Jag förstår inte vilka bilar dom har i Hylte för dom måste ju vara otroligt breda och då har dom väl följebil både framför och bakom när dom är ute och kör. 3,10 meter är ju gränsen för att köra utan följebil.harry73 skrev:
Men i Lunds kommun där man hämtar lite varstans är reglerna mer normala.....
" Våra fordon behöver farbar väg
Om du bor vid enskild väg eller på annat sätt har ansvar för vägen;
- våra fordon behöver 3 meter bred vägbana samt 4 meters fri höjd.
- stark lutning på vägen gör att fordonet kan fastna. Detta är
speciellt aktuellt när vägen blir hal p.g.a. regn, löv, lera, snö, is.
- det är önskvärt att kunna vända fordonet utan backning.
- vägen ska vara hinderfri och buskar, träd klippas för god sikt.
- vintertid ska vägen snöröjas och halkbekämpas."
Detta är ganska normalt, för bilen är ju omkring 2,5 och på en Scania är det väl ca 2,9 mellan backspeglarna.....
Haha. Kanske inte är bilens bredd som är problemet, men i så fall kanske dom borde överväga att installera alkolås så behövs det inte så breda vägar.oceanis skrev:Jag förstår inte vilka bilar dom har i Hylte för dom måste ju vara otroligt breda och då har dom väl följebil både framför och bakom när dom är ute och kör. 3,10 meter är ju gränsen för att köra utan följebil.
Detta är rimliga krav, kul att dom till och med tummar på den "fria höjden" som det annars brukar hänvisas till (4,5 meter = fri höjd, om nån vill veta).oceanis skrev:
Nu letade jag faktisk Lunds reglarna men jag hittade bara massor med andra reglar, så bra att du kom med dom.
Nu är det så att lund med 3 m syftar på vägbanan, alltså den yta som har tillräckligt med bärighet för att de ska kunna köra på.
Sedan kräver de 4m fri bredd. Det är vägen + vägkanterna (gräsremsan).
Samma riktlinjerna har de för slambilen även om slambilen inte är lika noggrann med det som sopbilen.
Nu är det så att lund med 3 m syftar på vägbanan, alltså den yta som har tillräckligt med bärighet för att de ska kunna köra på.
Sedan kräver de 4m fri bredd. Det är vägen + vägkanterna (gräsremsan).
Samma riktlinjerna har de för slambilen även om slambilen inte är lika noggrann med det som sopbilen.
Här har du reglernaharry73 skrev:Nu letade jag faktisk Lunds reglarna men jag hittade bara massor med andra reglar, så bra att du kom med dom.
Nu är det så att lund med 3 m syftar på vägbanan, alltså den yta som har tillräckligt med bärighet för att de ska kunna köra på.
Sedan kräver de 4m fri bredd. Det är vägen + vägkanterna (gräsremsan).
Samma riktlinjerna har de för slambilen även om slambilen inte är lika noggrann med det som sopbilen.
http://www.lund.se/Global/Förvaltningar/Lunds renhållningsverk/tankapåkarlplacering.pdf
Finns inget om att dom behöver mer än 3 meter
Det fanns i brochuren som skickades ut til alla hushåll för några år sen.
Det var brochuren
Men 4m finns med i bilden
En horisontell pil på vägen (3m), en horisontell pil i träden (4m) och en vertikal pil (4m)
Men 4m finns med i bilden
En horisontell pil på vägen (3m), en horisontell pil i träden (4m) och en vertikal pil (4m)
Att ta ett förutsättningslöst snack med ägaren till fastigheten som vägen går över är nog en bra idé. Jag antar att den nuvarande vägen tillhör honom, eller nyttjas den även av Hällby 3:6? Det är nog ett lysande tillfälle att ta reda på om det finns någon grannkonflikt som ligger och pyr. Av kartan kan man ju misstänka att det är Hällby 3:6 som styckat av tomten.
Det är så att bonden som äger vägen och ger servitut till stugägarna kan inte ges ansvar att underhålla eller drifta vägen. Den skyldigheten har stugägarna efter som servitutet är upplåtet i deras intresse och att de skall återställa det slitage som de förorsakar för markägaren..
