@Pysslarn
Väldigt fånigt att bortse från genuina frågor för att de på något sätt skulle vara simpla. Vad skulle då poängen med att vara på Byggahus vara. Kan min begränsade insikt i någon fråga förmedlas vidare leder det i sin tur kanske till bättre allmänt debattklimat och i förlängningen till att de som ser längre i andra frågor vill ge mig svar på sådant som ligger bortom mina kunskaper. Prestige hjälper aldrig. Bara skadar. Så... helt utan värdering av din ev nivå, som för min del är helt ovidkommande.
Två poänger med lim.
Första
Ytskiktet håller ihop fibrerna i träet så att det inte får sprickor. Det förhindrar att bågen går av när den böjs. Utan lim går det mesta av den effekten förlorad.
Att göra en traditionell båge utan laminering går ut på att hitta ett närmast perfekt ämne där en hel obruten årsring kan friläggas på utsidan. Lyckas man så skall det teoretiskt vara hela fibrer från ände till ände. Därmed inga brottanvisningar.
Omöjligt att rationalisera. Mycket svårt. Kan möjligen nå dit senare men för att hålla intresset uppe gör jag ”fuskbågar” som fungerar tills dess.
Andra
Når de två skikten sitter ihop skapas en spänning när bågen böjs. Träet komprimeras på längden av trycket när det stumma ytskiktet håller emot. Limmad båge kan göras slankare och lättare än när böjmotståndet bara skapas av summan av de ingående delarna.
Testa och lägg fyra st tvåtumtvå på varandra sammanfogade med några spik. Jämför den biten med samma längd tvåtumåtta så blir det uppenbart varför laminat är starkare.
Finns troligen fler poänger. De ovanstående är de jag focuserat på hittills.
Mvh Findus
PS. Retoriska frågor ställda i syfte att håna och förlöjliga bör förstås ignoreras. Undantaget när seriösa svar i den mån frågan innehåller en egentlig fråga exponerar ofoget från frågeställaren att försöka trycka ner någon. Det roar mig
. DS
Väldigt fånigt att bortse från genuina frågor för att de på något sätt skulle vara simpla. Vad skulle då poängen med att vara på Byggahus vara. Kan min begränsade insikt i någon fråga förmedlas vidare leder det i sin tur kanske till bättre allmänt debattklimat och i förlängningen till att de som ser längre i andra frågor vill ge mig svar på sådant som ligger bortom mina kunskaper. Prestige hjälper aldrig. Bara skadar. Så... helt utan värdering av din ev nivå, som för min del är helt ovidkommande.
Två poänger med lim.
Första
Ytskiktet håller ihop fibrerna i träet så att det inte får sprickor. Det förhindrar att bågen går av när den böjs. Utan lim går det mesta av den effekten förlorad.
Att göra en traditionell båge utan laminering går ut på att hitta ett närmast perfekt ämne där en hel obruten årsring kan friläggas på utsidan. Lyckas man så skall det teoretiskt vara hela fibrer från ände till ände. Därmed inga brottanvisningar.
Omöjligt att rationalisera. Mycket svårt. Kan möjligen nå dit senare men för att hålla intresset uppe gör jag ”fuskbågar” som fungerar tills dess.
Andra
Når de två skikten sitter ihop skapas en spänning när bågen böjs. Träet komprimeras på längden av trycket när det stumma ytskiktet håller emot. Limmad båge kan göras slankare och lättare än när böjmotståndet bara skapas av summan av de ingående delarna.
Testa och lägg fyra st tvåtumtvå på varandra sammanfogade med några spik. Jämför den biten med samma längd tvåtumåtta så blir det uppenbart varför laminat är starkare.
Finns troligen fler poänger. De ovanstående är de jag focuserat på hittills.
Mvh Findus
PS. Retoriska frågor ställda i syfte att håna och förlöjliga bör förstås ignoreras. Undantaget när seriösa svar i den mån frågan innehåller en egentlig fråga exponerar ofoget från frågeställaren att försöka trycka ner någon. Det roar mig
. DS
Redigerat:
Andra försöket mindre tufsigt och kladdigt.
Några med annan färg. Handlaget blir bättre för varje pil.
Utseendet har mindre betydelse för skyttet Den första, fula, går lika bra som de senare.
Kallar detta för en anständig grupp även fast avståndet är så kort som 12 meter.
Btw
Har slitit ut strängen på den första bågen jag fick klar. Har aldrig hänt mig tidigare. Tydligen skjuts det mer när tavlan är permanent uppställd och grejerna ligger framme.
