193 122 läst · 1 017 svar
193k läst
1,0k svar
Grannfejd med släkten pga uppstyckning av sommarstugetomt?
Den här tråden börjar beröra psykologi mer än juridik. Men okey!N najks skrev:
Varför inte fråga moster om hon har en spekulant som vill köpa?
- Om svaret blir nej - fråga varför moster är så angelägen att omedelbart avveckla hembudsrätten.
- Om svaret är att hon har hittat en spekulant - meddela henne att din mor kanske godtar överlåtelsen UTAN att utnyttja hembudsrätten. Notera noga mosters ansiktsrörelser!
Kan redan berätta när hot och utpressning börjar ta kraft är det svårt att sluta med det. Får bara hoppas att du och din mor inte kommer att må sämre för varje dag. Min bror har haft samma situation då han samägde restaurang med sin "vän" som började hota honom när han ville sälja sin andel. Hans vän hotade honom i princip varje dag om han inte säljer hans andel till honom för 1kr så kommer han aldrig att tillåta honom att sälja. Rädslan började bygga inom honom och man såg hur blek han var. Han vågade inte heller träffa sin familj. Vi var rädda för hans ska göra något dumt, så vi bestämde oss ta med honom till en jurist. Visst kostar det pengarna men ser man på honom idag så har han inte ångrat ett dugg på det.N najks skrev:
Som påpekats tidigare är väl de flesta av era ” svartbyggda komplementbyggnader preskriberade nu och det blir varken rivning el avgifter. Kan ju finnas möjlighet att söka tillstånd i efterhand. Någon kanske vet, när man klyver kommer inte allt upp på bordet? Inklusive svartbyggen?N najks skrev:
Svartbyggen är enligt PBL preskriberade efter 10 år, sanktionsavgifter kan tas ut i 5 år. Brott mot strandskyddet preskriberas aldrig.D Dr Jumping Jack skrev:
En del byggnader kan vara bygglovsbefriade och det går även att söka lov i efterhand (inte garanterat att det beviljas dock). Nu är det många byggnader på fastigheten som är berörda och bedömningen görs av fastigheten i sin helhet, inte bara TS ”tomt”.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 679 inlägg
Jag skulle gissa att byggnaderna i det aktuella fallet är bygglovsbefriade. Det beror lite på i vilken mån grannfastigheterna är bebyggda i närheten, vilket jag inte riktigt förstått om de är. Mer om det kan läsas här: https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...tgarder/Komplementbyggnad-utanfor-detaljplan/
I övrigt kan jag bara hålla med dem som skrivit att ni inte bör låta stressa er av mostern. Tråkigt om ni inte anser er ha råd att ta in professionell hjälp, för just nu verkar det som om ni låter er bli överkörda av mosterns aggressiva stil.
I övrigt kan jag bara hålla med dem som skrivit att ni inte bör låta stressa er av mostern. Tråkigt om ni inte anser er ha råd att ta in professionell hjälp, för just nu verkar det som om ni låter er bli överkörda av mosterns aggressiva stil.
Problemet är ju när alla bygger på samma mark, "först till kvarn" vad gäller friggebodarna då?M MetteKson skrev:Alla kan hamna i kläm om hon anmäler till byggnadsnämnden. Vid förrättningar brukar för övrigt lantmäteriet be kommunen om ett utlåtande om det rör sig om förrättningar i känsligt läge. Det kan alltså hamna hos kommunen i vilket fall.
Nyfiken bara, hur kommer det sig att ni bara byggt på utan att kolla upp några som helst bestämmelser och begränsningar? Och har du börjat ringa runt och kolla vad som gäller kring klyvning som flera rekommenderat?
Gissningsvis har de flesta byggnader därute som skulle hamna i kläm vid en inspektion, men så har det varit sedan långt tillbaka.. i mitt fall tänkte jag för snävt då jag såg det som att "huset som höll på att falla ihop var mindre än nuvarande verkstad", men det är ju alltid enkelt att vara efterklok
Just nu känns det precis som att denna klausul (morfars avtal) är det enda som väger till vår fördel rent psykiskt, vi ser ju att det är ett känsligt ämne för mostern - så det blir ju vår enda hävstång i denna stinkande debatt.GoC skrev:Men vad är problemet med att skippa hembudsklausulen? Alla verkar vara inställda på att klyva fastigheten och du hävdar att du inte är intresserad av nått annat än den del av fastigheten ni brukar.
