Och därför ska alla som redan har fungerande betald infrastruktur som tills nu fungerat perfekt "straffas" för något som kanske kommer i framtiden?optimizer skrev:
Alla ska få det sämre för att någon nytillkommen kund ska slippa stå för kostnaden denne orsakar?
Hej DilatoD Dilato skrev:
Elnäten till våra villor är ursprungligen baserade på Velanders formel. En formel som bygger på att man bara behöver årsenergi och vetskap om kundkategori med tillhörande Velanderkonstanter för beräkning av uppskattad toppeffekt.
Se t.ex. ”UTVÄRDERING AV VELANDERS FORMEL FÖR TOPPEFFEKTBERÄKNING I ELDISTRIBUTIONSNÄT” https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1223815/FULLTEXT01.pdf
Här ser man en beräkning med Velanders formel.
https://www.pluggakuten.se/trad/sammanlagring-med-velanders-formel/
Starkt förenklat; Genom användning av Velanders formel undvek man att bygga onödigt kostsamma elnät genom att ta hänsyn till den sammanlagring som uppstår när många villor är anslutna till ett elnät, då alla inte har sina effektuttag samtidigt.
Ett villanät med 25A säkringar till villorna, byggdes alltså inte för att alla skulle kunna ta ut 25 A samtidigt. Genom användning av Velanders formel undvek man onödigt överdimensionerade elnät och onödigt höga elnätskostnader.
Velanders formel utvecklades före det vi, till exempel, började med värmepumpar med elspets, elbilsladdning och solceller på villor.
Denna förändring som nu skett innebär att Velanders formel fungerar dåligt. För att vi idag inte skall behöva bygga onödigt överdimensionerade elnät och få onödigt höga elnätskostnader, så inför man effektavgifter.
Målet, med effektavgifter är att elnätsbolagen skall behålla samma totala utdebitering men fördelningen ändras så den enskilda kunden betalar utifrån dess nyttjande av elnätet. (se även inlägg #977 av Dilato)
Utgår man ifrån att det blir samma totala utdebitering till kundkollektivet, då innebär det att; Om någon får en högre utdebitering till elnätet med effektavgifter då kan man rimligen tolka detta så att denne tidigare har betalar för liten andel av sitt elnätsutnyttjande.
Och följaktligen; Om någon får en lägre utdebitering till elnätet med effektavgifter då kan man rimligen tolka detta så att denne tidigare har betalar för stor andel av sitt elnätsutnyttjande.
Förut har focus för villaägare många gånger varit att sänka energianvändningen (antalet kWh till elenergibolaget) men på bekostnad av ett ointresse att hålla nere toppeffekten i elnäten. Nu försöker man med effektavgiften undvika att den totala elnätskostnaden för kundkollektivet ökar.
Således bör kunder utan detta vara förutan effektavgift. Och med tanke på att direktverkande elvärme var vanligt på 1970-1980-talet så borde elspetsvärme vara ett mindre problem.M Martin Lundmark skrev:
Hej spikplankaspikplanka skrev:
Även elspetsvärme har ett annorlunda förhållande mellan använd eleffekt (kWh) och toppeffekt (kW) än t.ex. värmepump med elspets. Även där avviker Velanders formel.
Men kom ihåg att Velanders formel bara var dåtidens verktyg att grovt beräkna hur vi skulle bygga elnät, inget exakt verktyg.
Som jag skrev så har vi vant oss att sänka energianvändningen (antalet kWh till elenergibolaget) men på bekostnad av ett ointresse att hålla nere toppeffekten i elnäten. Detta skapar för en del elanvändare behov av starkare elnät, ett behov som inte alla elanvändare har.
Med effekttariff får vi ett bättre (rättvisare) sätt att betala för den del av elnätets kapacitet som vi utnyttjar än vad vi kunnat tidigare. Säkringstariffens steg 16 A. 20 A. 25 A. är ganska grov.
Det mänga glömmer är att utan effektavgift så behöver elnätsbolagen rimligen förstärka elnäten för många elanvändare till en hög kostnad eftersom elnäten redan finns där
Redigerat:
Du påstår det men har du siffror på att så är fallet?M Martin Lundmark skrev:
Om det är så borde det ändå vara till fördel för värmepumpen som endast i undantagsfall använder elspets och då med lägre spets effekt eftersom kompressorn fortfarande bidrar även när det är jättekallt.
En elpanna drar mer momentan/topp effekt än en värmepump allt annat lika.
HejD Dilato skrev:
Elnätsbolagen ser ju tex att eleffektbehovet inte längre ökar lika linjärt när det blir kallare för ett villaområde som använder el för uppvärmning när det blir riktigt kallt.
Då ökar effektbehovet för varje grad det blir kallare, snabbare där värmepumpar finns gentemot direktel.
Om fler kan dela på det redan byggda elnätet så ger det en möjlighet att hålla nere kostnadsökningar.
Det är de som använder elnätet som bekostar elnätet.
Hej. Tror de de där är en stor anledning att folk är förbannade. Dom har alltså i alla år tagit betalt för 25 A säkringar men om för många samtidigt skulle använda de dom fått betala för så håller inte nätet?M Martin Lundmark skrev:
Hur många andra branscher skulle kunna göra samma sak? Man betalar för 100/100 fiber men om för många grannar surfar samtidigt så kraschar nätet !
Så de bästa för nätägarna vore om folk sålde sina elbilar, tar ner sina solceller och slänger ut sina värmepumpar?
