Kan du ställa in det i NIBEn?N Nikorasu skrev:
Japp, en garanterad följdverkning att många jobb försvinner när folk tvingas dra ner på vardagskonsumtionen för att betala högre kostnader för nödvändigheter som el och livsmedel.J Jerald Stuartson skrev:
Jag skulle t.ex. inte vilja vara i restaurangbranschen just nu. Kan bli svårt att locka kunder när man dels måste höja priserna för att täcka ökade kostnader, och folk i allmänhet har mindre pengar att slösa bort på krogbesök.
Och det blir ju en ond cirkel. Folk tvingas dra ner på vardagskonsumtion-->de som jobbar inom vardagskonsumtion förlorar sina jobb och tvingas dra ner på sin vardagskonsumtion-->o.s.v., o.s.v.
Som sagt, det gäller att vara förberedd.
Nu vet jag inte var du bor, men i södra sverige klarar man sig ganska långt på bara kompressorn, så länge det inte smäller till och blir väldigt kallt.N Nikorasu skrev:
Det du måste ha med i beräkningarna är att om du kör den hårt ett fåtal timmar per dygn kommer en större del av värmen komma från eltillsatsen istället för kompressorn. Den sistnämnda är mycket effektivare så du måste ha med i beräkningarna att prisskillnaden på elen är så pass stor att den minskade effektivitet lönar sig.
Stänger du av kompressorn känns det även rimligt att dra ner lite på ventilationen när ingen är hemma för att inte dra in kalluft i huset. Men inte såpas mycket att konstruktionen tar skada.
Vet inte vilka "Nibe" ni talar om men på Nibe bergvärmepumpar kan man öka -gradminuterna för elspetsen och tillåta högre delta t innan spetsen, håll koll på gradminuterna då och då när det är kallt ute, ofta är det ju nätterna som är kallare, kan bli lite kallt inne på förmiddagen efter en kall natt men man kan ibland slippa spetsen helt utan någon större komfortsänkning. Kolla gärna värmepumpsforumet (googla).H henk2055 skrev:
Nyare nibe (typ 2015 och framåt?) har minst sju kontrollfunktioner tror jag. Kurva, gradminuter kompressor, gradminuter eltillskott, innetemp, tidsstyrning, smart price adaption, justering.G OMathson skrev:
i mitt fall med hög effekt på vp och actankar är det gradminutrar och tidsstyrning som ger mest effekt. Vanliga hushåll kan nog spara mycket på att stänga av eltillskottet. Lite kallare, men mycket billigare.
Det är ju främst värme och varmvatten som du faktiskt kan "spara" något på om du har timdebitering...
Det handlar ju om, precis som du gjort, att köra värme och varmvatten på natten men också om att förhindra värmeförluster.
Minska t.ex. luftflöde, stryp tilluft och minska ev. fläkthastigheten på mekanisk frånluft.
Häng upp tjocka draperier och gardiner för dörrar och fönster.
Tvättmaskin och torktumlare samt diskmaskin kan man ju förskjuta till natten också men övrig el för belysning, kyl/frys, matlagning, etc. blir det inte många kronor skillnad på att försöka förskjuta...
Det handlar ju om, precis som du gjort, att köra värme och varmvatten på natten men också om att förhindra värmeförluster.
Minska t.ex. luftflöde, stryp tilluft och minska ev. fläkthastigheten på mekanisk frånluft.
Häng upp tjocka draperier och gardiner för dörrar och fönster.
Tvättmaskin och torktumlare samt diskmaskin kan man ju förskjuta till natten också men övrig el för belysning, kyl/frys, matlagning, etc. blir det inte många kronor skillnad på att försöka förskjuta...
Hej mutaliskenV mutalisken skrev:
Det är som jag skrev ”280 W per grad temperaturskillnad inne och ute” eller kortare ”280 W/grad Celsius”
Som husägare vill man gärna veta husets egenskaper. När jag köpte huset 1994 ville jag veta mer inför en planerad bergvärmekonvertering. Det fanns för lite i den dokumentation som fanns om huset.
Eftersom uppvärmningen var vattenburen värme så kunde jag med hjälp av två termometrar (en inne en ute) och husets elmätare grovt beräkna husets elbehov till ”280 W/grad Celsius”
Välj en dag då det är kallt (ger större noggrannhet genom större temperaturskillnad).
Mät husets energianvändning med elbolagets energimätare under t.ex. ett dygn då inte utomhustemperaturen varierar.