Att skippa den påverkar inte samägandelagens alla möjligheter. Snarare verkar det nu vara ett spöke för din moster. Din mor kommer inte missa något med det. Avtalet lär oavsett med största sannolikhet sakna giltighet efter en klyvning. Snarare tror jag att gamla avtal kan vara ett hinder för en bra klyvningsprocess.
Vi skulle ju kunna säga att "okej, vi kan tänka oss att häva den, men då vill vi ha skriftligt på att gränsen hamnar ca 2m mer åt ditt håll från var ni rent sporadiskt satte upp dom.. för att känna att vi får ut något av det.
Sedan att hon ev. inte fattar att den ändå hävs vid klyvning, det vette fasen hur hon tänker..
Antar att du menar grannfastigheter utanför berörd mark?Nötegårdsgubben skrev:Jag skulle gissa att byggnaderna i det aktuella fallet är bygglovsbefriade. Det beror lite på i vilken mån grannfastigheterna är bebyggda i närheten, vilket jag inte riktigt förstått om de är. Mer om det kan läsas här: [länk]
I övrigt kan jag bara hålla med dem som skrivit att ni inte bör låta stressa er av mostern. Tråkigt om ni inte anser er ha råd att ta in professionell hjälp, för just nu verkar det som om ni låter er bli överkörda av mosterns aggressiva stil.
Närmsta utomstående tomt ligger ca 30-40m bort, och består då i princip av en tätare samling träd, sedan kommer deras aktuella byggnader längre inåt tomten - skulle gissa på ytterligare ca 50m (tror inte ens verkstan syns från deras hus)
Hembudsklausulen är ju skapad för att undvika just den situation ni är i, att delägare ska kunna stycka av eller tvinga fram försäljning till utomstående. Om de två övriga vill sälja har de ju två alternativ:
1. Sälja till er enligt hembudsklausul
2. Att ni alla tre är eniga om att stycka upp och riva avtalet. Det förutsätter ju att ni är överens hur det styckas upp.
Ni har alltså en rätt bra sits. Vad jag förstår har ni inte något särskilt intresse av att det blir en uppstyckning.
Om man får spekulera, misstänker de att ni när uppstyckningen är klar försöker utnyttja hembud ändå? Beroende på hur den är skriven finns det kanske en öppning för det?
Om man ser det från er sida är ju risken med att riva avtalet att någon av de andra ansöker om tvångsförsäljning om ni inte lyckas komma överens om uppstyckningen. Vilket ju ser lite mörkt ut nu vad jag förstår.
1. Sälja till er enligt hembudsklausul
2. Att ni alla tre är eniga om att stycka upp och riva avtalet. Det förutsätter ju att ni är överens hur det styckas upp.
Ni har alltså en rätt bra sits. Vad jag förstår har ni inte något särskilt intresse av att det blir en uppstyckning.
Om man får spekulera, misstänker de att ni när uppstyckningen är klar försöker utnyttja hembud ändå? Beroende på hur den är skriven finns det kanske en öppning för det?
Om man ser det från er sida är ju risken med att riva avtalet att någon av de andra ansöker om tvångsförsäljning om ni inte lyckas komma överens om uppstyckningen. Vilket ju ser lite mörkt ut nu vad jag förstår.
Delvis fel - vi vill självklart att det skall bli en klyvning av fastigheten (av flera skäl, dels praktiska som att inte behöva ha något större samröre med släkten - i dagsläget delar vi ju försäkring, abonnemang osv på tre)K kindvall skrev:Hembudsklausulen är ju skapad för att undvika just den situation ni är i, att delägare ska kunna stycka av eller tvinga fram försäljning till utomstående. Om de två övriga vill sälja har de ju två alternativ:
1. Sälja till er enligt hembudsklausul
2. Att ni alla tre är eniga om att stycka upp och riva avtalet. Det förutsätter ju att ni är överens hur det styckas upp.