Sen är det också så att de flesta markägare bönder är snälla och tålmodiga. Men hos stugägare finns en övertro att de kan nyttja marken utanför deras egna tomt som man utan att fråga annekterar olovligen och tar ingen hänsyn till markägarens ägenderätt och förfoganderätt.
Exempel vis byggs det olovligt utanför tomtgränsen brunnar utan tillstånd grävs, lyktstolpar, förvaringar av ved, bråte med skrot, båtar, skotrar, slaktade bilar mm parkeringar anläggs utanför tomter liksom gräsmattor, bryggor mm
Sen är det också så att de flesta markägare bönder är snälla och tålmodiga. Men hos stugägare finns en övertro att de kan nyttja marken utanför deras egna tomt som man utan att fråga annekterar olovligen och tar ingen hänsyn till markägarens ägenderätt och förfoganderätt.
Exempel vis byggs det olovligt utanför tomtgränsen brunnar utan tillstånd grävs, lyktstolpar, förvaringar av ved, bråte med skrot, båtar, skotrar, slaktade bilar mm parkeringar anläggs utanför tomter liksom gräsmattor, bryggor mm
Vad har det med sakfrågan att göra?
Fastigheten har officialservitut för väg
Bonden har fått betalt för det och har inte längre full förfogande rätt över sin mark.
Med enskilda vägar är huvudprincipen att alla betalar för den slitage de orsaker.
Funkar det inte frivilligt kan man ta det med lantmäteriet och då blir det tvingande.
Bonden får inte gräva ett dike om det innebär att den härskande fastigheten inte längre är tillgänglig
Fastigheten har officialservitut för väg
Bonden har fått betalt för det och har inte längre full förfogande rätt över sin mark.
Med enskilda vägar är huvudprincipen att alla betalar för den slitage de orsaker.
Funkar det inte frivilligt kan man ta det med lantmäteriet och då blir det tvingande.
Bonden får inte gräva ett dike om det innebär att den härskande fastigheten inte längre är tillgänglig
Servitutet ger inte servitutsinnehavaren full äganderätt. Bonden äger fortfarande marken och vägen.harry73 skrev:
Om han har fått betalt för det vet vi ej oftast är officialservituten dåligt ersatta och ersätter inte markägaren fullt ut.
Bonden får fortfarande använda vägen. Men avikten med ett dervitut är att den som servitutet belastar inte har underhållsansvar eller skyldighet att sköta drift om så skulle vara fallet skall det tydligt framgå i servitutet.
Enda sättet är om det är en lantmäteriförättad gemensamhetsanläggning med fastställda tal för underhåll.
Givetvis får inte bonden gräva av vägen men det får inte stugägarna heller. Stugägarna kan aldrig hindra Bonden att köra på vägen som går över hans egendom.
Och om man nu vill ha igång en samfällighet som ska ta hand om underhållet så krävs det ändå att parterna är överens om detta. Andelstalet i detta fallet med hänsyn till hur vägen är dragen och ser ut, är det nog så att TS då står med lång näsa eftersom han/hon säkerligen skulle få det största andelstalet.harry73 skrev:
Vägen verkar inte ens gå vidare till bondens gård eller har någon större vikt för lantbruket.
Jag har själv varit igenom en liknande situation där ett par villaägare i slutet av en väg ville ha en samfällighet för underhåll och skötsel av vägen. Även om 90 % av vägen går mellan ett antal åkrar till stora gårdar så blev andelstalen sådana att villaägarna fick de största andelstalen eftersom gårdarna har andra huvudvägar till sina gårdar och inte ansågs använda vägen i så stor omfattning.
Så TS kan mycket väl då stå med den största kostnaden för underhållet och bonden kan sen kräva att TS verkligen betalar för snöröjning och underhåll av vägen och bonden kan sen köra hur mycket som helst på vägen.
Man ska akta sig för att bli för stursk eller tro att man kan tvinga fram saker för man hamnar lätt i sin egen fälla tyvärr...
