Jag tror att det är ett misstag att medvetet köpa dåliga svarvstål och tänka att man ska lära sig vad som funkar och inte eller vad man behöver.
Hur ska man kunna avgöra om det är svarven, svarvstålet, ämnet eller man själv som är problemet?
I mina ögon är det bättre isåfall att köpa ett bra stål i taget och provköra det till det är avsett för. På så vis ges en chans att upptäcka andra felkällor än svarvstålet.
//Ronnie
Hur ska man kunna avgöra om det är svarven, svarvstålet, ämnet eller man själv som är problemet?
I mina ögon är det bättre isåfall att köpa ett bra stål i taget och provköra det till det är avsett för. På så vis ges en chans att upptäcka andra felkällor än svarvstålet.
//Ronnie
Redigerat:
Blir det kallt kan man alltid värma sig med det man svarvat
Att svarva med dåliga stål är som att skita sittande på en plugg.
Det blir till ingenting.
Fast ibland kan man träffa på billiga stål som av misstag har råkat bli riktigt bra.
Första skall du träna med svarvskölp. När du kan skära rent och fint med den kan du börja lära dig svarva med mejsel vilket är svårare men ger fler möjligheter.
Det blir till ingenting.
Fast ibland kan man träffa på billiga stål som av misstag har råkat bli riktigt bra.
Första skall du träna med svarvskölp. När du kan skära rent och fint med den kan du börja lära dig svarva med mejsel vilket är svårare men ger fler möjligheter.
Hej!
Jag har en tråd sedan ett år tillbaka där jag sporadiskt skriver om mina funderingar och framsteg vid svarven om någon är intresserad; https://www.byggahus.se/forum/threads/dags-att-svarva.465227/
Du kan säkerligen köpa till en chuck till svarven. Kolla bara så att dimensionen på gängorna blir rätt.
Mvh Mackk
Jag har en tråd sedan ett år tillbaka där jag sporadiskt skriver om mina funderingar och framsteg vid svarven om någon är intresserad; https://www.byggahus.se/forum/threads/dags-att-svarva.465227/
Du kan säkerligen köpa till en chuck till svarven. Kolla bara så att dimensionen på gängorna blir rätt.
Mvh Mackk
Du har säkert helt rätt, men det tar emot att köpa svarvstål som är dyrare än svarven. 😳P Pysslarn skrev:
Förutom ren dumsnålhet så vill jag också förstå på vilket sätt ett dyrt stål är bättre än ett billigt. Korkat? Förmodligen, men det ligger i min natur.
Jag har än så länge bara svarvat någon timme och testade då både med skölp och mejsel. Med skölpen gick det riktigt skapligt att ändra formen på trästycket, men jag lyckades inte få till en slät yta utan den skulle behöva en hel del sandpapper om det inte bara vore en testbit. Jag förstår att det är omöjligt att svara på utan att se både svarvningen och ämnet, men är det troligast att en ojämn yta beror på träslaget (billig 45x45mm från ByggMax), svarvstålen (de billiga från Jula jag nämner i ett annat inlägg), slipningen av stålen (gjort på frihand på diamantstenar upp till 1000) eller tekniken (en glatt okunnig nybörjare)?H heimlaga skrev:
Jag tror att reglar är svåra att svara då de är tillverkade av gran eller furu. Lövträd verkar vara det som behövs. Hur får man tag på det? Genom att hålla koll på när kollegor, grannar och vänner sågar ner ett träd och be att få en bit.S Stefan_R skrev:
Mvh Mackk
Känner redan att en svarvchuck som passar skulle vara en trevlig uppgradering. Hojta till om ni ser nån på någon sida 😁.
Angående stål/maskiner m m så har jag flera gånger tidigare resonerat att verktygen är viktigare än maskinen. T ex på överhandsfräsen, lagt klart mer på bra fräsar än maskinen (Bosch POF 1400). Blir kanon. Är såklart likadant med svarven, snurra med jämt varvtal klarar även denna billigare modell. I övrigt är det bara krångligare med inställningar mm. Med riktigt bra vassa stål är klart viktigare för hyffsat resultat tror jag...
Få upp låsningen på översidan är värt att undersöka...
Angående stål/maskiner m m så har jag flera gånger tidigare resonerat att verktygen är viktigare än maskinen. T ex på överhandsfräsen, lagt klart mer på bra fräsar än maskinen (Bosch POF 1400). Blir kanon. Är såklart likadant med svarven, snurra med jämt varvtal klarar även denna billigare modell. I övrigt är det bara krångligare med inställningar mm. Med riktigt bra vassa stål är klart viktigare för hyffsat resultat tror jag...
Få upp låsningen på översidan är värt att undersöka...