Ni har alltså en rätt bra sits. Vad jag förstår har ni inte något särskilt intresse av att det blir en uppstyckning.
Om man får spekulera, misstänker de att ni när uppstyckningen är klar försöker utnyttja hembud ändå? Beroende på hur den är skriven finns det kanske en öppning för det?
Om man ser det från er sida är ju risken med att riva avtalet att någon av de andra ansöker om tvångsförsäljning om ni inte lyckas komma överens om uppstyckningen. Vilket ju ser lite mörkt ut nu vad jag förstår.
Avtalet är ju skapat för att skydda de övriga om en vill flytta/sälja, så länge alla är delägare ja.
Nja, det verkar ju finnas en hel del friggebodsliknande byggnader på fastigheten och man hade vid dess uppförande rätt att bygga en friggebod på hela fastigheten. Nu kan man förutom friggebod bygga en attefallare f.o.m i år på 30m2.Nötegårdsgubben skrev:Jag skulle gissa att byggnaderna i det aktuella fallet är bygglovsbefriade. Det beror lite på i vilken mån grannfastigheterna är bebyggda i närheten, vilket jag inte riktigt förstått om de är. Mer om det kan läsas här: [länk]
I övrigt kan jag bara hålla med dem som skrivit att ni inte bör låta stressa er av mostern. Tråkigt om ni inte anser er ha råd att ta in professionell hjälp, för just nu verkar det som om ni låter er bli överkörda av mosterns aggressiva stil.
Jo det stämmer. i snitt har varje familj 2st friggebodar!D Dr Jumping Jack skrev:
Tänk på att även om ni köpslår med gränsdragningen och får som ni vill, kan lantmäteriet ha åsikter om lämpligheten.N najks skrev:Just nu känns det precis som att denna klausul (morfars avtal) är det enda som väger till vår fördel rent psykiskt, vi ser ju att det är ett känsligt ämne för mostern - så det blir ju vår enda hävstång i denna stinkande debatt.
Vi skulle ju kunna säga att "okej, vi kan tänka oss att häva den, men då vill vi ha skriftligt på att gränsen hamnar ca 2m mer åt ditt håll från var ni rent sporadiskt satte upp dom.. för att känna att vi får ut något av det.
Sedan att hon ev. inte fattar att den ändå hävs vid klyvning, det vette fasen hur hon tänker..
Bara lite frågor för att se om jag förstår rätt.
Det är EN fastighet som i dagsläget är på 10 000- 12 000 kvm. Fastigheten ligger på en ö där det även finns andra fastigheter och byggnader som ägs av andra.
Fastigheten i fråga har TRE likvärdiga delägare som i min värld då gemensamt är ansvariga i juridisk mening på allt som berör fastigheten. Sen kan man hävda att man "äger" en stuga men när det gäller bygglov och liknande regler så står alltså alla byggnader på samma fastighet. Samma sak, att "anmäla" någon för svartbygge. Då anmäler man ju svartbygget på fastigheten och ALLA delägarna blir på så sätt "anmälda" oavsett vem som fysiskt satt upp byggnaden. Så mostern anmäler i så fall sig själv så att säga.
På den här fastigheten finns det totalt idag FEMTON byggnader enligt det du skrivit:
1 hebre 45kvm (Moder till TS)
1 friggebod 9 kvm (Moder till TS)
1 friggebod 9kvm (Moder till TS)
1 friggebod 15 kvm (Moder till TS)
1 carport (Moder till TS)
1 nedsänkt bastu som sticker upp 120cm ovan mark (Moder till TS)
1 stuga 40 kvm (Syster)
1 friggebod 10 kvm (Syster)
1 friggebod 15 kvm (Syster)
1 stuga 40 kvm (Bror)
1 extrastuga 40 kvm (Bror)
1 förråd 40 kvm (Bror)
1 gäststuga 15-20 kvm (Bror)
1 friggebod 10 kvm (Bror)
1 friggebod 15 kvm (Bror)
Det allra flesta av de här ligger i princip inom strandskyddat område. Dvs närmare vattnet är 100m som jag förstått det? (Observera att man idag inte får sätta upp friggebodar inom strandskyddat område utan strandskyddsdispens).