Dela elenergin (kWh) med mätta tiden (timmar) då får du medeleffekten (W) för uppvärmning
Dela sedan medeleffekten (W) med den uppmätta temperaturskillnaden (grader celcius) inne ute, sedan du dragit bort 2-3 grader på grund av förlustvärme från människor och elapparater i huset.
Ett exempel, jag avläser elenergin 268,8 kWh under ett dygn med +20 grader Celsius inne och – 22 Celsius grader ute.
Genom att dela den uppmätta elenergin, 268,8 kWh under ett dygn, med antalet timmar på ett dygn (24 h) får jag fram medeleffekten (kW). D.v.s. (268,8 kWh/24h) = 11 200W
Temperaturskillnaden inne/ute är då 42 grader Celsius. Jag drar bort 2 grader för förlustvärme från människor och elapparater i huset. Kvar är 40 grader Celsius.
Delar nu medeleffekten (11 200 W) med temperaturskillnaden (40 grader Celsius).
Kvar blir då (11 200/ 40) W/grader Celsius = 280 W/grad Celsius
Svårare än så är det faktiskt inte.
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 367 inlägg
bra skrivet! Kommer aldrig gå att återladda betongplattan på 4h, skulle man kunna gå hårt med framledningstempen med begränsning på returledning skulle det funka.S SueCia skrev:
Tyvärr gillar ju inte slangarna 60 grader..
Så per timme behöver ditt hus 11.4kwh för att bibehålla 20 grader inomhus när det är -20.M Martin Lundmark skrev:Hej mutalisken
Det är som jag skrev ”280 W per grad temperaturskillnad inne och ute” eller kortare ”280 W/grad Celsius”
Som husägare vill man gärna veta husets egenskaper. När jag köpte huset 1994 ville jag veta mer inför en planerad bergvärmekonvertering. Det fanns för lite i den dokumentation som fanns om huset.
Eftersom uppvärmningen var vattenburen värme så kunde jag med hjälp av två termometrar (en inne en ute) och husets elmätare grovt beräkna husets elbehov till ”280 W/grad Celsius”
Välj en dag då det är kallt (ger större noggrannhet genom större temperaturskillnad).
Mät husets energianvändning med elbolagets energimätare under t.ex. ett dygn då inte utomhustemperaturen varierar.
Dela elenergin (kWh) med mätta tiden (timmar) då får du medeleffekten (W) för uppvärmning
Dela sedan medeleffekten (W) med den uppmätta temperaturskillnaden (grader celcius) inne ute, sedan du dragit bort 2-3 grader på grund av förlustvärme från människor och elapparater i huset.
Ett exempel, jag avläser elenergin 268,8 kWh under ett dygn med +20 grader Celsius inne och – 22 Celsius grader ute.
Genom att dela den uppmätta elenergin, 268,8 kWh under ett dygn, med antalet timmar på ett dygn (24 h) får jag fram medeleffekten (kW). D.v.s. (268,8 kWh/24h) = 11 200W
Temperaturskillnaden inne/ute är då 42 grader Celsius. Jag drar bort 2 grader för förlustvärme från människor och elapparater i huset. Kvar är 40 grader Celsius.
Delar nu medeleffekten (11 200 W) med temperaturskillnaden (40 grader Celsius).
Kvar blir då (11 200/ 40) W/grader Celsius = 280 W/grad Celsius
Svårare än så är det faktiskt inte.
Och om du har en vp med cop på 5 (rent principiellt) betyda att ditt hus behöver 2.3kw/h.
I mitt fall så undrar jag om det således betyder 267 watt i timmen per grad? Mätte 75kwh använd elenergi (för värmepumpen) en dag då det är var -15 ute och jag hade 20 grader inne. Cop på min bvp är 3.
Det betyder att jag behöver lagra ca 140 kwh i mina acktankar om jag vill hålla huset varmt i 15 timmar utan att använda bvp.
Men mina acktankar rymmer ungefär 55kwh om vi utgår ifrån att jag kan ta ut ca 25 grader ur 2000 liter.
Detta betyder att jag behöver stödköra en cykel om dagen och även elda på samt acceptera lite lägre temp just de dagarna där deltat är ca 35 grader.
med risk för att jag missuppfattat allt.