Hej erik_83E erik_83 skrev:
Jag känner inte till att elnätsbolagen beskrivit att alla elnätskunder kan lasta sina säkringar fullt ut samtidigt.
Man kan starkt förenklat beskriva det så, att när husen anslöts och villaägarna betalade för elanslutningen, så fick de en reduktion av anslutningskostnaderna tack vare att man genom Velanders formel kunde beräkna elnätet.
Jag tror många ändå tyckte att anslutningskostnaden för el var hög, när villan byggdes.
Som du ser så har Velanders formel under flera år visat sig fungera bra.
Men bland annat med ett förändrat kundbeteende och introduktionen av elbilar, solceller och värmepumpar, samt att elpriset varierar och man började styra effektflödet till husen avvikande från förutsättningarna i Velanders formel, så har elnätet fått nya utmaningar som man nu hanterar med bland annat effektavgiften?
Jag har flera gånger påtalat att det saknas tillräcklig med elkraftskunskap i ett föränderligt samhälle så helt betroende av sin elkraftförsörjning.
Det tas många beslut av politiker och andra beslutsfattare som inte själva har elkraftkunskaper eller frågar de som har elkrafterfarenhet.
Det är fysikaliska ”lagar” som bestämmer begränsningarna.
Vi utbildar dessutom för få elkraftingenjörer och elektriker för det behov som finns, det kommer att bli allvarligt bekymmersamt framöver.
Så är det upplagt för i de flesta fall så är överlasten så kort att det inte gör något.E erik_83 skrev:
Överbokning kallas det. Och om alla nyttjar maximalt samtidigt så kommer det att gå långsamt, även för de med fiber.E erik_83 skrev:
Samma princip med sjukhusen. Kommer det en hel tåglast med akutpatienter så blir det problem att ta hand om alla samtidigt.
Jag undrar om inte en del av förvirringen kring detta är att även de med lågt effektutnyttjande åker på effektavgifter.
Dock så ska/får inte nätägarna höja sina inkomster hur som helst, så för att detta inte ska bli en nettohöjning så måste några andra avgifter sänkas. Så vad sänker Ellevio för att det inte ska bli en höjning, totalt sett? Abbonemangsavgifterna? Något annat?
Så de med lågt effektutnyttjande borde få en sänkning totalt sett, via andra poster på fakturan. Eller ska de bara vara glada att de inte får lika stor höjning som andra? Och att totalhöjningen då är inom vad Energimarknadsinspektionen tillåter?
Dock så ska/får inte nätägarna höja sina inkomster hur som helst, så för att detta inte ska bli en nettohöjning så måste några andra avgifter sänkas. Så vad sänker Ellevio för att det inte ska bli en höjning, totalt sett? Abbonemangsavgifterna? Något annat?
Så de med lågt effektutnyttjande borde få en sänkning totalt sett, via andra poster på fakturan. Eller ska de bara vara glada att de inte får lika stor höjning som andra? Och att totalhöjningen då är inom vad Energimarknadsinspektionen tillåter?
I allmänhet sänks både säkringsavgiften och överföringsavgiften.
En av grejorna med den bakomliggande förordningen (och det är ju i grund och botten en bra grej) är att nätbolagen inte skall få ta ut en större rörlig avgift (avgift per kWh) än vad som motsvarar deras rörliga kostnader. Då de rörliga kostnaderna för nätägaren egentligen inte är något annat än priset för förlusterna i nätet, så har man historiskt tagit ut rejäla överpriser på den rörliga avgiften.B bakterie skrev:
Det får de inte längre göra, och det är det som menas med en "rättvisande" modell om jag förstått det rätt.
Istället skall denna effektavgift tas ut, och det är där det börjar slira enligt min mening.
Men det är alltså den rörliga avgiften som (framför allt) minskar.
Om man bara skall hålla ner topparna räcker det med att komma ihpg att inte köra för många saker samtidigt. Skall man säkra ner så att det begränsar behöver man kanske minnas t ex att inte använda plattorna på höger sida om spisen när tvättmaskinen är igång, och de på vänster sida om diskmaskinen är det.C cpalm skrev:
Notera att jag inte nödvändigtvis säger att man skall säkra ner. Precis som idag är det upp till var och en hur stor marginal man vill ha. Man kan pressa marginalen och säkra ner lite mer än vad som egentligen är lämpligt och spara en hyfsad slant på det. Så har det som sagt alltid varit, och det gäller generellt även med effektavgift.J JanNorden skrev:
Noterar i sammanhanget att Ellevios nya tariff t.ex. skapar ett extremt incitament för den med 35 A huvudsäkring, som kan spara 550 kr/mån = 6 600 kr/år på att säkra ner till 25 A.
Oavsett är jag rätt övertygad om att säkringsstorleken ger en hyfsat god fingervisning om vilken toppeffekt du plockar ut över tid. Givetvis med undantag från de som har minsta säkring (vanligtvis 16 A) men som bara utnyttjar en bråkdel.
Därmed inte sagt att den med t.ex. 25 A säkring har en effekttopp på 17 kW. Sett som ett timmedel ligger jag t.ex. själv närmare hälften av det, vilket jag gissar är rätt normalt. Men eftersom det är en fördelningsmodell behöver den varken kvantifiera den exakta toppeffekten eller vara millimeterrättvis. Utan det jag säger är att det är rimligt att den med 50 A säkring betalar dubbelt så hög "effektavgift" som den med 25 A säkring. Enkelt och lättbegripligt, och enligt min åsikt minst lika träffsäkert.