Mvh Findus
Några med annan färg. Handlaget blir bättre för varje pil.
Utseendet har mindre betydelse för skyttet Den första, fula, går lika bra som de senare.
Kallar detta för en anständig grupp även fast avståndet är så kort som 12 meter.
Btw
Har slitit ut strängen på den första bågen jag fick klar. Har aldrig hänt mig tidigare. Tydligen skjuts det mer när tavlan är permanent uppställd och grejerna ligger framme.
Mvh Findus
Nytt bågämne
Gjorde detta i gårkväll men hade lämnat luren hemma. Tog bilder på resultat i morse.
Testar ännu ett sätt. Latta verkar svårt att misslyckas med så jag letar efter sätt att gömma den. Försöket att bädda in den i ek var ju mindre bra.
Den här gången limmades ett polyestersilkesband utanpå lattan. Tänker att bandet är tillräckligt flexibelt för att kunna följa med i böjen utan att få sprickor.
Har erfarenhet nu och kan därmed börja gå ifrån instruktioner och arbetsordning. Enligt källorna skall huvudmåtten märkas upp och efter det bearbetas lemmarna tills det börjar bli en båge. Har funnit märkning besvärlig av två skäl. 1. Svårt att se vid arbetet. 2. Måste utplånas innan ytbehandling för att slippa se streck i evighet.
Istället för märkning gör jag pilhyllan innan något annat. Läget för pilen bestämmer alla mått och är tydlig och enkel att arbeta med. Resten är fri formning.
Den här gången är handtagsdelen lite förstärkt. Får se vad jag tycker om det när jag kommer så långt.
Lattan är nersågad till ca 16mm bredd. Har sparat minimalt med trä i ändarna. Sidenbandet blev lite i blankaste laget av lamineringplasten. Får göra ett prov och se om det går att matta ner lite och måla i ett senare skede.
Jobbade så långt jag kunde utan att spänna upp ämnet i ”tillering”trädet.
Det blir nästa steg.
Mvh Findus
Gjorde detta i gårkväll men hade lämnat luren hemma. Tog bilder på resultat i morse.
Testar ännu ett sätt. Latta verkar svårt att misslyckas med så jag letar efter sätt att gömma den. Försöket att bädda in den i ek var ju mindre bra.
Den här gången limmades ett polyestersilkesband utanpå lattan. Tänker att bandet är tillräckligt flexibelt för att kunna följa med i böjen utan att få sprickor.
Har erfarenhet nu och kan därmed börja gå ifrån instruktioner och arbetsordning. Enligt källorna skall huvudmåtten märkas upp och efter det bearbetas lemmarna tills det börjar bli en båge. Har funnit märkning besvärlig av två skäl. 1. Svårt att se vid arbetet. 2. Måste utplånas innan ytbehandling för att slippa se streck i evighet.
Istället för märkning gör jag pilhyllan innan något annat. Läget för pilen bestämmer alla mått och är tydlig och enkel att arbeta med. Resten är fri formning.
Den här gången är handtagsdelen lite förstärkt. Får se vad jag tycker om det när jag kommer så långt.
Lattan är nersågad till ca 16mm bredd. Har sparat minimalt med trä i ändarna. Sidenbandet blev lite i blankaste laget av lamineringplasten. Får göra ett prov och se om det går att matta ner lite och måla i ett senare skede.
Jobbade så långt jag kunde utan att spänna upp ämnet i ”tillering”trädet.
Det blir nästa steg.
Mvh Findus
Rapport
Fick ihop bågen. Var lovande. Nästan 50 pund (48). Men började krackelera efter några dagars skytte. Har ställt den åt sidan. Funderar på om den går att rädda på något sätt.
I väntan på det förberedes framtida skyttegillen. Utformar mål till en fälttävlan mellan mediokra skyttar. Har lärt mig av Lindybeige att sådant är mycket roligare än tävlingar med tavla på fixt avstånd och där deltagarna vet vad de gör.
Experimenterar med schabloner i lite olika svårighetsgrader.
Mvh Findus
Fick ihop bågen. Var lovande. Nästan 50 pund (48). Men började krackelera efter några dagars skytte. Har ställt den åt sidan. Funderar på om den går att rädda på något sätt.
I väntan på det förberedes framtida skyttegillen. Utformar mål till en fälttävlan mellan mediokra skyttar. Har lärt mig av Lindybeige att sådant är mycket roligare än tävlingar med tavla på fixt avstånd och där deltagarna vet vad de gör.
