4 755 läst ·
83 svar
5k läst
83 svar
Funderingar kring U-värde på helt hus
Är det en kanalvägg, dvs 2 halvstensväggar?F Fredrik Jacobsson skrev:
Det är ett gammalt och beprövat sätt att mura tegelväggar, men dom är förödande energimässigt.
Byggdes ofta med luftspalt om 30 mm, för att teglet skulle kunna torka upp fortare efter ex slagregn.
Svår sits Fredrik, men en sak är att fuktigt/blöt tegel "läcker" betydligt mer energi än en torr tegelvägg.
Vilken fin gammal ritning du har 👍
Det var ju oroligt i Europa under 30-talet & ditt hus byggdes runt WW2 början, så då var kanske tillgången på byggnadsmatreal god. Lite senare vart det brist på det mesta.
På din ritning kan man se att betongen skulle vara "betong 1:3:5" dvs 1 del cement 3 delar sand & 5 delar sten. Förstår heller inte varför man gjuter en 450 mm tjock källarvägg, när 200 mm är mer än väl?
Ser du mönster av brädor på gjutningen?
Källare murades ofta också runt den tiden i u- formad betongsten i 2 lager med luftspalt, där krämlor användes som stabilisering.
Nej väggarna på entreplan och gavlarna på plan 2 och vinden är hela stenar, och ett mellanrum lika stort som en hel sten. Så de väggarna är ca 3 x 13cm bred. I väggarna på sina ställen går schakt för radiatorrör och vid radiatorerna under fönstrena finns bara den yttre raden tegel si nischerna är djupa men helt oisoleradeJ jawen skrev:Är det en kanalvägg, dvs 2 halvstensväggar?
Det är ett gammalt och beprövat sätt att mura tegelväggar, men dom är förödande energimässigt.
Byggdes ofta med luftspalt om 30 mm, för att teglet skulle kunna torka upp fortare efter ex slagregn.
Svår sits Fredrik, men en sak är att fuktigt/blöt tegel "läcker" betydligt mer energi än en torr tegelvägg.
Vilken fin gammal ritning du har 👍
Det var ju oroligt i Europa under 30-talet & ditt hus byggdes runt WW2 början, så då var kanske tillgången på byggnadsmatreal god. Lite senare vart det brist på det mesta.
På din ritning kan man se att betongen skulle vara "betong 1:3:5" dvs 1 del cement 3 delar sand & 5 delar sten. Förstår heller inte varför man gjuter en 450 mm tjock källarvägg, när 200 mm är mer än väl?
Ser du mönster av brädor på gjutningen?
Källare murades ofta också runt den tiden i u- formad betongsten i 2 lager med luftspalt, där krämlor användes som stabilisering.
Ja Helsingborgs kommun hade ritningen i sina arkiv
Man gjöt så tjockt för att få upplag för dels teglet men även upplag för bjälklaget är min gissning.J jawen skrev:Är det en kanalvägg, dvs 2 halvstensväggar?
Det är ett gammalt och beprövat sätt att mura tegelväggar, men dom är förödande energimässigt.
Byggdes ofta med luftspalt om 30 mm, för att teglet skulle kunna torka upp fortare efter ex slagregn.
Svår sits Fredrik, men en sak är att fuktigt/blöt tegel "läcker" betydligt mer energi än en torr tegelvägg.
Vilken fin gammal ritning du har 👍
Det var ju oroligt i Europa under 30-talet & ditt hus byggdes runt WW2 början, så då var kanske tillgången på byggnadsmatreal god. Lite senare vart det brist på det mesta.
På din ritning kan man se att betongen skulle vara "betong 1:3:5" dvs 1 del cement 3 delar sand & 5 delar sten. Förstår heller inte varför man gjuter en 450 mm tjock källarvägg, när 200 mm är mer än väl?
Ser du mönster av brädor på gjutningen?
Källare murades ofta också runt den tiden i u- formad betongsten i 2 lager med luftspalt, där krämlor användes som stabilisering.
Tror jag inte & man kunde ha "toppgjutit" sista dm istället då, och varför inte då gjuta 390 mm eftersom tegel+luftspalt+tegel är 390 mm?E erikjakan skrev:
Blir många ton per cm i en sådan gjutning, & då gjuta 60 mm extra känns ologiskt.
Det är mycket dyrare att forma så, vårt hus har vissa av grundmurarna med vot, dem är tegel + luftspalt + 20cm lättbetong + 10 cm upplag på betongen, så ca 40cm tjockt.J jawen skrev:
Betong vad billigt förr gissar jag.
Om ni kollar ritningen så linjerar insidan av källarvägg och insida av tegelväggen på entréplan. Källarväggen sticker sen ut ca 50-60mm utanför tegelväggen på utsidan med en hålkäl. Varför vet jag inte men rätt snyggt annars hade det sett konstigt ut tror jag. Vi gjorde tillbyggnaden med liknande konstruktion där grunden är lite bredare än huskroppen som murades upp ovanpå.
Om huset stått obebott och därmed antagligen inte varit fulluppvärmt(?) så är det ett stort extra värmetillskott som behövs innan betong kommer upp i sin nya medeltemp.
Förr med hus som hade oisolerade källarplattor så talade man om att det byggdes upp en värmekudde under plattan och runt upp längs källarväggarna. Dvs stora massor som tar lång tid att ladda med värme innan de uppnår jämviktstemp. Så det skulle inte förvåna om det kan ta något år med extra värmeförbrukning i källaren.
Sedan står ju ventilationen för mellan 20-30% av ett hus energiförbrukning så självklart gör det skillnad med normenlig ventilation vs ingen alls. Även om en FTX återvinner ca 80% av värmen i ventilationsluften så är det ändå 20% förlust till glädje för kråkorna.
Förr med hus som hade oisolerade källarplattor så talade man om att det byggdes upp en värmekudde under plattan och runt upp längs källarväggarna. Dvs stora massor som tar lång tid att ladda med värme innan de uppnår jämviktstemp. Så det skulle inte förvåna om det kan ta något år med extra värmeförbrukning i källaren.
Sedan står ju ventilationen för mellan 20-30% av ett hus energiförbrukning så självklart gör det skillnad med normenlig ventilation vs ingen alls. Även om en FTX återvinner ca 80% av värmen i ventilationsluften så är det ändå 20% förlust till glädje för kråkorna.
Ja det har stått tomt 1 år. Nu blir det varmare ute och då räcker värmen till bra. Får kanske vänta till hösten om det inte kommer en köldknäpp snart igen.
Klicka här för att svara