Skillnaden på bra och dåliga svarvstål är dels kvaliteten på själva stålet och dels att härdning och anlöpning är rätt gjorda.
Bra verktygsstål är finkornigt i strukturen och ganska segt men inte för segt. Billigtillverkarna använder ofta samma krom-vanadiumlegerade stål som används för skruvnycklar och det stålet har ofta en konstig seghet i sig som gör att det är omöjligt att bryna en bra egg. För att eggen skall vara så hård att man kan bryna bort råeggen och få en skärande egg krävs så försiktig anlöpning att hela verktyget bryts av i användning. Alla är inte sådana men det här är ett exempel på dålig materialkvalitet.
Ett annat exempel är grovkorniga stålkvaliteter till exempel många "rostfria" stål. De går inte att slipa eller bryna vassa eftersom slipnigen tar loss hela korn i gången och kornen är grova så eggen blir gropig. Det blir som att tälja fram en skarp kan ur en bit frigolit med en ovass kniv.
Andra gånger är kolhalten för låg så det blir en dålig härdning.
I värsta fall har de använt blötjärn eller gjutjärn som inte ens är härdbart.
Andra gånger är det dålig härdning och anlöpning som är felet. Ofta för hög härdningstemperatur vilket get grovkornigt stål, för hög anlöpningstemperatur vilket get mjukt stål eller ojämn temperatur i olika delas av eggen.
Ibland kan man lyckas med att härda och anlöpa om billiga skräpverktyg och få dem riktigt bra.
Man kan också ha turen att hitta bra stål på oväntade ställen. Flera av mina svarvmejslar och en stor del av mina profilhyvelbett och åtminstone ett skavstål är gjorda av utslitna filar av fabrikaten Öberg eller Viiala eller Tome de Feteira (säljs under namnet Bahco). Det är bra verktygsstål i dem. Däremot inte i kinesiska filar och inte i Nicholson filar.
Bra verktygsstål är finkornigt i strukturen och ganska segt men inte för segt. Billigtillverkarna använder ofta samma krom-vanadiumlegerade stål som används för skruvnycklar och det stålet har ofta en konstig seghet i sig som gör att det är omöjligt att bryna en bra egg. För att eggen skall vara så hård att man kan bryna bort råeggen och få en skärande egg krävs så försiktig anlöpning att hela verktyget bryts av i användning. Alla är inte sådana men det här är ett exempel på dålig materialkvalitet.
Ett annat exempel är grovkorniga stålkvaliteter till exempel många "rostfria" stål. De går inte att slipa eller bryna vassa eftersom slipnigen tar loss hela korn i gången och kornen är grova så eggen blir gropig. Det blir som att tälja fram en skarp kan ur en bit frigolit med en ovass kniv.
Andra gånger är kolhalten för låg så det blir en dålig härdning.
I värsta fall har de använt blötjärn eller gjutjärn som inte ens är härdbart.
Andra gånger är det dålig härdning och anlöpning som är felet. Ofta för hög härdningstemperatur vilket get grovkornigt stål, för hög anlöpningstemperatur vilket get mjukt stål eller ojämn temperatur i olika delas av eggen.
Ibland kan man lyckas med att härda och anlöpa om billiga skräpverktyg och få dem riktigt bra.
Man kan också ha turen att hitta bra stål på oväntade ställen. Flera av mina svarvmejslar och en stor del av mina profilhyvelbett och åtminstone ett skavstål är gjorda av utslitna filar av fabrikaten Öberg eller Viiala eller Tome de Feteira (säljs under namnet Bahco). Det är bra verktygsstål i dem. Däremot inte i kinesiska filar och inte i Nicholson filar.
Mycket bra inlägg heimlaga!
Känner redan ett starkt tilltagande villhöverbehov av svarvchuck. Einhell har en egen så vet man att den passar men känns märkligt att lägga 900 på den när hela svarven reades ut för typ 1 400... Undrar om det brukar vara rea på sådana saker ibland med..?
Känner redan ett starkt tilltagande villhöverbehov av svarvchuck. Einhell har en egen så vet man att den passar men känns märkligt att lägga 900 på den när hela svarven reades ut för typ 1 400... Undrar om det brukar vara rea på sådana saker ibland med..?
Ja, en bra förklaring av vad som skiljer bra svarvstål från dåliga. Men frågan kvarstår om hur jag som köpare ska kunna avgöra detta när jag väljer mellan olika svarvstål. Är det en handöverfräs jag ska köpa kan jag kontrollera om den är stabil eller rapplig, hur lätt den är att ställa in med mera, men hur kollar jag kvaliteten i ett svarvstål? Jag förstår att varumärke och pris är en indikation på kvaliteten, men hur vet jag?
Mvh Mackk
Mvh Mackk