Experimenterar med schabloner i lite olika svårighetsgrader.
Mvh Findus
Man siktade inte, pilarna avfyrades snett uppåt och regnade ner över fienden som en pilregn och då spelade det ingen roll ifall någon gick lite snett. Oerhört effektivt och tvingade fram uppfinningar inom skyddsutrustningen vilket ledde till plåtklädda riddare bland annat vilket i sin tur ledde till armborstet för att få hål på plåtburken igen. Osv. (Förlåt för historienörderi men sambon är totalt ointresserad av historia som tyvärr råkar vara mitt största intresse så kunde inte låta bli att babbla.)Klaugust skrev:
Otroligt rolig tråd och all heder till dig Findus för att du dokumenterar så bra så att man kan följa med i alla steg! Det är nästan så att jag på allvar tror att jag kan göra likadant med din beskrivning.
(Det kan jag inte, jag har inte ditt tålamod och hade antagligen eldat upp grejerna när det börjat krångla.
)Tack för vänligheten. Det är just för att inspirera som jag skriver. Byggahusmässigt kärninnehåll är roligt att skriva. Förut var jag också road av att käfta men lägger mig numera bara i om jag verkligen tror att något kan tillföras.
Tod testar allt möjligt. Att skydda en fläsklägg bakom gambason, maille och en sköld t exempel och sedan pricka med olika sorters pilspetsar för att få veta hur dålig dag en medeltida fotsoldat får av en ren träff.
En annan bra kanal
https://m.youtube.com/c/ModernHistoryTV
Tack igen.
Hälsar Findus
Detta är omtvistat. Pilar är dyra. Att regna ner dem kan inte rimligen ha varit huvudanvändningen. Har förstås hänt. Men välriktade pilar point blank har mycket större möjligheter att göra skada.Dalbotös skrev:
En annan bra kanal
https://m.youtube.com/c/ModernHistoryTV
Tack igen.
Hälsar Findus
Snickeriet klär ståldörrar. Lägger upp en bild på sådant som de andra snickarna gör. Detalj från en ”bård” till en ståldörr. Limmas på dörren. Sedan tar tjejerna som ådringsmålar (numera ett kvinnoyrke) över och förvandlar mdf-en så att det smälter in bland orginaldörrarna runtomkring.
De andra snickarna är väldigt bra på det de gör.
Nåväl...
Det betyder att fantastiska mängder ståldörrar processas i snickeriet. Varje pall, ibland varje dörr, skyddas av dubbelwellkartong. När dörrarna hämtas av montörer behövs inget embalage. Därför har jag tillgång till mängder med gratismaterial.
Det jag visade i det tidigare inlägget var schablonen. Kunde inte motstå att testa om det fungerade att få ner färg genom små springor i kartong.
Är nöjd med resultatet. Ser lagom spöklikt ut.
Nu är ju just detta en rätt stor måltavla. Lika hög som jag är.
Om jag gör ytterkonturen med diskretare färg så kanske den blir mer smygig när den ställs upp i skog. Får nog leta länge för att hitta lägen som är säkra i fält.
Mvh Findus
De andra snickarna är väldigt bra på det de gör.
Nåväl...
Det betyder att fantastiska mängder ståldörrar processas i snickeriet. Varje pall, ibland varje dörr, skyddas av dubbelwellkartong. När dörrarna hämtas av montörer behövs inget embalage. Därför har jag tillgång till mängder med gratismaterial.
Det jag visade i det tidigare inlägget var schablonen. Kunde inte motstå att testa om det fungerade att få ner färg genom små springor i kartong.
Är nöjd med resultatet. Ser lagom spöklikt ut.
Nu är ju just detta en rätt stor måltavla. Lika hög som jag är.
Om jag gör ytterkonturen med diskretare färg så kanske den blir mer smygig när den ställs upp i skog. Får nog leta länge för att hitta lägen som är säkra i fält.
Mvh Findus
Ett resonerande inlägg om pilar.
Har nu ganska mycket erfarenhet av träpilar. Tre fyra gånger i veckan, minst, ägnar jag en kvart åt skytte och får iväg 30-60 skott.
Det betyder att sedan jag fjädrade pilarna i slutet på maj så har de skjutits iväg 1000 gånger ungefär. Lågt räknat 100-200 skott per pil.
I går skjöt vi sönder en pil. Den första...
Träffade nocken med en annan pil. Söndertrasad bortom reparation. Pilspetsen förstås tillbaka i materialförrådet.