Jag har installerat en Shelly brytare på ingången till extern styrning på FLVP. Denna kan man programmera till vad som ska hända när reläet bryts. I mitt fall blockeras nu eltillskott och kompressor. Tiden ställer jag in mha Shelly Cloud.F Fideliox skrev:
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 367 inlägg
går att graddagskorrigera förbrukningen också, tänk om fler gjorde det när man räknar istället för att hitta en jämn utetemp.M Martin Lundmark skrev:Hej mutalisken
Det är som jag skrev ”280 W per grad temperaturskillnad inne och ute” eller kortare ”280 W/grad Celsius”
Som husägare vill man gärna veta husets egenskaper. När jag köpte huset 1994 ville jag veta mer inför en planerad bergvärmekonvertering. Det fanns för lite i den dokumentation som fanns om huset.
Eftersom uppvärmningen var vattenburen värme så kunde jag med hjälp av två termometrar (en inne en ute) och husets elmätare grovt beräkna husets elbehov till ”280 W/grad Celsius”
Välj en dag då det är kallt (ger större noggrannhet genom större temperaturskillnad).
Mät husets energianvändning med elbolagets energimätare under t.ex. ett dygn då inte utomhustemperaturen varierar.
Dela elenergin (kWh) med mätta tiden (timmar) då får du medeleffekten (W) för uppvärmning
Dela sedan medeleffekten (W) med den uppmätta temperaturskillnaden (grader celcius) inne ute, sedan du dragit bort 2-3 grader på grund av förlustvärme från människor och elapparater i huset.
Ett exempel, jag avläser elenergin 268,8 kWh under ett dygn med +20 grader Celsius inne och – 22 Celsius grader ute.
Genom att dela den uppmätta elenergin, 268,8 kWh under ett dygn, med antalet timmar på ett dygn (24 h) får jag fram medeleffekten (kW). D.v.s. (268,8 kWh/24h) = 11 200W
Temperaturskillnaden inne/ute är då 42 grader Celsius. Jag drar bort 2 grader för förlustvärme från människor och elapparater i huset. Kvar är 40 grader Celsius.
Delar nu medeleffekten (11 200 W) med temperaturskillnaden (40 grader Celsius).
Kvar blir då (11 200/ 40) W/grader Celsius = 280 W/grad Celsius
Svårare än så är det faktiskt inte.
Inte extremt komplicerat, typ två rader kod i styrsystemet... borde i mina ögon ingå i lev. Av en värmepump, där man ställer in ort för graddagstemp.
I detta fall kan man ju verkligen kolla om åtgärderna man gjorde sparar något tänker jag. Om man har en strängare/mildare vinter än året innan.
Fönstret i mitt badrum är extremt dåligt ur isoleringssynvinkel. Delbart och dåligt tätat från början 60.Niclas Gustafsson skrev:
Själv funderar jag på att stänga igen en del fönster på något vis, iallafall i de rummen vi inte är i mer än när det ska sovas. Mycket värme som går ut trots treglas eftersom att rutorna är kalla. Samma gäller ju de där jävla altandörrarna. Satans massa glas och tunn isolering undertill…
Har bara inte funderat ut hur jag ska göra än för att slippa kondensen som (väl?) borde bildas om jag smäller dit isolering och en träplatta på insidan? Isolera utsidan? Tips?
tycker det låter vettigt att värma mest på natten. Skulle göra om jag kunde. Vi bor i en skokartong med tapet - dvs ett elementhus. 5 cm frigolit mellan spånskiva och betongplatta. Begriper inte hur byggarna tänkte där…
Jag måttade och satte dit en genomskinlig plexiglasskiva under förra vintern.
satte dit den så att man lätt kan ta bort skivan utan fula märken
Det blev 3-5grader varmare o inge drag.
Ingen imma heller
Trodde inte det skulle ge så bra effekt som det gjorde
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 367 inlägg
Vi har en tvåårig dotter... hon retar ju upp en ordentligt så man svettas!
När trotsen försvinner delar jag ut hopprep här hemma så värmen hålles
När trotsen försvinner delar jag ut hopprep här hemma så värmen hålles
Hej mutaliskenV mutalisken skrev:
Jag har inte kontrollräknat dina beräkningar men siffrorna är inte orimliga.
COP för en värmepump är inte konstant utan sjunker med differensen värmekällan (i mitt fall borrhålet) och framledningstemperaturen på elementvattnet.
Det är alltid vanskligt att räkna med ett fast värde på COP, men som överslagsberäkning duger det.
Din slutsats att du behöver hjälpa värmepumpen med stödeldning och acceptera lite lägre temp låter rimligt. Det är utmärkt att du redan nu funderar vad som händer framöver (hur ditt värmesystem kommer att fungera) om elpriserna stiger till ”alltför höga” nivåer.