All heder till dig som litade på din grannes ord.
Samt grattis till att ha fått en bra granne.
Det är sådana som dig och din granne man själv vill ha som grannar. Inget krångel. Man löser saker o ting på bästa sätt för båda parter och försöker förstå varandras behov. Har själv bra grannar. Att de är bra beror inte bara på dem (smile). Det är en konst att locka fram det bästa hos sig själv OCH sin omgivning.
Har själv tagit ner några träd på tomter och intresserat mig för vad som kan vara rimlig kostnad för det din granne bjöd på.
Ett träd fällt och borttransporterat + städning kostar ungefär som ett billigt motorsågskörkort. 4000:- . Låter man träden bli allt för stora så man behöver kran för fällning blir det BETYDLIGT dyrare.
Jobbade på ackord i skogen på 80talet och huggit vår egen årsved sedan dess och vinfällen för timring. Ingen egen skog.
Behövde körkort.
Att myndigheterna ”tvingar” oss till detta beror troligen på allt för många skadade o döda i skogen. Ja KANSKE fler döda per drifttimme jämfört med antal döda per timme bilkörning.
TROR egenverksamma skogsägare som inte behöver ha körkort är överrepresenterade i skadestatistiken. Vinfällen farligast.
Mina nya kompisar från Eritrea o Afghanistan kan ha kört bil i hemlandet o jag ifrågasätter inte att de efter två år behöver skriva teoriprov och göra uppkörning.
Lyssnade själv runt vilka examinatorer/utbildare som var bra. Utbildaren tog hänsyn till mitt tidigare kunnande och påvisade på ett klokt sätt mina brister. En allt igenom positiv upplevelse.
Den som vill kolla sina kunskaper kan göra gratis anonymt test på https://sakerskog.se/utbildning/testa-dig-sjalv/
Hade jag inte pluggat på hade jag kuggat. Kan bara gratulera er som redan kan allt och får alla rätt på gratis testet.
Nedan en länk som beskriver körkortet lite mer.
https://www.skogsaktuellt.se/artikel/42315/stora-prisskillnader-for-motorsagskorkort.html
Tag ner era träd innan det blir för dyrt
Samt grattis till att ha fått en bra granne.
Det är sådana som dig och din granne man själv vill ha som grannar. Inget krångel. Man löser saker o ting på bästa sätt för båda parter och försöker förstå varandras behov. Har själv bra grannar. Att de är bra beror inte bara på dem (smile). Det är en konst att locka fram det bästa hos sig själv OCH sin omgivning.
Har själv tagit ner några träd på tomter och intresserat mig för vad som kan vara rimlig kostnad för det din granne bjöd på.
Ett träd fällt och borttransporterat + städning kostar ungefär som ett billigt motorsågskörkort. 4000:- . Låter man träden bli allt för stora så man behöver kran för fällning blir det BETYDLIGT dyrare.
Jobbade på ackord i skogen på 80talet och huggit vår egen årsved sedan dess och vinfällen för timring. Ingen egen skog.
Behövde körkort.
Att myndigheterna ”tvingar” oss till detta beror troligen på allt för många skadade o döda i skogen. Ja KANSKE fler döda per drifttimme jämfört med antal döda per timme bilkörning.
TROR egenverksamma skogsägare som inte behöver ha körkort är överrepresenterade i skadestatistiken. Vinfällen farligast.
Mina nya kompisar från Eritrea o Afghanistan kan ha kört bil i hemlandet o jag ifrågasätter inte att de efter två år behöver skriva teoriprov och göra uppkörning.
Lyssnade själv runt vilka examinatorer/utbildare som var bra. Utbildaren tog hänsyn till mitt tidigare kunnande och påvisade på ett klokt sätt mina brister. En allt igenom positiv upplevelse.
Den som vill kolla sina kunskaper kan göra gratis anonymt test på https://sakerskog.se/utbildning/testa-dig-sjalv/
Hade jag inte pluggat på hade jag kuggat. Kan bara gratulera er som redan kan allt och får alla rätt på gratis testet.
Nedan en länk som beskriver körkortet lite mer.
https://www.skogsaktuellt.se/artikel/42315/stora-prisskillnader-for-motorsagskorkort.html
Tag ner era träd innan det blir för dyrt
Stubborttagare är som sagt ofta kaliumnitrat till ett högt pris. Kaliumnitrat säljs också, under t.ex. namnet Krista-K, som gösel f t.ex. bärbuskar men främst t proffsodlare och kan vara svår att få tag på. Frågan är om huvudeffekten är biokemisk oxidation mha salpetern, i så fall skulle det gå åt mycket (drygt 10 kg KNO3 till 1 kg cellulosa vid oxidation till koldioxid och vatten och ännu mer till ligninet) även om stubben förstås kan försvagas och falla sönder innan långt ifrån allt organiskt material oxiderat till koldioxid och vatten. Även om mikroberna (väl så mkt rötsvampar som bakterier) reducerar nitratet och oxiderar stubben skulle jag tro att det väl så mycket är fråga om att gödsla mikroberna som sedan i huvudsak använder luftsyre. För kärlväxter är kalium ett näringsämne. Jag vet inte hur det är med mikroberna, men det kan hända att kalit är viktigt och att natriumnitrat inte fungerar lika bra. Behövs inte kalit ger 1 kg natriumnitrat mer nitrat än 1 kg kaliumnitrat, men man kan ju fundera över "kalksalpeter" också. Jag skulle faktiskt vara benägen att pröva vilken konstgödsel som helst, men den bör troligen innehålla kväve och kanske helst så stor andel nitratkväve som möjligt. Nitratkväve brukar räknas som snabbverkande medan ammoniumkväve anses ge mer långvarig effekt. Båda försvinner dock snabbare än andra näringsämnen. Konstgödseln bör vara billigare och är det troligen även om man får ta lite extra och man slipper köpa en extra produkt. Frostskyddstillsats för betonggjutning är ofta natriumnitratlösning (kontrollera) men blir förmodligen dyrare.
Vore kul om någon som ska ta bort flera stubbar ville göra jämförande test med olika produkter.
Vore kul om någon som ska ta bort flera stubbar ville göra jämförande test med olika produkter.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 006 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 006 inlägg
Jag är rätt övertygad om att den huvudsakliga effekten av KNO3 är att man tillför kväve till stubben och detta leder till att svampen kan växa till hastigt och bryta ned stubben. En annan variant är således att använda något annat kvävehaltigt gödsel, t ex Blåkorn, hönsskit, blodmjöl eller egen urin.
Min farfar körde originalmetoden på "den gamla goda tiden". Stubben vattnades med saltpetersyra. Med den behandlingen så nitreras hydroxylgrupperna i cellulosan/ligninet så att stubbens beståndsdelar bryts ned kemiskt på kort tid. Efter att syran har neutraliserats så tar svampen vid i den kväverika miljön och avslutar jobbet.
Min farfar körde originalmetoden på "den gamla goda tiden". Stubben vattnades med saltpetersyra. Med den behandlingen så nitreras hydroxylgrupperna i cellulosan/ligninet så att stubbens beståndsdelar bryts ned kemiskt på kort tid. Efter att syran har neutraliserats så tar svampen vid i den kväverika miljön och avslutar jobbet.