Har tidigare använt aluminium. Kan därmed börja jämföra lite.
Träffsäkerhet
Fick aldrig någon riktigt bra ordning på alupilar. Gjorde egna och experimenterade mycket. Lärde mig träffa men tog då hänsyn till oren flykt.
Nu, med kalkonfjädrade träpilar som jag hyvlat fram själv, är flykten mycket renare. Att jag fortfarande missar ibland kan jag inte längre förklara bort med utrustningen.
Hållbarhet
Aluminiumpilar är känsliga för allt möjligt. Svagheten ligger framför allt i att röret kan böjas. Minsta snedträff och pilen är böjd. Böjd pil går snett.
Trä verkar å andra sidan vara helt okänsligt för detta. Ingen pil har ändrat form efter färdigställande.
Träffar man något hårt med en aluminiumpil så vidgar sig röret. Pilspetsen lossnar och röret blir troligen krokigt. Lika med förstörd pil.
Med träpilar har jag missat tavlan helt och smackat in i plank som står bakom. Jag har träffat ramen på tavlan och fått gänga av spetsen och sedan vricka loss den med polygrip. Därefter har jag bara gängat tillbaka spetsen och pilen presterar som tidigare.
Ekonomi
Bortser jag från div självkonstruerade verktyg och obskyra material jag skaffat till träpilar så är det inte mycket jag måst köpa.
Tre fjädrar och en spets är 40 pengar.
Det billigaste aluskaft som finns att köpa går på 40 pengar. Plastfenor är billigare men till långbåge bör kalkonfjäder användas av tekniska skäl. Nock tillkommer. Så den sämsta pil som går att göra i alu kommer kosta minst 90kr. Vill jag göra bättre så kan bara skaftet kosta 130 eller mer.
Utseende
Har bara självklarheter i huvudet. Trä och alu tävlar inte i samma liga. Som att jämföra en klassisk HD-mc med en futuristisk el-dito.
Min personliga uppfattning.
Trodde innan jag började med trä att modernt var enklare och bättre. Att trä var för bräckligt. Att det skulle vara svårt att få jämn kvalitet. Min erfarenhet säger mig nu att jämnheten är bra nog. Att hållbarheten, till min genuina häpnad, är överlägsen. Att ekonomin är löjligt bra. Att träpilar är som konstverk. Dessutom är det ett mycket roligare och mer belönande arbete att göra träpilar från grunden.
Det går fortare att göra en alupil. Men räknar jag med att en träpil kommer hålla två tre gånger längre så är inte ens tiden till fördel för moderna material.
Mvh Findus
Har nu ganska mycket erfarenhet av träpilar. Tre fyra gånger i veckan, minst, ägnar jag en kvart åt skytte och får iväg 30-60 skott.
Det betyder att sedan jag fjädrade pilarna i slutet på maj så har de skjutits iväg 1000 gånger ungefär. Lågt räknat 100-200 skott per pil.
I går skjöt vi sönder en pil. Den första...
Träffade nocken med en annan pil. Söndertrasad bortom reparation. Pilspetsen förstås tillbaka i materialförrådet.
Har tidigare använt aluminium. Kan därmed börja jämföra lite.
Träffsäkerhet
Fick aldrig någon riktigt bra ordning på alupilar. Gjorde egna och experimenterade mycket. Lärde mig träffa men tog då hänsyn till oren flykt.
Nu, med kalkonfjädrade träpilar som jag hyvlat fram själv, är flykten mycket renare. Att jag fortfarande missar ibland kan jag inte längre förklara bort med utrustningen.
Hållbarhet
Aluminiumpilar är känsliga för allt möjligt. Svagheten ligger framför allt i att röret kan böjas. Minsta snedträff och pilen är böjd. Böjd pil går snett.
Trä verkar å andra sidan vara helt okänsligt för detta. Ingen pil har ändrat form efter färdigställande.
Träffar man något hårt med en aluminiumpil så vidgar sig röret. Pilspetsen lossnar och röret blir troligen krokigt. Lika med förstörd pil.
Med träpilar har jag missat tavlan helt och smackat in i plank som står bakom. Jag har träffat ramen på tavlan och fått gänga av spetsen och sedan vricka loss den med polygrip. Därefter har jag bara gängat tillbaka spetsen och pilen presterar som tidigare.
Ekonomi
Bortser jag från div självkonstruerade verktyg och obskyra material jag skaffat till träpilar så är det inte mycket jag måst köpa.
Tre fjädrar och en spets är 40 pengar.