Vägar är intressant.
Brukar en väg där det inte finns någon vägförening där vi står för överlägset flest tonkilometer pga ett aktivt jordbruk. Har 1-3 långtradare ner på gården i veckan samt egna transporter av djur, spannmål, halm osv.
350m väg som även belastas av 6 villor samt bygdegård, 450m väg som är egen väg.
Snöröjer och skrapar vägen så att den är fin samt grusar den vintertid. Plogar när det ligger 5-7cm för att vägen inte ska bli spårig vid en töväder. Grusar den vintertid är mestadels för att ha bra framkomlighet för långtradarna. Tar kanterna med betesputsen ett par gånger per år.
En gubbe kom ut med tumstock och mätte snödjup ett par gånger när jag plogade.
En annan gnäller att det dammar bitvis.
Tagit upp att det vore trevligt med ett tillskott ibland för skötsel. Svaret är typ, du har ju redan traktorn osv.
Har planer på att få till en vägförening genom Lantmäteriet men drar mig just för att kostnaden fördelas även där på tonkilometer och skulle gärna få till en smidig lösning utan Lantmäteriet. 500+moms och år skulle iaf täcka upp ett bil och släp grus per år samt saltning. Att ploga snö och skrapa vägen kostar minst lika mycket som man då kunde få in men den kostnaden kan jag ta.
Tråkigt när folk enbart ska ha utan att bidra. Blev ett jädra liv när farsan bara plogade 150m av dom 350m som vi behöver för att komma in till våran väg....
Brukar en väg där det inte finns någon vägförening där vi står för överlägset flest tonkilometer pga ett aktivt jordbruk. Har 1-3 långtradare ner på gården i veckan samt egna transporter av djur, spannmål, halm osv.
350m väg som även belastas av 6 villor samt bygdegård, 450m väg som är egen väg.
Snöröjer och skrapar vägen så att den är fin samt grusar den vintertid. Plogar när det ligger 5-7cm för att vägen inte ska bli spårig vid en töväder. Grusar den vintertid är mestadels för att ha bra framkomlighet för långtradarna. Tar kanterna med betesputsen ett par gånger per år.
En gubbe kom ut med tumstock och mätte snödjup ett par gånger när jag plogade.
En annan gnäller att det dammar bitvis.
Tagit upp att det vore trevligt med ett tillskott ibland för skötsel. Svaret är typ, du har ju redan traktorn osv.
Har planer på att få till en vägförening genom Lantmäteriet men drar mig just för att kostnaden fördelas även där på tonkilometer och skulle gärna få till en smidig lösning utan Lantmäteriet. 500+moms och år skulle iaf täcka upp ett bil och släp grus per år samt saltning. Att ploga snö och skrapa vägen kostar minst lika mycket som man då kunde få in men den kostnaden kan jag ta.
Tråkigt när folk enbart ska ha utan att bidra. Blev ett jädra liv när farsan bara plogade 150m av dom 350m som vi behöver för att komma in till våran väg....
så om jag säljer min tomt för underpris behåller jag någon moralisk äganderätt?El_konsult skrev:
Det är inte så vanligt att man vid avstyckning får en ny servitut över annans mark utan att markägaren är ok med det.
I det fallet fanns det troligtvis redan ett tidigare servitut eller annan överenskommelse.
Du borde veta att det är skillnad på att sälja en tomt eller att utfärda ett servitut på väg.
Ett servitut innebär en nyttjanderätt typ,
servitut ändrar eller reglerar inte ägandet som ligger kvar hos Bonden/upplåtaren..
Säljer jag en tomt skriftligt med ett giltigt avtal/lagfart så övergår äganderätten givetvis oavsett pris.
Hur svårt kan det vara?
Ett servitut innebär en nyttjanderätt typ,
servitut ändrar eller reglerar inte ägandet som ligger kvar hos Bonden/upplåtaren..
Säljer jag en tomt skriftligt med ett giltigt avtal/lagfart så övergår äganderätten givetvis oavsett pris.
Hur svårt kan det vara?