan kunde jag säkra ned till 16 A och vid drygt 30 minusgrader behöver jag ca 5,3 kW för värme och varmvatten (ca hälften av mina 16A säkringar), som lägst ca 14 000 kWh ett år.
En minskning av elbehovet med ca 28 000 kWh/år som inte har inneburit försakelser, att bli nattmäniska eller att frysa. Grovt överslagsberöknat 28 000 kr, per år, i minskade kostnader, i 17 år!
Jag har även ökat möjligheten att klara upp till en veckas strömavbrott.
Nu har jag dessutom bytt kök och vitvaror samt fönster i hela huset. Kostnaden för kök och fönster ryms rimligen inom det jag sparat i elkostnader på 17 år och jag får se hur jag klarar effektavgiften när den kommer. Jag gissar att det blir högre kostnad tre vintermånader men lägre i övrigt så samma eller mindre elnätskostnad sett över ett år.
Skaffar jag endag elbil så räknar jag med att det ökar kostnaden för effektavgifter.
Det handlar inte om någon Quick fix. Har t.ex. därför sedan flera år i många och långa samtal försökt att få villaägareföreningen att bättre hjälpa människor att inte bara fokusera på att sänka elenergiåtgången (kWh) utan även toppeffekten (kW) i sina hus t.ex. vid val av utrustning och värmesystem som är långsiktiga satsningar. Detta eftersom vi inte kan arbeta mot naturlagarna och fdet är stora kostnader att bygga elnät.
Men jag har ännu inte fått gehör hos dem.
Jag svarar därför här på TS frågeställning, genom att här berätta för dig och för andra hur jag gjort.
Att det faktiskt går att långsiktigt satsa på att hålla nere sina elkostnader men det är inte någon "Quick fix" det handlar om en helhetsbild.
Om du inte vill lyssna på mitt exempel kan jag inte göra något åt det. Du väljer själv.
Redigerat:
Ingen dum fråga. Nu är andelen elproducenter relativt liten jämfört med elkonsumenterna i de flesta områden och då uppstår faktiskt en nytta. Men blir det för många produceter i ett område så har man nu beslutat att man får ta ut avgifter av elproducenterna (i praktiken ägare av solpaneler) som motsvarar de merkostnader som det leder till.X xLnT skrev:
Dessa kostnader kan vara betydande, men en dom från Blekinge (om jag kommer ihåg rätt) säger dessutom att alla kostnaderna inte får tas ut av en enda producent (i praktiken så måste de fördelas i form av engångskostnader och nyttjandeavgifter på producentkollektivet - ungefär som det är med VA och andra produkter). I de flesta fall så kommer dock nätägarna i första hand (min gissning) att minska nätnyttoersättningen till producenterna och kanske till och med göra den negativ (dvs att det blir en överföringsavgift för att få sälja el).
Om jag förstår det rätt finns det två bakomliggande faktorer. Dels ett styrmedel för att undvika trängsel i nätet, men det är ju så klart meningslöst under "lågtrafik", dels att värdesätta din "andel" i nätet efter principen att ju mer effekt du plockar ut, desto större andel av kablarnas kapacitet tar du i anspråk = desto större "andelstal" = desto högre avgift.X xLnT skrev:
Sen tänker jag att det finns det praktiska aspekter så som kassaflödet, man behöver få in cashen även på sommaren.