Det är osäkert om det finns några inlämnade/godkända bygglov för några byggnader överhuvudtaget? Det här borde ju rimligtvis enkelt alla delägare kunna kontakta kommunen och kolla upp vad som finns inlämnat/godkänt på den gemensamt ägda fastigheten. (Oavsett vem som tycker sig äga vilken byggnad)
Samma sak med strandskyddsdispens. Finns det för berörda byggnader? (Oavsett om de klassas som "bygglovsbefriade" =t ex friggebod.)
Känns som en härlig röra av "svartbyggen" som uppdagas när man ska rita in allt på en tomtkarta inför en eventuell klyvning/avstyckning eller vad det nu ska kallas! I dagsläget med EN fastighet kan det i juridisk bemärkelse inte finnas så många friggebodar utan det blir då bygglovspliktiga byggnader även om de är små OCH många av de kräver dessutom antagligen strandskyddsdispens. (EFTER en klyvning/styckning till flera fastigheter så kan det så klart finnas flera friggebodar eftersom det då finns TRE fastigheter att sprida ut de på.)
Visst vissa saker kan säkert anses som preskriberade MEN när det ligger inom strandskyddat område har jag för mig att det normalt sett inte är 10 år som gäller.
Så klart finns det "förklaringar/förmildrande" omständigheter att det blivit så här genom åren. Man kan säkerligen påstå "av hävd" så ska det få vara som det är, eller att byggnaderna funnits sen "urminnes tider". När kommunens bygglovsenhet och lantmäteriet till slut ändå blir inblandade kanske det ändå i vissa avseenden finns tydliga regler/lagar för hur de MÅSTE agera. T ex döma ut avgifter, kräva bygglov/flytt/rivning av fastigheter osv.
Vad som gäller i någon gammal viljeyttring från "morfar" (Testamente/avtal/hembudsklusul) eller "tjurig moster/tjafs" som dessutom tänker anmäla "sig själv" för svartbygge, eller om klyvningsgränsens ska ligga 2m hit eller dit är nog egentligen en mindre del i det hela om/när ni börjar röra runt i den här härvan.
Med allt det här i åtanke vore det nog klokt att
1) FÖRST ta kontakt med en jurist som är duktig på fastighetsrättsliga frågor för att få en bedömning hur det ligger till rent rättsligt med
a) byggnader, bygglov/strandsskyddsdispens.
b) delägande, byggnader på ofri grund, testamente/hembudsklusul osv
c) medla och neutralt reda ut vad respektive syskon egentligen VILL/ÖNSKAR?
d) försöka hitta en framkomlig lösning som alla syskonen godtar OCH som sen kommunen kan komma att godta i slutändan.
2) SEN kontakta kommunen för att påbörja en dialog på hur ni reder ut den här härvan.
Annars kan det ju hända att de tre syskonen kommer överens om en lösning/förslag som sen inte är genomförbart i praktiken när väl lantmäteriet och kommunen blandas in. Tvärt om kan det ju i sin tur få en massa andra negativa följder angående fastigheten där saknade bygglov och strandskyddsdispenser får stora praktiska/ekonomiska konsekvenser för ALLA inblandade fastighetsägare = de tre syskonen.
Det är EN fastighet som i dagsläget är på 10 000- 12 000 kvm. Fastigheten ligger på en ö där det även finns andra fastigheter och byggnader som ägs av andra.
Fastigheten i fråga har TRE likvärdiga delägare som i min värld då gemensamt är ansvariga i juridisk mening på allt som berör fastigheten. Sen kan man hävda att man "äger" en stuga men när det gäller bygglov och liknande regler så står alltså alla byggnader på samma fastighet. Samma sak, att "anmäla" någon för svartbygge. Då anmäler man ju svartbygget på fastigheten och ALLA delägarna blir på så sätt "anmälda" oavsett vem som fysiskt satt upp byggnaden. Så mostern anmäler i så fall sig själv så att säga.