Det billigaste aluskaft som finns att köpa går på 40 pengar. Plastfenor är billigare men till långbåge bör kalkonfjäder användas av tekniska skäl. Nock tillkommer. Så den sämsta pil som går att göra i alu kommer kosta minst 90kr. Vill jag göra bättre så kan bara skaftet kosta 130 eller mer.
Utseende
Har bara självklarheter i huvudet. Trä och alu tävlar inte i samma liga. Som att jämföra en klassisk HD-mc med en futuristisk el-dito.
Min personliga uppfattning.
Trodde innan jag började med trä att modernt var enklare och bättre. Att trä var för bräckligt. Att det skulle vara svårt att få jämn kvalitet. Min erfarenhet säger mig nu att jämnheten är bra nog. Att hållbarheten, till min genuina häpnad, är överlägsen. Att ekonomin är löjligt bra. Att träpilar är som konstverk. Dessutom är det ett mycket roligare och mer belönande arbete att göra träpilar från grunden.
Det går fortare att göra en alupil. Men räknar jag med att en träpil kommer hålla två tre gånger längre så är inte ens tiden till fördel för moderna material.
Mvh Findus
Redigerat:
Väldigt intressant och givande tråd. Har inga egna planer på att bygga mig nån båge. Men roligt att följa vad du gör och dina slutsatser. Och jag lär mig saker som jag säkert kan ha nytta av nån gång i mina egna pyssel. Toppen Findus!
Mycket intressant tråd och alltid kul med beskrivningar förklaringar och teori från någon som verkligen vet vad den håller på med, egentligen oavsett om det är något man själv är intresserad av, är det något man dessutom är intresserad av blir det förstås än mer intressant.
Jag som inte har någon erfarenhet alls av bågskytte funderar över material i pilar, du beskriver aluminium i moderna pilar, hur ser der ut med kompositmaterial? Används inte glas och kolfiber? Misstänker att kolfiber, om det finns, är relativt dyrt och kan bli sprött och gå av vid en sneträff med belastning i fel riktning? Glasfiber borde kunna vara lite mer förlåtande?
Jag som inte har någon erfarenhet alls av bågskytte funderar över material i pilar, du beskriver aluminium i moderna pilar, hur ser der ut med kompositmaterial? Används inte glas och kolfiber? Misstänker att kolfiber, om det finns, är relativt dyrt och kan bli sprött och gå av vid en sneträff med belastning i fel riktning? Glasfiber borde kunna vara lite mer förlåtande?
Jag har en compoundbåge som har legat i 25år, törs man spänna upp den nu eller måste man göra nåt? Byta strängar eller så?
Största problemet för mig var ju att hitta nåt att skjuta på, var det för stumt så sprack nockarna i plast eller så vart aluminium pilarna som S.
Har du tips på material till måltavla?
Var nog då den enda i byn som hade båge så jag hade ju ingen att fråga heller...
Största problemet för mig var ju att hitta nåt att skjuta på, var det för stumt så sprack nockarna i plast eller så vart aluminium pilarna som S.
Har du tips på material till måltavla?
Var nog då den enda i byn som hade båge så jag hade ju ingen att fråga heller...
@nino Kul att du har en båge.
Kan inte säga säkert om strängen är bra efter 25 år. Är den helt i syntet och inte förvarats i solljus borde den vara ok. Vet inte hur kraftig båge du har, men är det en vettig dragvikt så händer inte mycket även om strängen råkar gå av. Troligen varnar strängen. Inspektera noga.
Kontrollera även bågen.
Angående mål så beskriver jag ett sätt i inlägg #27. Använd porös board (tritex). Lätt att få tag i. Någorlunda billigt. Perfekt motstånd även för compound. Tyresö Bågskyttar använder det i ca 20cm tjocklek. Jag använder kartong bara för att det är gratis. Ren snålhet sas.
Principen är att ett mjukt material packas hårt och är tillräckligt djupt så att friktionen får pilen att bromsa ner till stopp innan den är igenom.
Liggunderlag har jag också sett men pilarna fastnar så hårt att det är större risk att böja dem när de dras ut. Jag rekommenderar det inte.
Allt som behövs som du inte kan/vill göra själv finns här.
https://www.bagaropilar.com/se/
Sätt igång bara.
Mvh Findus
Kan inte säga säkert om strängen är bra efter 25 år. Är den helt i syntet och inte förvarats i solljus borde den vara ok. Vet inte hur kraftig båge du har, men är det en vettig dragvikt så händer inte mycket även om strängen råkar gå av. Troligen varnar strängen. Inspektera noga.
Kontrollera även bågen.
Angående mål så beskriver jag ett sätt i inlägg #27. Använd porös board (tritex). Lätt att få tag i. Någorlunda billigt. Perfekt motstånd även för compound. Tyresö Bågskyttar använder det i ca 20cm tjocklek. Jag använder kartong bara för att det är gratis. Ren snålhet sas.
Principen är att ett mjukt material packas hårt och är tillräckligt djupt så att friktionen får pilen att bromsa ner till stopp innan den är igenom.
Liggunderlag har jag också sett men pilarna fastnar så hårt att det är större risk att böja dem när de dras ut. Jag rekommenderar det inte.
Allt som behövs som du inte kan/vill göra själv finns här.
https://www.bagaropilar.com/se/
Sätt igång bara.
Mvh Findus
Den har legat nerpackad i sin väska.
Har för mig att den ska vara "godkänd" för jakt, vet att man inte får jaga med båge i Sverige men utomlands...
Jo köpa kan man ju så klart med känns som onödiga pengar om man kan göra det själv.
Tygtrasor blir det för hårt tro?
Har för mig att den ska vara "godkänd" för jakt, vet att man inte får jaga med båge i Sverige men utomlands...
Jo köpa kan man ju så klart med känns som onödiga pengar om man kan göra det själv.
Tygtrasor blir det för hårt tro?
Godkänd för jakt har som du säger ingen bärighet i Sverige. Antar att det indikerar en dragvikt över 50 pund. Inget annat.
Tyg är mjukt men gör stort motstånd vid genomträngning. Gambason var en typ av skydd som bestod av väldigt många tyglager som användes under ringbrynja. Förvånansvärt effektivt visar tester.
Min personliga uppfattning är att tyg gör motstånd på fel sätt. Kan inte backa upp det med källor. Att det går sönder genom att få hål som inte sluter sig. Så jag tror att en butt med tygskikt antingen blir för hård eller att den går sönder mer än andra när pilar tränger igenom.
Kort livslängd av samma skäl som gör att jag lägger kartongen istället för att bara ha typ femton lager dubbelwell stående. Varje hål genom stående lager är ett hål som är kvar. Några pilar nära så måste butten kasseras för att pilarna går rakt igenom.
Ett alternativ är att ha en nätsäck fylld med trassel. Det tror jag mer på. En sådan kan skakas runt mellan gångerna. Själva säcken kan lagas med nål och tråd.
Som en ren spekulation från mig så kan det också gå att bara hänga några lakan bakom tavlan. Om tyget följer med vid träffen så borde pilen bromsas väldigt mjukt. Kan vara värt att testa. Ett lakan fungerar naturligtvis inte. Fyra fem borde vara värt att testa.
Blir snabbt dyrare än tritex om det inte ligger någon m3 med gammalt linne i skåpen efter bortgången släkt.
Testa och rapportera. Jag gillar att få mina föreställningar ändrade genom grundforskning.
Mvh Findus
Tyg är mjukt men gör stort motstånd vid genomträngning. Gambason var en typ av skydd som bestod av väldigt många tyglager som användes under ringbrynja. Förvånansvärt effektivt visar tester.
Min personliga uppfattning är att tyg gör motstånd på fel sätt. Kan inte backa upp det med källor. Att det går sönder genom att få hål som inte sluter sig. Så jag tror att en butt med tygskikt antingen blir för hård eller att den går sönder mer än andra när pilar tränger igenom.
Kort livslängd av samma skäl som gör att jag lägger kartongen istället för att bara ha typ femton lager dubbelwell stående. Varje hål genom stående lager är ett hål som är kvar. Några pilar nära så måste butten kasseras för att pilarna går rakt igenom.
Ett alternativ är att ha en nätsäck fylld med trassel. Det tror jag mer på. En sådan kan skakas runt mellan gångerna. Själva säcken kan lagas med nål och tråd.
Som en ren spekulation från mig så kan det också gå att bara hänga några lakan bakom tavlan. Om tyget följer med vid träffen så borde pilen bromsas väldigt mjukt. Kan vara värt att testa. Ett lakan fungerar naturligtvis inte. Fyra fem borde vara värt att testa.
Blir snabbt dyrare än tritex om det inte ligger någon m3 med gammalt linne i skåpen efter bortgången släkt.
Testa och rapportera. Jag gillar att få mina föreställningar ändrade genom grundforskning.
Mvh Findus