På den här fastigheten finns det totalt idag FEMTON byggnader enligt det du skrivit:
1 hebre 45kvm (Moder till TS)
1 friggebod 9 kvm (Moder till TS)
1 friggebod 9kvm (Moder till TS)
1 friggebod 15 kvm (Moder till TS)
1 carport (Moder till TS)
1 nedsänkt bastu som sticker upp 120cm ovan mark (Moder till TS)
1 stuga 40 kvm (Syster)
1 friggebod 10 kvm (Syster)
1 friggebod 15 kvm (Syster)
1 stuga 40 kvm (Bror)
1 extrastuga 40 kvm (Bror)
1 förråd 40 kvm (Bror)
1 gäststuga 15-20 kvm (Bror)
1 friggebod 10 kvm (Bror)
1 friggebod 15 kvm (Bror)
Det allra flesta av de här ligger i princip inom strandskyddat område. Dvs närmare vattnet är 100m som jag förstått det? (Observera att man idag inte får sätta upp friggebodar inom strandskyddat område utan strandskyddsdispens).
Det är osäkert om det finns några inlämnade/godkända bygglov för några byggnader överhuvudtaget? Det här borde ju rimligtvis enkelt alla delägare kunna kontakta kommunen och kolla upp vad som finns inlämnat/godkänt på den gemensamt ägda fastigheten. (Oavsett vem som tycker sig äga vilken byggnad)
Samma sak med strandskyddsdispens. Finns det för berörda byggnader? (Oavsett om de klassas som "bygglovsbefriade" =t ex friggebod.)
Känns som en härlig röra av "svartbyggen" som uppdagas när man ska rita in allt på en tomtkarta inför en eventuell klyvning/avstyckning eller vad det nu ska kallas! I dagsläget med EN fastighet kan det i juridisk bemärkelse inte finnas så många friggebodar utan det blir då bygglovspliktiga byggnader även om de är små OCH många av de kräver dessutom antagligen strandskyddsdispens. (EFTER en klyvning/styckning till flera fastigheter så kan det så klart finnas flera friggebodar eftersom det då finns TRE fastigheter att sprida ut de på.)
Visst vissa saker kan säkert anses som preskriberade MEN när det ligger inom strandskyddat område har jag för mig att det normalt sett inte är 10 år som gäller.
Så klart finns det "förklaringar/förmildrande" omständigheter att det blivit så här genom åren. Man kan säkerligen påstå "av hävd" så ska det få vara som det är, eller att byggnaderna funnits sen "urminnes tider". När kommunens bygglovsenhet och lantmäteriet till slut ändå blir inblandade kanske det ändå i vissa avseenden finns tydliga regler/lagar för hur de MÅSTE agera. T ex döma ut avgifter, kräva bygglov/flytt/rivning av fastigheter osv.
Vad som gäller i någon gammal viljeyttring från "morfar" (Testamente/avtal/hembudsklusul) eller "tjurig moster/tjafs" som dessutom tänker anmäla "sig själv" för svartbygge, eller om klyvningsgränsens ska ligga 2m hit eller dit är nog egentligen en mindre del i det hela om/när ni börjar röra runt i den här härvan.
Med allt det här i åtanke vore det nog klokt att
1) FÖRST ta kontakt med en jurist som är duktig på fastighetsrättsliga frågor för att få en bedömning hur det ligger till rent rättsligt med
a) byggnader, bygglov/strandsskyddsdispens.
b) delägande, byggnader på ofri grund, testamente/hembudsklusul osv
c) medla och neutralt reda ut vad respektive syskon egentligen VILL/ÖNSKAR?
d) försöka hitta en framkomlig lösning som alla syskonen godtar OCH som sen kommunen kan komma att godta i slutändan.
2) SEN kontakta kommunen för att påbörja en dialog på hur ni reder ut den här härvan.
Annars kan det ju hända att de tre syskonen kommer överens om en lösning/förslag som sen inte är genomförbart i praktiken när väl lantmäteriet och kommunen blandas in. Tvärt om kan det ju i sin tur få en massa andra negativa följder angående fastigheten där saknade bygglov och strandskyddsdispenser får stora praktiska/ekonomiska konsekvenser för ALLA inblandade fastighetsägare = de tre syskonen.